Slutreplik på PR-ansvarig Johan Gröndal, Plagazi

Den 25 mars publicerade Magazin24 en debattartikel med rubriken ”Medborgarlöfte om vätgas i Köping” skriven av Daniel Åkervall, Språkrör för Miljöpartiet de gröna i Köping. Den kan du läsa här. 

Dagen efter, den 26 mars, publicerades ett svar från Plagazi som hade rubriken ”Plagazi svarar på Daniel Åkervalls debattartikel”. Den kan du läsa här. 

Den 27 mars svarade Daniel Åkervall på Plagazis replik i en debattartikel som hade rubriken ”Replik PR-ansvarig Plagazi, Johan Gröndal”. Den kan du läsa här. 

Den 2 april kom en slutreplik från Johan Gröndal, PR-ansvarig, Plagazi AB, med rubriken ”Svar på Daniel Åkervalls replik den 27 mars”. Den kan du läsa här. 

Nu kommer Daniel Åkervall med en slutreplik: 

Jag är inte imponerad!

Din absolut viktigaste uppgift som PR-ansvarig var att övertyga om koldioxidinlagringen. Utan den blir ert koldioxidavtryck minst 12,5 kg CO2 för varje kg brun vätgas. Sämre klimatprestanda än fuldiesel i bil, omöjlig som insatsvara i fossilfria produkter, och en skamfläck för Köpings klimatarbete. Planetärt nödläge någon?

Koldioxidinlagring

Om det funnits kommersiell storskalig koldioxidinlagring hade ditt jobb varit enkelt. Motdraget blev i stället ett påstående utan källhänvisning, samtidigt som du hänvisar till samarbete med ”ett antal större företag” för att möjliggöra gemensam transport och lagring.

Läs: koldioxidinlagring är dyrt, inte kommersiellt gångbart. Inte heller särskilt storskaligt, vilket du själv påtalar i att endast 0,1 promille av kapaciteten användes under 2020. Det beror knappast på att växthuseffekten är okänd – eller att tekniken är ny.

Vidare hänvisar du till sannolikheten att 99 % av lagrad koldioxid inte läcker ut under 100 år, och bidrar till en planetär katastrof. Givet att ni inte av misstag eller ekonomiska skäl väljer ett mindre lämpligt lager, eller förvaltning.

Jämför gärna med slutförvaring av kärnbränsle, som i värsta fall orsakar en lokal katastrof, och dessutom blir närmast ofarlig redan efter 100 000 år.

Att ni i kommunikation med era investerare dessutom påstår att ni ska sälja och få betalt för koldioxiden är häpnadsväckande – och får oss fundera på vem ni försöker lura.

Avfallshantering

Miljöpartiet är mycket restriktiva vad gäller kommersiell avfallshantering. Historiska exempel där vi skattebetalare tvingats städa upp efter privata sopbolag saknas inte. Tyvärr ofta med miljöskador som inte går att reparera.

I din replik anger du två typer av avfall: bilfluff och blad från vindkraftverk. I er reviderade inlaga till Mark- och miljödomstolen anger ni totalt 16 olika avfallskoder, inkluderande bland annat: ”avfall från avloppsreningsverk” (bajs), och ”biomassa, rester från papperstillverkning”. Jag utgår ifrån att den reviderade inlagan till Mark- och miljödomstolen var mer genomtänkt än svaret i din replik. Men jag kan ha fel.

Sammanfattningsvis

Miljöpartiet älskar hållbart företagande, grön innovation och sund konkurrens. Men inte nödvändigtvis företag som använder begreppet ”hållbart” 18 gånger i en och samma annons. Absolut inte där miljön och klimatet blir lidande till förmån för aktieutdelning.

Du kan inte äta pengar på en död planet. Brun vätgas är skadligt för klimatet, dåligt för den lokala miljön, negativt för kommunens attraktionskraft och saknar ekonomiska uppsidor för skattebetalare och närboende.

Detta gäller för hela Köping, Sverige och Europa.

Ibland är det extra skönt att vara grön. Att stå upp för klimaträttvisa, våga säga nej till miljöförstörande verksamhet, och känna att vi faktiskt gör skillnad.

Daniel Åkervall
Språkrör
Miljöpartiet de gröna i Köping