Almedalen i mitt hjärta

Jag är en översocial nätverkare, som gärna söker mig till miljöer där nätverk kan byggas och underhållas.

Allt handlar om mitt intresse för människor – men är också en del av mitt yrke som publicist. Ett rikt nätverk i skilda världar har ett stort värde för den som är verksam i tidningsvärlden.

Karl läser upp dagens text – lyssna här!

De två viktigaste mötesplatserna i mina världar är Almedalen om sommaren och Bokmässan i Göteborg tidig höst.

I Almedalen möter jag politiker, journalister, PR-män, lobbyister, ledande statstjänstemän, företrädare för regioner, kommuner och organisationer samt samhällsengagerade medborgare i allmänhet.

På Bokmässan i Göteborg möter jag författare, bokförläggare, kulturjournalister, bibliotekarier, svensklärare och en bokintresserad allmänhet.

Möten och samtal i Almedalen och på Bokmässan har bidragit till att forma mig till den jag är i dag, i fråga om åsikter, värderingar och synsätt i litterära och politiska frågeställningar.

Jag hade inte varit i Almedalen sedan pandemin. I år var jag där igen, ett sent beslut som alltid. Många gånger har jag sagt  till mig själv och min omgivning: ”I år skall jag hoppa över Almedalen”.

Men varje år (nästan) har jag alltid dykt upp, oplanerat och i sista minuten.

Problemet med ”sista-minuten-människor” i Almedalen är boendet. Allt är alltid fullbokat. Det som är ledigt är svindyrt. Så också i år. Sista-minuten-hotell ville ha 5000-6000 kronor per natt.

Flera gångar har jag kunnat ”kinesa” hos vänner i Visby. I år hade vännerna redan hyrt ut, svindyrt, till andra. Ingen chans att kinesa, i år.

Tack vare en vän inom Rotary fick jag ett tips. Jag fick chans att hyra ett rum för 1500 kr / natt i ett litet radhus, strax utanför ringmuren Ägarna var inte ens där utan i sin sommarstuga. Jag disponerade hela huset ensam. Toppen!

På plats, sittandes på en bänk framför scen, lyssnade jag på Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S), Daniel Helldén (MP), Nooshi Dadgostar (V) och Ebba Busch (KD).

Alla imponerade på de egna sympatisörerna, som dominerar i publiken vid varje partiledartal. Själv hade jag velat höra mer av inspirerande visioner, mindre av kritik mot politiska meningsmotståndare.

I grunden en positiv och optimistisk människa är jag bekymrad över den svenska samhällsutvecklingen. Min uppfattning är att Sverige är i kris. Vård, skola, omsorg, gängkriminalitet, integration, infrastruktur….Inom alla dessa områden kan vi notera kvalitetsbrister, kompetensbrister och underhållsskulder.

Ingen övertygade mig om att ha en lösning, som inom överskådlig tid löser alla dessa problem.

Underhållsskulderna är omfattande inom järnväg, vägar, vatten och avlopp, kommunala fastighetsbolag. Detta samtidigt som Sveriges skuldsättning i ett EU-perspektiv är låg.

Inom detta område hade faktiskt Ebba Busch ett bra förslag: att överskottsmålet på 0,5 procent skulle bytas ut mot ett underskottsmål på 0,5 procent under tio år. Det skulle skapa ett utrymme för ökad statlig upplåning på 50 miljarder kronor om året under tio år för att betala av på underhållsskulden.

Då skulle den svenska skuldsättningen om 10 år ligga på omkring 40 procent av BNP. Även då skulle den svenska skuldsättningen i ett EU-perspektiv vara låg, jämfört med länder med mycket större ekonomier som Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien.

Jag lyssnade på seminarier i vitt skilda ämnen: från vätgas till Artificiell Intelligens.

Gladde mig åt flera seminarier kring projektet Det svenska säkerhetsstråket. Ett projekt där min grannstad Arboga i samverkan med kommunerna Örebro, Hallsberg, Karlskoga, Kristinehamn och Karlstad hoppas kunna vinna fördelar av Nato-medlemskapet och den svenska upprustningen.

Alla dessa kommuner har försvarsindustri eller ingår i det svenska totalförsvaret. Fler investeringar, fler nya jobb, fler skattebetalare är den gemensamma förhoppningarna bland kommunerna inom Det svenska säkerhetsstråket. Heja, Arboga!

Almedalen är och förblir ett Demokratiprojekt för möten, samtal, dialog och nätverkande. Visst är det i mångt och mycket ett elitprojekt. Vanligt folk har inte råd och möjlighet att vara där. Det är eliten inom politik, näringsliv, organisationer och media som möts.

Men – hela samhället mår bra av att eliten i skilda världar faktiskt möts, byter tankar, åsikter och erfarenheter med varandra. Och det viktigaste som händer – till exempel partiledarnas tal – kan alla följa i direktsändning i radio och TV.

Almedalen är och förblir i mitt hjärta. Ser nu fram emot Bokmässan i Göteborg den 26-29 september. Nya möten, nya samtal, nya insikter i seminarier som fördjupar kunskaper och vidgar perspektiv.

Vi behöver fler, inte färre, mötesplatser där intresserade och engagerade människor samlas, lyssnar och samtalar med varandra.

Eller som den polske filosofen Zygmunt Bauman sade:

”Mänskligheten har två val. Antingen lyssnar vi på varandra, samtalar med varandra – och överlever tillsammans. Eller också lyssnar vi inte på varandra, samtalar inte med varandra – och går under tillsammans.”