Tjänstemän måste återfå sitt förlorade ansvar!
Att rätt hantera ärenden är en del av Sveriges offentliga förtroendekapital. Därför måste tjänsteansvaret återinföras.
Att rätt hantera ärenden är en del av Sveriges offentliga förtroendekapital. Därför måste tjänsteansvaret återinföras.
Tre svenska fotbollsfans sköts, varav två dog, innan EM-kvalmatchen den 30 oktober mellan Sverige och Belgien skulle börja på Kung Baudouin-stadion, fem kilometer från mordplatsen. Mördaren med IS-sympatier skulle ha utlämnats till Tunisien något år tidigare. Detta hade inte blivit av.
Några dagar senare avgick Belgiens justitieminister Vincent Van Quickenborne. ”Jag tar mitt politiska ansvar och avgår”, sade han vid en pressträff.
Morgan Johansson var Sveriges justitieminister 2014 till 2022. Under denna period växte gängkriminaliteten, skjutningarna och sprängningarna explosionsartat och gjorde Sverige till landet inom EU med den i särklass högsta grova våldsbrottsligheten. Morgan Johansson satt kvar. Krav på avgång klingade ohörda, misstroendeförklaring i riksdagen röstades ner.
Hur många politiker i Sverige minns vi har ställt sig upp och sagt: ”Jag tar ansvar och avgår”?
Hur många tjänstemän i stat och kommun har tagit personligt ansvar och avgått?
Vill vi ha läkare och tandläkare utan ansvar för patientsäkerheten? Piloter utan ansvar för flygsäkerheten? Elektriker och rörmokare utan yrkesansvar och kvalitetsgaranti för utfört arbete?
Nej, nej, nej.
Medborgarrätten är alltid förknippad med ansvar. Som medborgare är du skyldig att betala skatt på alla dina inkomster. Som hantverkare är du skyldig att betala in moms på alla fakturerade intäkter. Alla arbetsgivare måste betala arbetsgivaravgifter och sociala avgifter för sina anställda.
Staten är inte nådig mot medborgare och företagare som ”slarvar”. Den som blir avslöjad får betala dyrt, i återbetalning, skattetillägg, böter eller fängelse.
Det var Olof Palme och hans regering som den första september 1976 bestämde att tjänstemän som missbrukade sin ställning eller försummade sina åtaganden inte längre kunde ställas under straffrättsligt ansvar.
Före ämbetsmannareformen 1976 framhöll ämbetsmannaansvaret varje tjänstemans personliga ansvar för sin myndighetsutövning och sina fattade beslut. Tjänstefel kunde leda till disciplinpåföljd, böter och fängelse.
Tjänstemannaansvar är ett samlingsbegrepp, som inbegriper både disciplinrättsligt ansvar och straffrättsliga åtgärder för offentliga tjänstemän. Eftersom de arbetar i allmänhetens intresse ställer detta extra höga krav på transparens och ansvarsutkrävande.
Den disciplinrättsliga delen av tjänstemannaansvaret sköts numera av personalansvarsnämnder, med företrädare för arbetsgivaren och facket. Då kallas det tjänsteförseelser, som kan leda till varning, löneavdrag och i vissa fall avsked.
Fortfarande kan fel i tjänsteutövningen medföra straffansvar, till exempel vid mutbrott och brott mot tystnadsplikten. Ringa tjänstefel medför inget straffansvar.
Ett flertal riksdagsmän från olika partier har i motioner krävt att tjänsteansvaret skall införas på nytt, till exempel Mats Green med flera, Moderaterna (2017/18 1957); Linda Nordquist, Liberalerna (2019/2020 320); Larry Söder/Kjell-Arne Ottosson, Kristdemokraterna (2020/2021 695).
Nu tycks det som om något håller på att hända. I Regeringsförklaringen av den 18 oktober 2022 lovar den nuvarande regeringen att tjänstemannaansvaret på nytt skall införas i Sverige. Nu hoppas jag att justitieminister Gunnar Strömmer inte drar denna fråga i långbänk. Han var en av dem som grundade Centrum för rättvisa, som gjort betydelsefulla insatser för att stärka rättsstat och medborgarrätt.
Alla domare i svensk domstol måste avlägga domareden, i gammeldags formuleringar. Varje domare måste försäkra att hen skall döma så rättvist som möjligt utan ovidkommande hänsyn, att tillämpa rättsreglerna och att inte låta sig påverkas av personliga, politiska åsikter.
En motsvarande ed för tjänstemän skulle jag välkomna. Att lova följa lagar och förordningar, att rättrådigt och ansvarsfullt fullgöra alla sina plikter, till gagn för alla medborgare, så att rättsstaten, välfärdsstaten och demokratin stärks. Symbolhandlingar påverkar normer och attityder och skall inte underskattas.
I detta nummer av Magazin24 avslöjar vi att Köpings kommun det senaste året, gång på gång, anmälts av IVO till Förvaltningsrätten. Beviljade beslut om LSS-assistans har sedan dröjt upp till 21 månader innan insatsen satts in. I samtliga fall har Förvaltningsrätten fällt Köpings kommun. I kärva besparingstider, med hög inflation och krav på effektivisering har över 1 miljon kronor, som skulle ha satsats på LSS-assistans, i stället gått till staten som ”särskild avgift”. De LSS-berättigade har inte fått någon kompensation för utebliven insats.
Karin Sandborgh Taylor, kanslichef i Köpings kommun, har skrivit dessa kloka ord på Linkedin för en dryg månad sedan:
”En väl fungerande ärendehantering och beredningsprocess är det som lägger grunden till en effektiv och professionell offentlig förvaltning och det som skapar förutsättningar för våra förtroendevalda att lyckas i sina uppdrag. Ärendehanteringen är en essentiell pusselbit i det offentliga Sveriges förtroendekapital. Det handlar inte bara om att rätt papper skall ligga i rätt hög, det är en mycket större uppgift än så. Förtroendet för det offentliga behöver vi alla som verkar där arbeta med, och vi måste ta ansvar för det genom att vårda vår lilla del.”
Exakt så talar en tjänsteperson med klokskap, ansvarskänsla, rättrådighet och gott omdöme!
Vilken politiker eller tjänsteman i Köping kommun kommer, med anledningen av den LSS-skandal vi avslöjar, resa sig upp och säga:
”Jag tar ansvar, jag avgår.”
Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.