Debatten går vidare angående akuten i Köping

90 000 människor som bor i norra och nordvästra Västmanland är i farozonen att bli av med sin internmedicinska akutmottagning om Köpings akutmottagning omvandlas till en närakut. Beslutet fattas den 13 februari 2024 när våra folkvalda regionspolitiker ska rösta om detta i regionfullmäktige. I skrivande stund är detta 8 dagar bort.

90 000 människor riskerar bland annat att bli av med möjligheten att få vård på en av Sveriges bästa storkevårdsavdelnigar. 60 000 av dem riskerar att få en längre resväg till sjukhuset på allt mellan 10-40 minuter.

Vid en stroke är tid värd allt. Hjärnan är det sköraste organ vi har och varje sekund utan syre och normal cirkulation är en sekund närmare döden. Ingen hjärna – inget liv. Det vet de flesta.

När det går ett ”rädda-hjärnan-larm” på akutmottagningen I Köping släpps i stort sett allt annat och akutens personalstyrka står redo när ambulansen kommer. Det är nästan så att patientens bår knappt hinner landa på akutmottagningens golv innan rubb och stubb är på väg upp i hissen där röntgenpersonalen är redo för en urakut röntgen av hjärnan för att ge en bild av vad som skett.

Under den korta stund mellan ankomst till Köpings akutmottagning och påbörjad röntgen hinner en väl inövad rutin ta plats där personal tar ett standardiserat neurologiskt status, vitala parametrar mäts och behövs fler infarter (nålar) sättas så görs detta i princip i farten. Varje sekund är ovärderlig. Hjärnan dör utan syre och normal cirkulation.
Visar röntgen en propp i hjärnan kan propplösande behandling startas inom 15 minuter och patienten läggs in på HIA med noga övervakning.

Visar röntgen en blödning är inte propplösande medicin rätt behandling utan då är det andra medicinska interventioner som behövs.

Blödningens allvarlighetsgrad, läge och patientens allmänna status avgör då vad som ska ske. Ofta kan även denna patent få sin vård på HIA och patienten behöver inte förflyttas någonstans.

Ibland behövs en kirurgisk åtgärd (operation) och då transporteras patienten så fort som möjligt till Akademiska sjukhuset i Uppsala eller till universitetets sjukhuset I Örebro. Märk väl, ingen kirurgisk intervention sker i dagsläget på sjukhuset i Västerås.

Självklart finns det patienter redan idag, där man i ambulansen misstänker stroke, som anses för instabila för sjukhuset i Köping och de hamnar då direkt i Västerås för att ha tillgång till IVA-vård. Dessa svårt sjuka patienter tillhör dock inte normen. De allra flesta patienter med misstänkt stroke är stabila nog för Köping.

Tiden är ovärderlig för hjärnan. Ska nu 90 000 av Västmanlands befolkning riskera att få sin tid till möjlig akutintervention förlängd med minst 10 minuter? Tiden dödar. Den kanske inte dödar patienten i fråga men viktiga hjärnceller och förnågor går förlorade.

Vi kommer rimligtvis se en ökning av antalet hjärnskador i samband med stroke. Behovet av rehabilitering kommer att öka, antalet vårddygn kommer att öka, behovet av hemsjukvård och SÄBO-platser kommer att öka. Kostnaderna för samhället kommer att öka och det mänskliga lidandet både hos individen själv men även hos anhöriga kommer att öka.
Har detta ett pris? Har man räknat på detta?

Vård kostar, ja utan tvekan. Atr stänga en akutmottagning kanske sparar några kronor nu men i längden kommer kostnaden skena. Jag har två förslag som vävs in i varandra, en kompromiss om man så vill – om det nu verkligen, verkligen, verkligen, är på det vis att den internmedicinska akutmottagningen kostar mer än den är till nytta (vilket jag starkt betvivlar):

1. Nattstängt. Behåll akutmottagningen som en internmedicinsk akutmottagning, det vill säga att det har samma uppdrag och medicinsk kompentens som den har idag men att man mellan kl 22-08 inte har öppet för nya patienter. Det är ju redan känt att antalet patienter som anländer till Köpings akutmottagning dessa timmar är få.

2. Narkospersonal sovande på huset. Om man nu stänger akutmottagning för nya patienter mellan klockan 22-08 sparas det in på cirka tre tjänster; en sjuksköterska och två undersköterskor. Dessa tjänster får istället bekosta en narkosläkare eller narkossköterska på huset som har sovande jour så att sjukhuset kan fortsätta bedriva akut internmedicinsk verksamhet på HIA och andra vårdavdelningar dygnet runt.

Jag vet att hela Sveriges sjukvård blöder pengar, regioner går back, man trollar med tårna och personalen vänder in och ut på sig själva både tre och fyra gånger. Här önskar jag att region Västmanland går mot strömmen. Att man inte skär ner på verksamheter, att man inte drar ner på personal.

Går man man strömmen och istället satsar på levande och jämlik vård I hela länet och låter bli centralisering till Västerås så har man allt att vinna på sikt.

Snälla sluta tänk en 4-årig mandatperiod åt gången, blicka fram ett decennium eller två. Är det ett levande Västmanland man vill ha eller är det region Västerås och Västeråsmanland man vill landa i?

Låt hela Västmanlands sjukvård få leva. Vi har redan närvårdsteam som visar att viss sjukhusvård i hemmet är möjlig och att antalet inläggningar kan minskas ganska drastiskt. Minskade inläggningar ger lättnader i systemet i sin helhet:

färre patienter behöver en säng på en vårdavdelning ->
”kortar” kön på våra akutmottagningar->
de som behöver vårdas på sjukhus kan få vara kvar alla de dygn som behövs, pressen på läkarna att skriva ut patienter minskar ->
antaler patienter som behöver återinläggas inom några dagar efter utskrivning minskar. (Sjukvården är inte alltid en fin värld, tyvärr.)-> friskare patienter skrivs ut ->
mindre omsättning av vårdplatser-> tidsbristen och den etiska stressen för personal minskar->
personalen mår bättre ->
sjukskrivingar bland personalen minskar -> behovet av hyrpersonal minskar ->
friskare patienter och personal ger ett minskat tryck på länets vårdcentraler vars tillgänlighet ökar->
friskare personal leder till en ökad personalkontinuitet på våra sjukhus-> arbetsmiljön förbättras->
regionens ekonomi stabiliseras och förbättras.

Ja, detta är ett drömscenario. Drömscenarion kostar pengar – till en början. Men tittar man bara något – några decennium fram i tiden kommer pengarna som investeras nu att ha betalats tillbaka.
Vi kommer ha två internmedicinska akutsjukhus i Västmanland, vi kommer ha en mer jämlik vård i Västmanland. Regionen kommer att kunna bli en förebild för hela Sverige. Region Västmanland kommer kunna blomstra om regionpolitikerna vågar satsa på hela länets rätt till vård istället för att följa ”sparpaketsvågen” som sveper över landet.

Vågar regionpolitikerna inte satsa nu kommer vi om ett decennium bo i Västeråsmanland och få vår vård i Region Västerås regi.

60 000 västmanlänningar riskerar att få 10-40 minuter längre till akutsjukvård. Varje sekund räknas, men kanske inte för oss 60 000?
Om 8 dagar ska våra regionpolitiker rösta om vården ska vara jämlik för alla västmanlänningar genom att våga satsa på Köpings internmedicinska akutmottagning eller om man ska sopa 10-40 livsviktiga minuter under mattan.
Valet är deras.

Tack!

Charlotte Söderberg ST-läkare i allmänmedicin Närvården Kolsva