Det kan vara lockande att välja det just nu mest ekonomiskt fördelaktiga valet när man avgör vilken ränta man ska ha, men det gäller att alltid ha sin egen ekonomiska situation i åtanke.

Så sent som i oktober låg den rörliga räntan på 6,45 procent, drygt 4 procentenheter över dagens nivå. För ett miljonlån betyder det en förändring med hela 2 500 kronor per månad.

Enligt Swedbanks Hushållsbarometer är det också den lägre räntekostnaden som är den vanligaste anledningen till att fler hushåll anser att de har fått en bättre ekonomi det senaste halvåret. Men en lättnad kan snabbt bli en belastning om ränteläget stiger.

- Trots att den rörliga räntan idag är låg så är det en god idé att planera framåt och passa på att ta ner sin risk för att undvika oväntade snabba kast i ekonomin, säger Erika Pahne, Institutet för Privatekonomi.

Vilken strategi är bäst?
Men hur ska man tänka när man väljer boränta? Erika Pahne menar att det inte alltid chansen till det mest ekonomiskt fördelaktiga valet som bör avgöra vilken ränta man väljer: rörlig, bunden eller kanske en mix av dem båda.

Kontentan är egentligen ganska enkel – låt den egna ekonomin avgöra vilken strategi som är bäst. Hur ser min ekonomiska situation ut idag och om några år?
Hur stora förändringar klarar min ekonomi av?
Det är bara några av de frågor som man bör ställa sig när man ska göra sitt val.

Riksbankens ränteprognos är att de rörliga räntorna fortsatt kommer att ligga på en låg nivå för att sedan stiga med början vid årsskiftet 2010/2011.
Var den sedan landar finns ingen säker prognos för, men när konjunkturen väl vänder behöver Riksbanken successivt höja reporäntan.
Om det finns risk för bubblor i ekonomin kan det gå snabbt.

Ett sätt att känna sig trygg är att välja en bunden ränta. Men hur ska man tänka när man värderar denna?
- De bundna räntenivåerna för närvarande är jämförelsevis mycket låga. Under de senaste tjugo åren har till exempel den femåriga bundna bolåneräntan inte varit lägre än idag med undantag från år 2005. Överväger man att binda är det ett beslut som gäller under ett antal år. Därför bör man inte jämföra den bundna räntan med dagens låga rörliga, utan snarare med vad den rörliga kan tänkas bli under några år framöver, menar Erika Pahne.

Om man tror att ens räntekostnader i genomsnitt blir lägre med rörlig ränta än med bunden ränta sett över en längre period, så kan rörlig ränta vara det bästa alternativet.
Och genom att sätta av räntepengar till en räntebuffert upp till en ränta på 6-7 procent, så kan man även med detta alternativ skapa en trygghet och samtidigt redan idag vänja sin ekonomi vid ett högre ränteläge.

Om sedan inte hela utrymmet behöver utnyttjas så har man sedan möjlighet till annat sparande eller till extraamorteringar.

Läs mer om olika strategier för hur man tänka när man ska välja ränta på http://www.spavm.se.