Västmanland kan bättre – fler välutbildade politiker

I min krönika Alltid på en söndag den 24 mars (magazin24.se) var rubriken ”Vi behöver fler välutbildade politiker”.

I ett allt mer komplicerat samhälle, där utvecklingen inom digitalisering, robotisering, Artificiell Intelligens går allt snabbare, måste vi ha fler politiker med kunskap och kompetens att förstå, hantera och integrera samhällsutvecklingen i kloka och intelligenta beslut.

Per Ågren (S), kommunstyrelsens ordförande i Köping, valde att läsa min text som ”fan läser bibeln.” I stället för att med öppet sinne och intellektuell nyfikenhet ta till sig mina tankar valde han att slå tillbaka med formuleringar som ”krönikan dryper av klassförakt”.

SCB har i en undersökning kartlagt utbildningsnivån på Sveriges politiker på riksnivå, regionnivå och kommunal nivå. Hur stor andel av våra politiker på olika nivåer har en postgymnasial utbildning på tre år eller längre?

På kommunal nivå kommer Stockholms län högst med 46, 24 procent av alla förtroendevalda. Sämst bland Sveriges 21 län? Västmanlands län, där bara 25,56 procent av alla förtroendevalda har tre års postgymnasial utbildning eller mera.

Köping? Köping ligger under genomsnittet på Sveriges minst utbildade län bland våra kommunalt förtroendevalda – bara 20,41 procent. Plats 230 bland Sveriges 290 kommuner.

Tänk om det finns ett samband mellan den låga utbildningsnivån bland Köpings förtroendevalda och Köpings ekonomi?

Köpings kommun har inte haft en god ekonomisk hushållning under 2023. Det framgår av årsredovisningen.

Den högsta ledningen – politiker och tjänstepersoner – har styrt kommunens verksamhet så att kostnaderna inte betalats av de intäkter kommunen haft. Kommunen har heller inte sett till att ha en tillräckligt god ekonomi för att kunna finansiera underhåll och nya investeringar.

Dessutom har Makten bestämt – politiker och tjänstemän – att det är helt i sin ordning att gå med 47 miljoner kronor i underskott under 2024.

Nu visar den senaste prognosen att kommunen kommer att göra ett ännu större underskott – med hela 144 miljoner kronor. Ännu ett år utan god ekonomisk hushållning!

Om Köpings kommun varit ett privat aktiebolag – hade VD Per Ågren och företagsledningen fått sitta kvar?

Att kommunen i denna bekymmersamma ekonomiska situation gör investeringar på oklara grunder kan ifrågasättas och kritiseras.

Att hellre köpa Volvogården och Tingshuset än att satsa på skolor och äldreboenden – i ett ansträngt ekonomiskt läge – är detta försvarbart?

Var och en kan gå till sin egen privatekonomi. Hur gärna jag än vill köpa den där sommarstugan så kan jag faktiskt inte köpa den innan jag har god ekonomi.

För en kommun är det inte mer komplicerat än så här – man behöver ha överskott varje år för att, när investeringar görs, inte behöva låna till hela investeringen och att nivån för självfinansiering ligger tillräckligt högt.

Politiken har nu beslutat att införa inköps- och anställningsstopp. Erfarenhetsmässigt leder detta bara till ökad administration och kortsiktigt minskade kostnader.

Inget fokus riktas mot att kommunen inte har en långsiktig, hållbar ekonomi. Det viktiga borde vara att genomlysa kommunens verksamheter och hitta åtgärder som leder till minskade kostnader över tid.

Om Köpings kommun ska kunna få en god ekonomi krävs att modiga och obekväma beslut fattas. Finns mod och kompetens hos den nuvarande kommunledningen?

Ju längre ledningen väntar, desto mer drastiska åtgärder kommer att behövas. Förtroendet för politiken kommer att minska och politikerföraktet riskerar att växa.

Då får vi hoppas att Per Ågren är välkommen tillbaka till Volvo och som stolt metallare kan bidra till företagets tillväxt och utveckling.

Att leda en kommun med god ekonomi, med kunskap och kompetens i kommunallag och förvaltningslag, är mycket, mycket, mycket svårare.

Det visar och bevisar Per Ågren (S) i sin roll som kommunstyrelsens ordförande.