Mikael Andersson Elfgren (M) svarar Kenneth

I ett debattinlägg den 5 februari ställde signaturen Kenneth några frågor, läs dom här. Nu svarar Mikael Andersson Elfgren på dessa i följande debattinlägg.

1. Följer byggnationen av det nya sjukhuset i Västerås budget och hur mycket kostar det nya sjukhuset?
Ja, byggnationen följer budget. Investeringsramen för det nya akutsjukhuset fastställdes 2018 av regionfullmäktige till 6,8 miljarder för både byggnation och utrustning.

2. Hur påverkar regionens negativa resultat koncernen och vad beror de kraftigt ökade kostnaderna på?
Resultatet som skribenten hänvisar till är årets resultat efter finansiella poster. Det resultatet varierar kraftigt beroende på hur börsen utvecklas, därav ett stark resultat 2021 och ett negativt resultat 2022. För att bättre förstå regionens ekonomiska ställning bör man se till flera resultatnivåer.

Årets resultat efter finansiella poster 2023 landade på -278 mnkr.

Ett stort problem är underskottet inom hälso- och sjukvården som 2024 beräknas uppgå till dryga 1,1 miljarder kronor och där bruttokostnadsutvecklingen 2023 var 7,4% vilket vidare överstiger intäkternas utveckling. Det strukturella underskottet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under lång tid vuxit.

Anledningar till de ökade kostnaderna är flera, bland annat den höga inflationen, mer köpt högspecialiserad vård från andra regioner, ett ökat antal årsarbetare, inhyrd personal och dyrare läkemedel. Även ett ökat antal äldre leder till högre kostnader. Vi arbetar för att stegvis minska underskottet och nå en situation där utgifternas utveckling matchar intäkternas utveckling. Där är vi ännu inte.

Den kraftiga kostnadsökningen mellan 2020 och 2022 beror framför allt på att regionen under 2021 och 2022 parallellt med ordinarie uppdrag hanterade den vårdskuld som uppstod under pandemin, samt ett brett vaccinationsuppdrag. Kostnadsökningarna består bland annat av egen personal, inhyrda operationslag och köpt vård. Kostnadsnivån behöver nu anpassas till att de tillfälliga pandemirelaterade intäkterna har upphört.

3. Hur stor del har byggnationen av nya sjukhuset i Västerås i regionens resultat?
En marginell påverkan i dagsläget. Den stora påverkan kommer 2029 då nya akutsjukhuset tas i drift. Då kommer hyreskostnaderna för investeringen på omkring 600mkr vilket måste omhändertas inom regionens budget.

4. Kostnaden för hyrpersonal?
Kostnaden för hyrpersonal uppgår till ca 400mkr för 2023. Vi arbetar aktivt med att minska beroendet av hyrpersonal och hittills har vi minskat beroende av hyrsjuksköterskor med 1/3 och nu tar vi oss ann nästa 1/3. Strategin kan övergripande beskrivas som att det ska vara mer bekvämt att vara anställd än att vara hyrpersonal. Kompetensutmaningen är dock större än andelen hyrpersonal. Nationella beräkningar från Sveriges kommuner och regioner visar att behovet av ny personal kraftigt överstiger tillgången de närmsta åren, såvida vi inte förändrar våra arbetssätt, det är därför vi behöver ställa om och förändra våra arbetssätt och strukturer.

5. Effekter av nära vård?
En rad statliga utredningar har haft uppdrag att ta fram och fördjupa kunskapen kring Nära vård och omställningen som nu pågår inom hela landet. Ett exempel på de arbetet i Västmanland är Närvårdsteam för vuxna med komplex sjukdomsbild som vanligtvis har stort behov av sjukhusvård. Arbetssättet har bland annat lett till minskat behov av sjukhusinläggning, färre vårddagar och minskat antal besök i öppenvård samt akutvård för patientgruppen.

Hemsjukvård för barn är ett annat exempel som har avsevärt förbättrat livskvalitén för familjer med svårt sjuka barn och effekter ses även vid minskat behov av sjukhusvård. Omställningen till nära vård förutsätter att resurser förflyttas från sjukhusvården till den mer nära vården och primärvården.

Vidare uppmanar skribenten oss att fokusera på kärnområdena, och det gör vi. Sedan det nya regionstyret tillträdde har vi fokuserat på våra kärnområden, och framför allt hälso- och sjukvården. Övriga verksamheter har högre effektiviseringskrav sett utifrån ramtilldelning.

Vi har även avslutat flertal engagemang som inte bidrar till regionens måluppfyllnad. Av regionens resurser går idag 91% till hälso- och sjukvården. Vi tänker fortsätta fokusera på våra kärnområden, minska administrationen och prioritera.

Mikael Andersson Elfgren (M)
Regionstyrelsens ordförande