Tillhörighetens hierarki

Rangordna din tillhörighet. Alltså vad du känner dig tillhöra i den värld, det samhälle du lever i. Kanske får du något i den här stilen, från det stora till det lilla.

Jag tillhör: universum, därefter Vintergatan, solsystemet, världen, Europa, Norden, Skandinavien, Sverige, region, stad, kvarter, grannskap/trappuppgång och sist hus/lägenhet.

Rangordna sen det du känner mest gemenskap till/med från sambo/familj och så vidare. Kanske blir det något i den här stilen: familj, släkt, arbete, hobby/förening, grannskap, stad, region, land (Sverige), Skandinavien, Norden, Europa och möjligen världen sist (vänner kan finnas på alla nivåer).

Ju högre upp i gemenskapshierakin desto längre ner i tillhörighetshierarkin. Sant, osant? I alla fall värt att betrakta ur flera aspekter.

Var fattas det man generellt kallar ”de viktiga besluten”? Jo, högt upp i tillhörighetshierarkin. Hade vi levt i en Star Wars-tid nu så hade detta inkluderat universum. Vi stannar för tillfället vid Europa och världen.

Var fattas de flesta besluten? Förmodligen gissade du rätt, högt upp i gemenskapshierarkin. Undersökningar visar att 70 procent av alla köpbeslut fattas av kvinnor som i sin tur baserar dessa på en evolution av kunskap gällande allt från vad barnen äter för pasta till vad mannen gillar för ost.

Detta är endast ett exempel och gäller generellt. Ingen blir särskilt förvånad när jag säger att det varje dag handlar om väldigt mycket pengar. Det finns en siffra som säger att världens BNP är cirka 2,7 biljoner kronor per dag (2,5×1012). Hur stor del av detta som utgörs av dagligvaror vet jag inte, men allt hänger ihop.

Bara världens samlade kexindustri är gigantisk. Till det ska man räkna in alla tjänster och varor som är direkt länkade till att en människa någonstans på vår planer ska kunna äta ett enda kex.

Den lilla familjen, på till exempel Söder i Arboga, känner föga om inte obefintlig tillhörighet till Europa. Ett Europa som genom EU fattar många beslut som direkt påverkar familjen på Söder. Vad dom kan äta, vad de får äta, vilka tider de ska jobba och hur dyr strömmen är, bara för att ta några exempel.

Det är nog så svårt att känna hundraprocentig tillhörighet till ens egen nationalstat (om staten inte är i VM-final i fotboll) trots att det genom historien gjorts idoga försök att konstruera en sådan tillhörighet. Hur svårt är det då inte att känna tillhörighet till Europa?

Så igen, ju längre ner i gemenskapshierarkin, desto mindre tillhörighet känner man.

Det beror på en mängd saker men framför allt detta att det går inte att konstruera en tillhörighet. Inget som är förankrat i kännedomen om det nära. Högt upp i tillhörighetshierarkin har man ingen aning.

Det blir endast ritbordsprodukter. Utkast, förslag och lagar som baseras på kompromisser.

Det var inte länge sedan det inte fanns något som fransmän eller italienare. Man identifierade sig istället som till exempel parisare, neapolitanare, bajrare eller en person från Torpa som möjligen kunde sträcka sig till att komma från Åkerbo härad.

För bara cirka 30 år sedan tillhörde Östtyskland och Tjeckoslovakien Europa och det är bara 20 år sedan Jugoslavien existerade. Vem vet vad som finns eller inte finns om 30 år från nu, med tanke på vad som pågår i Ukraina? Med andra ord, det går inte att definiera Europa.

Borde inte en högre position i gemenskapshierarkin istället bestämma vad du, som till exempel bonde, får eller snarare kan odla? Det är ju där konsumenterna och med andra ord pengarna finns.

Inte bara det, bonden känner sina kunder, sina djur, sin mark och sina produkter. Hen vet vad som kan odlas och också säljas genom ärftlig kunskap och många, många års erfarenhet.

Brexit var en reaktion på detta men enligt min mening baserad på fel ideologi. Nationalism får inte styra, vilket jag var inne på ovan. Helt plötsligt bor det fler tyskar i huvudstaden än svenskar (vilket var fallet i Stockholm på 1500-talet) och då råder det också helt nya förutsättningar. Nationalstaten är lika mycket en konstruktion som EU.

Tänk om det bara kunde vara så här: ”Vi har dessa värderingar i denna stat. Demokrati, tryck- och yttrandefrihet, jämlikhet och religionsfrihet. Ställer du upp på det come and join us. Om inte, bo på ett ställe som passar dina värderingar bättre.” Precis som du har valet att anlita den hantverkare som matchar dina behov bäst.

Vilka kulturella traditioner nationalstaten sen har är av ringa betydelse. Värna dessa om du så vill eller inte. Inför nya om du känner för det eller bara inte bry dig, om det passar dig bättre.

Med andra ord, exakt vad som som pågått i alla tider.

Om det är i den nära, lokala, lilla världen ruljansen finns, varför inte premiera den?

”Det lilla livet ska skydda oss från det kaos som råder utanför. Vi ska leva i en liten fattbar värld av ordning och reda, kärlek och omsorg.”
Ur GA Ekdahls tal (Jarl Kulle) i Ingemar Bergmans film Fanny och Alexander.