Premiär för nya ”Familjespalten”

Gunneli Fallmark kommer att ge läsare råd och tips framöver. För att introducera Gunneli ställde Magazin24 ett par frågor till henne först.

Först och främst, beskriv vad du jobbar med.

– Idag jobbar jag som legitimerad psykoterapeut specialiserad på barn och ungdomar, men också med vuxna, inom ett av mina egna företag AB Sol, Vatten & Egen Kraft. Jag bedriver min verksamhet på Hjärtegården i Örberga, utanför Valskog. Det som är speciellt med just det jag gör på Hjärtegården är att jag använder djur och natur, framför allt hästar, i det direkta patientarbetet. Detta gör jag för att det underlättar enormt för patienten att använda sig av en levande ”mellanhand” eller verktyg som till exempel en häst utgör. De som vanligtvis inte kan kommunicera så bra, blir plötsligt både förstådda och förstår. Kommunikation med en häst är så mycket lättare än med en människa. Det går också väldigt snabbt och smidigt att komma fram till handling och ett resultat när man samarbetar med djur, tack vare den direkta feedbacken de ger. Utöver detta är det också jag som sköter driften av Hjärtegården och de odlingar som finns där. Även odlingarna används i mitt patientarbete vid behov.

Hur kommer det sig att du vill arbeta med just barn och ungdomar och deras familjer?

– När jag började arbeta inom vården så var det med vuxna människor. Mycket snart insåg jag att många personer i samma generation hade liknande problem, och dessutom många gånger problem som startat redan när de var små barn. Med andra ord hade de lidit under många år innan de sökte hjälp och kom till mig. Det blev ännu tydligare så snart jag började arbeta med psykoterapi. Jag insåg då att det skulle kännas så värdefullt att ha möjlighet att möta barn som började visa svårigheter/problematik i ett riktigt tidigt skede. Kunde de få hjälp tidigt i livet borde lidandet inte behöva bli lika långt, resonerade jag. Därför satsade jag på att lära mig möta, förstå och prata med barn inom min legitimerande utbildning till psykoterapeut.

Vilka är de vanligaste frågorna du får angående barn och ungdomar?

– Oroliga föräldrar tar kontakt med mig när barnen inte ”fungerar som skolan önskar”. Det kan handla om koncentrationssvårigheter eller aggressioner eller undvikande beteende. Föräldrarna vill veta om det är något fel på deras barn, vilket det naturligtvis oftast inte är. Barnet kan behöva ett lite annorlunda sätt för att lära in bara, eller mera rörelse eller liknande. Ibland får jag också frågor om hur föräldrarna kan hjälpa ett barn som är väldigt orolig av sig. Hur det kan bli tryggt igen? Och ibland handlar det om sorg, ska jag låta mitt barn följa med på begravningen? Hur kan jag hjälpa mitt barn med sin sorg? Det kan också handla om att hantera en allvarlig sjukdom hos en förälder eller barnet själv. Och så vidare, och så vidare.

Vilka typer av frågor kan läsarna skicka in till dig?

– Jag skulle egentligen vilja säga vilka som helst. Att vara förälder är den allra svåraste, och samtidigt viktigaste uppgiften som finns under vårt liv. Ändå får vi inte lära oss hur vi ska göra mer än att anamma eller helt ta avstånd från den föräldraförebild vi själva växte upp med. Skolan tar upp väldigt lite om svårigheter med föräldraskap. Så vi förväntas bara kunna reda ut alla sorters problem av oss själva, mer eller mindre. Ingen fråga är därför en dum fråga! Bara den fråga som aldrig ställs! Så, du som är förälder, känn dig fri att höra av dig med vilka undringar som helst! ”Är det normalt att en 9-åring gör så här?” ”Hur ska jag bära mig åt för att få slut på det där dåliga beteendet?” ”Hur ska jag få mitt barn att göra annat än sitta vid datorn?” ”Hur mycket känsloutlopp måste jag tillåta?”. De frågor jag inte kan svara på skickar jag självklart vidare till annan lämplig instans att söka hos. Av naturliga skäl kan jag inte diagnosticera någon baserad bara på frågor och skriftlig information. Inte heller diskutera medicinering i enskilda fall.