”Felaktiga påståenden om ökade väntetider samt massflykt av personal från sjukhuset i Köping”

Sedan en tid pågår ett omfattande arbete i Region Västmanland för att skapa en god och långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Det handlar om att stärka den nära vården, jobba mer förebyggande och att se till att resurserna används där de gör mest nytta för länets invånare och deras hälsa.

Beslutet från februari i år om hälso- och sjukvårdens målbild för 2029 innebär att gamla sanningar omprövas för att nå bättre resultat. Genom att satsa 1,6 miljarder kronor på ett närsjukhus i Köping och flytta över delar av det akuta omhändertagandet till sjukhuset i Västerås, fyra mil österut, kan vi få en mer ändamålsenlig vård enligt följande princip: Den vanligt förekommande vården ges nära – den avancerade vården som sker mer sällan ur invånarens perspektiv fokuseras till ett ställe i länet.

Som vid alla större samhällsförändringar uppstår oro, vilket naturligtvis är förståeligt. Men i olika debattartiklar och insändare har det skapats en bild av personalflykt och väntetidsproblem – vilket påstås vara en direkt följd av inriktningsbeslutet i regionfullmäktige tidigare i år. En av flera som gett uttryck för liknande oro är Charlotte Söderberg, ST-läkare i Kolsva, i en debattartikel i Dagens Medicin den 9 april.

Som hälso- och sjukvårdsdirektör är det inte min uppgift att ge mig in i den politiska debatten kring beslutet, men jag vill här kort ge sakupplysning i frågan:

• I mars i år fanns det 42 läkare på Medicinkliniken i Köping, att jämföra med 41 samma månad förra året. I mars 2021 var siffran 37!
•  I mars i år jobbade totalt 62 personer på akutmottagningen i Köping, vilket är tre fler än samma månad förra året.
• Något fler har slutat på kliniken från och med januari till och med mars i år, 18 personer jämfört med 14 under samma tidsrymd förra året.

En annan uppgift som cirkulerat i debatten är att väntetiderna på akuten i Köping skulle ha ökat kraftigt som en följd av inriktningsbeslutet. Men aktuell statistik visar att det endast skiljer en enda minut mellan medelväntetiden i mars år jämfört med samma månad förra året (241 respektive 240 minuter), vilket inte torde vara signifikant.

Även om siffrorna talar sitt tydliga språk har jag förståelse för de känslor som uppstått i samband med regionfullmäktigebeslutet. Det har under längre tid varit svårt att bemanna en del av verksamheten i Köping. Det har slutat personer i Köping, och det finns personer som sagt upp sig på grund av beslutet. Och ja, det kan finnas en mismatch i kompetensprofiler. Och det kan finnas uppsägningar som inte syns i statistiken än.

Men: Den bild av massflykt och väntetidsproblem som målats upp i media och debatt stämmer helt enkelt inte! En så omfattande och nödvändig omställning av hälso- och sjukvården som nu pågår i Västmanland och på andra håll i Sverige och övriga världen kommer naturligtvis inte att vara helt smärtfri. Men därför är det desto viktigare att fakta måste få spela en viktig roll i debatten. Inte minst mot bakgrund av att vi lever i en tid av skarp polarisering och snabb spridning av påståenden i såväl traditionella som nya medier.

Lars Almroth 
Hälso- och sjukvårdsdirektör 
Region Västmanland