KRÖNIKA
15:00 | 15 september 2023

Ta tillbaka kontrollen

En stor anledning till den så kallade centrumdöden är externa fastighetsägare som saknar engagemang.

Henrik Hansson, chefredaktör på Magazin24.

Att ställa dit lite blomlådor i centrum eller tända upp ett par marschaller någon kväll under året är trevliga inslag och skall inte föraktas. Många bäckar små bildar en stor å. Tyvärr blir ån endast en detalj i sammanhanget.

Till exempel så nämnde Jan Kallberg, i sin krönika nummer 840, att man kan öppna upp Stora gatan för biltrafik.

Ett annat förslag är att omgående ändra stads- och detaljplanen och se till att lokaler kan göras om till lägenheter. Förslag som i princip endast kräver läs- och skrivkunniga politiker och tjänstemän samt kapital för nya trottoarer.

Många detaljer som gör centrum mer attraktivt är faktiskt väldigt enkla att genomföra. Men ser man problem i det mesta blir det oftast ogenomförbart.

Lägger vi samman alla delar och detaljer för att åstadkomma ett levande centrum, som att se över varumärket, utbud, platsen (utseende och funktion), tillgänglighet (framkomlighet, öppettider) samt trygghet märker vi att flera av dessa är beroende av två saker, nämligen aktiva/engagerade och tillgängliga fastighetsägare.

För att bemöta och hantera detta krävs betydligt radikalare insatser, metoder och strategier.

Svårhanterligt ja, men inte ohanterligt. Kommunen måste ta tillbaka kontrollen över fastigheterna. Eller åtminstone ha kontroll på att fastighetsägarna är kontaktbara, villiga till dialog och förändring samt att de har någon form av engagemang kring vad som händer med de centrala fastigheter de äger, mer än de pengar de vill tjäna.

Vad den nystartade BID-gruppen kommer att få fram för lösningar i denna fråga blir spännande att se.

Om kommunen nu är ointresserad av det, inte har tillräcklig kompetens, inte orkar eller till och med anser att det är oviktigt så finns två scenarier. Låta privata initiativ ta över ruljansen eller se på när centrum sakta dör, avfolkas och överges.

Men, det kan också vara så att kommunen är väldigt intresserad av att ta tag i detta. Ibland ser man tecken på det, som till exempel genom det ovan nämnda BID-projektet.

Ett projekt som leds av Svenska Stadskärnor. En intresseorganisation som har cirka 180 medlemmar som omfattar kommuner, företag, samverkans-organisationer, konsultföretag, arkitektkontor samt nätverken Sveriges Centrum- och platsutvecklare.

Syftet är att ta fram systematisk kunskap om lokala förhållanden (nulägesanalys) samt se till att beslutsfattare inom olika arenor har tillgång till denna lokala kunskap. Man tar fram en gemensam vision, mål och affärsplan för att i sista steget förhoppningsvis också göra något åt det man kommit fram till.

Åtagandet är bra, så länge man ser ”the big picture”, undviker fallgropar och inte lägger allt för stort fokus på tillfälliga lösningar som mer blir till konstgjord andning.

De människor som älskar de gamla Domushusens arkitektur kan räknas på ena handens fem fingrar. Dessa hus ligger ofta i centrum i svenska städer som stora betongkolosser likt gamla östtyska Stasihögkvarter. Flertalet omgjorda till gallerior som idag står halvtomma och med outhyrda övervåningar ibland med fula intilliggande parkeringshus.

Till att börja med; hur gör man med dessa Domushus, för att skapa ett finare, trivsammare och trevligare centrum? Börja med att prata med fastighetsägaren, vilket kanske inte är så enkelt.

Många fastighetsägare är nämligen något av plagazi-postlåde-företag med dotterbolag hit och dit och förgreningar till andra solsystem vars ägare inte ens vet vad det är för Domushus du pratar om. Själv bor hen på Lidingö men håller helst till i sommarstället på Saint John.

Karin M Ekström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, menar att en stadskärna är en galleria utan tak. Butiker behöver samverka och marknadsföra varandra. Fastighetsägare måste vara kontaktbara, engagerade och beredda att erbjuda lokaler till rimliga priser (från hb.se).

Har man tur ägs fastigheten av ett välvilligt och engagerat företag. Detta var just fallet för Motala kommun. För Motala hade sjukdomssymptom som centrumdöd, byråkrati kring stadsplan samt ett fult Domushus. Dock inte en oengagerad fastighetsägare.

”Aha”, tänkte kommun. ”Lägger vi manken till och tillsammans med dessa trevliga fastighetsägare kanske vi kan hitta en lösning.” Och vips, ny detaljplan kom på plats för nästan exakt ett år sedan där syftet är att möjliggöra för cirka 135 lägenheter i form av en påbyggnad på befintlig handelsfastighet om 3-6 våningar samt en ny och trevligare fasad. Domushuset i Motala får återigen blomstra.

Med andra ord, det går alltså men prio för att få till en förändring och ett levande centrum är att ta tillbaka kontrollen över fastigheterna, på ett eller annat sätt.


Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.

Kommentera artikeln

Från löpet

Dagens lunch

Dagens lunch

Grattisannonser

Grattisannonser Boka en gratis grattisannons för publicering här på magazin24.se

Minnesannonser

Minnenannonser Välkommen att boka in din minnesannons på magazin24.se
+
-
GRATISTIDNINGARNA

Magazin24 – Årets lokala insats 2023

Magazin24 – Årets gräv/artikelserie 2023

Magazin24 – Årets lokalsajt 2020