Okategoriserade
07:20 | 19 februari 2014

Världskrigsvapen hittat i Kolsvasjö

Efter nästan 70 år har en gammal sägen fått svar och Magazin24.se kan exklusivt avslöja att järnverket dumpade nazivapen i en sjö utanför Kolsva.

Efter andra världskriget var det råvarubrist i Sverige.

Ute i Europa städade de allierade, främst Storbritannien upp efter det fasansfulla andra världskriget.

Lite mindre än ett decennium tidigare hade det viktigt historiska slaget vid El-Alamein avslutats och Storbrittannien gjorde en framryckning mot Nazityskland och Italien som vann allt mer mark i norra Afrika i kriget som kallades ”Ökenkriget”.

Det är en researchgrupp ledd av Magazin24.se:s Henrik Hansson som nystat i den gamla skrönan om att krigsskrot från Afrika ska ha dumpats i en sjö i Kolsva.

Under två år har gruppen sökt i olika arkiv för att finna någon sanningshalt bakom skrönan.

De enda spår som finns efter krigsskrotet går att finna i tidningsurklipp i Hedströmsdalsarkivet samt i arkivet för Köpings hamn.

Råvarubrist i Sverige

Den svenska stål- och järnindustrin gick på högvarv efter andra världskriget.

I Sverige byggdes det bostäder, bilar och andra produkter som aldrig förr. Efterfrågan av järn och stål var stor och flera svenska järnverk gick samman under Bergslagsbrukens Spedition AB och köpte in krigsskrot för att täcka upp råvarubehovet.

I hamnliggarna i Köpings museum finns alla lossningar i hamnen bokförda – båt för båt, material för material och totalvikt.

1945 och 1946 lossades det drygt 10 000 ton skrot per år. 1947 sjönk antalet till drygt 9 000 ton och 1948 gick det kraftigt ner till 6 000 ton krigsskrot till Bergslagsbrukens Spedition AB.

Det är också i hamnen som researchgruppen fått tag på en vittnesberättelse från 1948.

– Jag såg tågvagnarna fyllda med vapen och frågade om jag fick ett vapen, men blev bortschasad, säger den i dag drygt 80-årige mannen som vill ”ligga lågt” med sin identitet.

En av researchgruppens medlemmar, den välkände vrakforskaren Mats Karlsson:

– En del av världshistorien ligger dold i en sjö utanför Kolsva. För en vrakforskare är detta julafton.

Gruppen letade vidare i arkiven och hittade följande TT-notis från 27 januari 1948 bevittnade om att katastrofen var nära i Kolsva.

”VÄSTERÅS (TT). En explosion inträffade på tisdagskvällen i en elektrisk ugn i Kolsva järnverk, då man höll på att smälta skrot, som kommit från en krigsskådeplats i Nordafrika. En arbetare fick en del skador och ugnen ramponerades… …Omedelbart efter explosionen gav bruksledningen order om att krigsskrotet inte skulle användas.”

Sökarbete kring Kolsva

Krigsskrotet skulle alltså inte användas och försvann från Kolsva järnverk.

I skrönan som vandrat i Kolsvabygden genom åren ska skrotet i hemlighet ha dumpats i en sjö.

Men vilken?

Den som slår upp en karta och tittar runt Kolsva kommer hitta många sjöar.

Lastbilar ska alltså ha kunnat ta sig ut till sjön på ett enkelt sätt. Om någon väg hade behövt byggas hade järnverkets dumpningsplaner kunnat avslöjats.

Efter noggranna genomgångar av sjöarna pekades en sjö ut som möjlig dumpningsplats.

– I början lade vi många dagar på att gå runt sjön för att söka efter lämpliga platser att dumpa skrotet på. Tillslut bestämde vi oss för att arbeta efter en hypotes som sedan visade sig stämma väldigt bra, säger Mats Karlsson.

Redan på land kunde gruppen finna metalldelar. Med spadar grävde de sig djupare och där hittades patroner och andra hylsor.

Är det rätt plats?

Researchgruppens hypotes var att lastbilar från järnverket kört ut på sjöns is där tonvis av skrot dumpades rakt ner i den mörka sjön.

Det är i början av februari 2014.

Kylan har lagt sig över bygden och gjort att isen börjat lägga sig på sjön.

En rak linje drogs från den märkliga fyndplatsen ner mot sjön. Det är märkbart tyst på platsen när de gör upp ett hål i isen. En specialimporterad stark magnet förs sakta ner mot botten.

Hålet är kolsvart.

Sikten bara några centimeter under ytan.

Det suger till i repet.

– Det sög fast i något, ropar Mats Karlsson.

Repet dras sakta upp och ur vattnet möter en granatvinge dagsljus för första gången på nästan 65 år.

Har de hittat ”Afrikaskrotet” eller är det bara en liten fyndplats av något annat skrot?

Mats Karlsson beslutar sig att nästa steg är att ta sig under ytan.

Men gruppen beslutar sig för att sänka magneten till botten igen.

Ännu en gång fastnade magneten i en metalldel och upp ur det mörka vattnet kom en gevärspipa.

afrika_dykare

Dyker under ytan

Mats Karlsson tar sig sedan ner under vattnet. Det är kallt, mörkt och sikten är några centimeter.

Dessutom är vattnet fyllt med torv och gungfly ner till botten.

Mats berättade att han sedan kände sig fram med händerna kring botten och kunde konstatera:

– Det finns skrot på botten, mycket skrot!

Mats som är en mycket van vrakdykare arbetade sedan metodiskt under vattenytan och bärgade vapendelar och flera tomma och ofarliga granater.

– Det var hissnande! Att vara med och öppna ett nytt kapitel i denna historiska händelse, säger Mats Karlsson.

Väl uppe på land dokumenterades de sensationella och historiska fynden för att låta en expert titta närmare för att kunna identifiera vapenmodellerna.

Det stod ganska fort klart att gruppen verkligen hittat rätt.

Vapnen identifierade

Experten kunde identfiera flera av vapnen, bland annat modellen Beretta 38, ett italienskt maskingevär som användes av de italienska trupperna samt av de nazistiska Waffen-SS-styrkorna.

En mycket annorlunda gevärspipa dök också upp.

Denna gång inte ett gevär utan ett riktigt rejält vapen, ett italienskt automatvapen, Breda 30. Geväret Carcano modell 1891 också använt av den italienska och nazityska armén.

Även ett Mauser Karabiner 98 Kurz bärgades upp. Geväret användes av nazityskland för prickskyttar och kunde även utrustas som granatkastare.

Tonvis av världshistoria

I stället för att vapnen skulle smältas ner och återvinnas till något fredligare så vilar nu tonvis av världshistoria i en västmanländsk sjö.

Under arbetet med att reda ut skrönan engagerades ett lokalt filmteam.

I stort sett varenda delmoment av researchgruppens arbete har filmdokumenterats av Magazin24.se:s Henrik Hansson samt Christer Brehmer och Mats Larsson för att sedan klippas ihop till en dokumentärfilm som innan sommaren kommer visas offentligt.

– Där kommer vi berätta mer om historien, säger Henrik Hansson.

Magazin24.se har fått exklusiv tillgång till filmmaterialet och kommer under onsdagen – på webben – visa utvalda delar av sökarbetet, bland annat när dykaren Mats Karlsson bärgade automatvapnet Breda 30.

Magazin24.se har av säkerhetsskäl inte valt att uppge exakt position för fyndet.

Tänk på: håll dig till ämnet, håll god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln

Från löpet

Dagens lunch

Dagens lunch

Grattisannonser

Grattisannonser Boka en gratis grattisannons för publicering här på magazin24.se

Minnesannonser

Minnenannonser Välkommen att boka in din minnesannons på magazin24.se
+
-