Höjd vinstskatt för spelbolagen

I februari 2024 lämnade regeringen en proposition till riksdagen om en höjning av spelskatten. Det syftar alltså på den skatt som spelbolag på nätet betalar på sina vinster.

Den nuvarande spelskatten på 18 procent har varit ett faktum för både statliga Svenska Spel och privatägda spelsidor sedan den svenska spellicensen infördes 2019. Förslaget är nu att höja denna skatt från 18 till 22 procent. Många anser att utvecklingen är positiv, och vid första anblick kan det verka så. Men är utfallet verkligen positivt för den svenska spelmarknaden överlag?

Svensk licens för kommersiell vadhållning på nätet infördes i januari 2019. Licensen kostar inte bara ett sexsiffrig belopp, den kommer även med krav tänkta att främja ansvarsfullt spel, minska risken för spelproblematik samt motverka penningtvätt. Resultatet har blivit en säkrare och mer pålitlig spelmarknad i Sverige, där antalet oseriösa aktörer mer eller mindre försvunnit. Reglerna gäller för alla samtliga aktörer på marknaden: alla svenska spelbolag på nätet behöver följa de strikta reglerna, eller riskera att bli av med sin spellicens. Allt talar för att licensen varit en framgång. Men är ökad beskattning verkligen något positivt för marknaden?

Kan ökad spelskatt leda till ett sämre utbud för konsumenterna?
I dagsläget har ett femtiotal spelbolag blivit tilldelade licens från myndigheten Spelinspektionen. Dessa företag kan i sin tur bedriva flera spelsidor, och det sanna antalet spelsidor med licens är snarare över hundra. Innan licensen infördes var antalet betydligt högre, men många oseriösa företag sållades bort, och många mindre aktörer saknade ekonomiska förutsättningar att fortsätta vara verksamma när licensen infördes. Det är just detta som innebär ett potentiellt problem.

Regeringens motivering till en höjning av spelskatten är att marknaden just nu är stabil, och därmed mogen för en skattehöjning, men just en sådan höjning skulle kunna göra marknaden mindre stabil. Redan i dagsläget är det mycket svårt för nya, och framförallt mindre aktörer att ta sig in på marknaden. Marknaden domineras av enorma privatägda spelbolag, som utan problem kan fortsätta sin verksamhet med minskade intäkter.

År 2023 omsatte den svenska spelmarknaden 27,1 miljarder kronor enligt Folkhälsomyndigheten. En skatteökning på fyra procent, kombinerat med de redan höga kostnaderna associerade med införskaffandet av licensen, samt den hårda konkurrensen, gör att många mindre aktörer kommer tvingas lämna Sverige. Detta har redan skett sedan införandet av licensen, och lär ske med ett större omfång vid en skatteökning. Dessutom lär färre nya företag överväga Sverige för potentiell expandering.

Varför färre konkurrenter påverkar marknaden negativt
Spelmarknaden, precis som alla andra marknader, påverkas mycket av aktörerna inom den. När till exempel en prisökning sker inom livsmedelsbranschen så sker detta ofta på en nationell nivå. Ett företag inför en ökning, varpå även de övriga aktörerna ser sin chans och ökar sina priser. På ett liknande sätt kan spelmarknaden komma att ändras på en nationell nivå, om bara större aktörer finns kvar på marknaden.

Hur detta kan komma att ändra spelmarknaden är än så länge oklart, men det finns flera möjliga resultat. I dagsläget tävlar spelbolagen om att erbjuda bäst välkomsterbjudanden för att locka kunder. De flesta betalningsmetoder är även avgiftsfria, trots att spelbolagen kan få betala dessa externa aktörer. Det ses helt enkelt som en service för spelare. Det är också ofta de mindre aktörerna som driver igenom stora och positiva förändringar, då detta ofta hjälper dem att få marknadsandelar.

På en spelmarknad där ett fåtal enorma aktörer med nettointäkter på miljon- eller rent av miljardbelopp står ensamma finns risken att förutsättningarna för svenska konsumenter blir försämrade. Därtill är utveckling svår att förutse, och förmodligen kommer vi inte kunna veta hur marknaden påverkas innan förändringarna skett. När de väl har skett är de däremot väldigt svåra att ångra. Därför får vi hoppas att riksdagen har de många faktorerna i åtanke när de fattar sitt beslut, och inte bara ser detta som potentiella ökade skattemedel. I slutändan är det i vanlig ordning konsumenterna som kan ha mest att förlora.