Inför det nya året kan det finnas anledning
att gå igenom förutsättningarna för den privata ekonomin. Som
vanligt kommer beslut om ändrade lagar sent på året. Institutet
för Privatekonomi har sammanställt en rad olika förändringar som
kan vara bra att känna till, samt några tips för privatekonomin. 

- KVITTO - KOLL. Jag sparar mina
kvitton – vägen till vetskap om vad jag lägger pengar på och möjlighet
till förändring. 

- OTURS - KOLL. Jag skaffar mig
buffert och sak- och personförsäkringar – vägen till oberoende
när oförutsett inträffar. 

- LIVS - KOLL. Jag ordnar med
våra livförsäkringar och juridiska handlingar – vägen till hållbar
ekonomisk framtid. 

- LYCKO - KOLL. Jag ser till att
ha balans i ekonomin och ett sparkapital – vägen till uppfyllda önskningar
och handlingsfrihet. 

I Institutets undersökningar om sparande
framgår att var tredje vuxen saknar ekonomisk buffert. I de årliga
undersökningarna om hushållens ekonomi, Hushållsbarometern, framgår
att var tionde hushåll har problem med att få pengarna att räcka
månaden ut. Varje månad! 

– När man tvingas dra ned på nödvändiga
inköp och står utan marginaler är det tecken på att många förmodligen
lever med daglig oro, säger Ylva Yngveson, Institutet för Privatekonomi.
Dessutom leder detta till ökad risk för dyra, kortsiktiga lösningar
med lån. Ett lån löser sällan problemet med att få pengarna att
räcka. I stället binder det upp ekonomin än mer och problemen kan
bli större. 

Det första steget för att verkligen
komma till skott med en förändring är förmodligen att boka en tid
med sig själv i almanackan, till exempel en söndagseftermiddag. Och
då ta itu med de åtgärder som behövs för att få koll
på ekonomin. 

Ã…r 2010

Skatt på 
arbetsinkomster

Den som är löntagare får 2010 ytterligare
sänkt skatt. Det fjärde steget av jobbskatteavdraget ger mellan 150
och 240 kronor lägre skatt för de flesta. Grundavdraget blir lägre
eftersom det följer prisbasbeloppet som sänks, men det har liten påverkan
på nettoeffekten. Skiktgränserna för statlig skatt höjs med
inflationen (negativ) plus två procentenheter. 

Prisbasbeloppet

På grund av allmänna prissänkningar
sänks prisbasbeloppet. Det medför sänkt garantipension, sänkt studiemedel
och sänkt fribelopp för studenter. Samtidigt lindrar förändringar
som högre förhöjt grundavdrag för pensionärer samt höjt studiemedel
den effekten. Sänkt prisbasbelopp innebär dessutom sänkt högsta
ersättning för sjuk- och föräldrapenning samt sänkt högsta sjukpenninggrundande
inkomst. Det kan också innebära sänkta ersättningar i privata
försäkringar som styrs av prisbasbeloppet. 

Pensionerna

Den allmänna pensionen sänks till 2010.
Det beror på det sänkta prisbasbeloppet och på att bromsen
för första gången slår till i pensionssystemet. 

Sänkt garantipension

Garantipensionen, som följer inflationen,
sänks med cirka 70 kronor. 

Sänkt inkomstpension

Följsamhetsindex, som påverkar inkomst-
och tilläggspensionerna, sjunker med nära 3 procent med hänsyn tagen
till det lägre balanstalet, dvs bromsen. För en pensionär som har
inkomst- och tilläggspension på 15 000 kronor blir sänkningen 443
kronor per månad. 

Sänkt skatt för pensionärer

Ett ytterligare förhöjt grundavdrag
för ålderspensionärer sänker skatten. För garantipensionärerna
kommer skattesänkningen att bli något större än den sänkta pensionen,
men inte för övriga pensionärer. På en pension på 
15 000 kronor i månaden sänks skatten med cirka 200 kronor till nästa
år. Sammantaget betyder förändringarna att den allmänna pensionen
blir 90 kronor lägre efter skatt, i det inkomstläget. 

Studiemedlen

Studiemedlen höjs. Det sänkta prisbasbeloppet
minskar höjningen något. Det innebär

sammantaget 320 kronor mer i utbetalning
per fyraveckorsperiod. 

Källa: Institutet för Privatekonomi 

Läs hela rapporten inklusive tabellbilagor
på Sparbanken Västra Mälardalens hemsida www.spavm.se