Vart är Sverige på väg?

När jag började småskolan under förra århundradet hette den socialdemokratiske skolministern Ragnar Edenman. Han hade en vacker titel, ecklesiastikminister – och det kunde vi stava till.

Edenmans ansvarsområde var kyrkofrågor, skola och utbildning. Hans första förslag var att avskaffa skolagan. Bara detta borde förära honom en byst eller staty någonstans. Att inte bli agad i skolan var en revolutionerande reform på den tiden.

Karl läser upp dagens text – lyssna här!

Edenman tillträdde 1957 och avgick 1967. Några månader efter hans avgång bytte departementet namn till Utbildningsdepartementet.

♥

Jag minns att min älskade lärarinna, Mary Söderberg, i den lilla skolan med bara första och andra klass på Odensvivägen i Köping, ibland brukade säga:

”Nu måste ni skärpa er, mina barn, så att ni kan läsa, skriva, räkna när ni går ut andra klass. Det vill Ragnar Edenman i regeringen att ni skall kunna.”

Om just detta fick oss att skärpa oss kan jag inte minnas. Men – fröken Söderberg såg till att alla vi som gick ut andra klass kunde läsa, skriva och räkna. Det gjorde hon med sin kunskap och kompetens, sin stora erfarenhet och sin förmåga att få varje elev att känna sig sedd och betydelsefull.

I dag vet vi att 15 procent går ut grundskolan utan godkända betyg i de så kallade kärnämnena. I många skolor är den siffran betydligt högre. Eleverna är helt enkelt inte tillräckligt duktiga i konsten att läsa, skriva och räkna när de går ut grundskolan.

♥

I min generation lärde vi oss skrivstil, vi hade välskrivning för att lära oss skriva vackert, diktamensskrivning för att lära oss att skriva korrekt svenska. Vi hade högläsning så att läraren kunde höra om någon hade lässvårigheter. Då fick den eleven extra stödundervisning i läsning under en period för att komma ikapp.

I dag är, sedan länge, skrivstilen och högläsningen borttagen – och finns ordet välskrivning ens kvar i Svenska akademins ordlista?

Jag känner en yngling i vänkretsen som på sin legitimation textat sitt för- och efternamn med höger lutning. När han fyllde i en blankett på banken textade han sitt namn med vänster lutning. Den annorlunda lutningen fick bankkassörskan att ifrågasätta hans identitet.

Då svarade ynglingen att han brukade växla mellan höger och vänster lutning när han textade sitt namn vid en underskrift. Bankkassörskan skrattade högt och gav honom de kontanter han kvitterat med sin textade namnteckning.

♥

Det kommer illavarslande signaler att det sker en anpassning från vårt högsta skolväsende att acceptera och godkänna en allt sämre förmåga bland eleverna att skriva korrekt svenska.

Elever som inte vet när man sätter komma och punkt. Elever som inte vet när man använder stor eller liten bokstav. Elever som inte kan bygga korrekta meningar och som stavar som det låter – inte som språkreglerna säger.

I dag undervisas eleverna i årskurs 1 till 3 i totalt 680 timmar i ämnet svenska. Men det ställs inga krav på att de skall kunna skriva korrekta meningar. Skolverket menar att elever som inte kan skriva skall godkännas ändå.

Rektorn och skoldebattören Linnéa Lindquist ger i Expressen ett exempel, i en påhittad mening:

”Det Fin 7 fågelarter. Alla är Fridlysta fåglarna bo i tred och det finns en fågla Som heter skata fåglar ätter DJuR. Dom Tar djUr med NäBben”

Sådana här meningar skall godkännas, menar Skolverket av i dag, i nådens år 2024. Läsaren förstår ju vad eleven menar – att en fågel äter andra djur och fångar djur med näbben. Det är det viktigaste, menar Skolverket.

”Det spelar ingen roll att texten är närmast oläslig eller att lärare rent instinktivt och, i enlighet med sin yrkesheder, vill underkänna elever som skriver så här illa. Skolverket rekommenderar oss lärare att godkänna dem”, konstaterar Linnéa Lindquist uppgivet.

♥

Ännu värre är det med de nationella proven på högstadiet. Tidigare skulle eleverna få betyg på varje delmoment. I dag slås alla poäng tillsammans. Elever kan få godkänt i muntliga prov, underkänt i läs- och skrivdelen – men ändå få godkänt sammanlagt.

”Lärare har reagerat kraftigt på att elever som har noll poäng på läs- och skrivdelen får godkänt och pekat på risken att elever ser det som meningslöst att öva sig på att läsa och skriva när man ändå kan bli godkänd”, påpekar Linnéa Lindquist i sin artikel i Expressen.

Skolverket värjer sig mot kritiken och menar att dagens sätt att bedöma är mer rättvist och kompensatoriskt.

Att Skolverket väljer att dopa skolresultaten förvärrar betygsinflationen och undergräver lärarnas ambition, kompetens och auktoritet.

♥

Jag är tacksam att Mary Söderberg var min fröken i 1-2 klass, tacksam att Ragnar Edenman var skolminister på den tiden, även om vi var tvungna att lära oss att stava till ecklesiastikminister.

Hela min personlighet, hela min yrkesidentitet i livet, en stor del av all min livsglädje bygger på att jag en gång lärt mig att läsa och skriva.

Ett land som inte har som målsättning att låta alla barn lära sig läsa och skriva kan inte kalla sig en kunskapsnation.

Vart är Sverige på väg?