Fake news och faktaresistens

Är jorden platt? Segrade Donald Trump i det senaste presidentvalet i USA, men blev lurad på segern? Bidrar ett företag som bränner importerade sopor till grön omställning?

Nej, nej, nej.

Är det viktigt att vi har uppfattningar som bygger på sanning, fakta och forskning?

Ja, ja, ja.

Den 25 april 2017 samlades hundratusentals människor i demonstrationer i mer än 500 städer runt om i världen.

Demonstrationerna gick under parollen March For Science. Syftet var att stärka användningen av forskningsbaserad kunskap i samhället.

I Sverige hölls manifestationen i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå.

Manifestationerna var också en protest mot växande faktaresistens, utbredning av falska nyheter och spridning av så kallade ”alternativa fakta”. Allt detta bidrar till att åsikter och fakta blandas ihop, att polariseringen ökar och att beslut fattas på felaktiga grunder.

Demonstranterna ville att kritiskt tänkande, källkritik och grundläggande kunskap om vad vetenskap är skall få större utrymme i skolan. Fler perspektiv måste synliggöras. Fler frågor måste ställas.

Politiker och andra beslutsfattare måste förstå värdet av forskning och fatta beslut på evidensbaserad kunskap. Även medierna har en uppgift, som förmedlare av kunskap, byggd på fakta, och granskare av fake news, byggd på villfarelser och okunskap.

Den ökade polariseringen i samhället ökar faktaresistensen i samhället. Sociala medier gör också att felaktigheter och vanföreställningar snabbt kan få spridning i samhället.

Individens och samhällets överlevnad bygger på att vi har kunskap. Personliga åsikter får inte upphöjas till vedertagna sanningar. Det finns så många välkända fakta, som människor inte tar till sig. Detta är mycket värre än att det finns fakta som ligger bortom vår kunskap.

Kunskapsresistensens kärna är förnekandet av evidens.

Domstolar skall inte fråga politiker hur de skall döma. Politiker skall inte fråga domstolar vad de skall tycka.

Kognitionsforskningen talar om bekräftelsebias. Vi söker information om det som kan bekräfta vår övertygelse och vill ogärna rucka på det vi redan tror oss veta. Har vi väl fått en felaktig uppfattning håller vi fast vid den.

Kunskapsresistens är ingenting nytt. När vetenskapen påstod att jorden är rund gjorde kyrkan motstånd i det längsta.

På nätet skapas filterbubblor, när nätets sökmotorer levererar svar utifrån våra tidigare klick och sökningar. Information som inte stämmer med våra personliga uppfattningar, bekräftade i tidigare sökningar, filtreras bort.

Kunskapsresistensens grogrund kan också vara aktiva desinformationskampanjer.

Tobaksindustrins företrädare kallade sig själva för ”Merchants of Doubt”. Strategin var att få folk att tro att vetenskapen var kluven i fråga om tobakens farlighet.

Hur vi människor tar till oss kunskap har finslipats genom evolutionen. En gång i tiden handlade det om var vi kan finna vatten och hur man gör upp en eld. I dag handlar det om planetens och mänsklighetens överlevnad.

Åsa Wigforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet och medlem i Svenska Akademien, säger:

”Kunskap är helt avgörande för vår existens. Har vi inte kunskap, är det kört. Det är ingenting att hymla med”.

I 21 artiklar hittills har jag och Marie Selling Achrén granskat en planerad vätgasfabrik i Köping, ägd av Plagazi, under varumärket Köping Hydrogen Park. En vätgasfabrik tänkt att ligga på Sjötullen, mellan Yara och Nordkalk, nära Kungsängen/Mälartorget, nära Malmön.

Alla fakta vi förmedlat har vi hämtat från offentliga handlingar, ansökningar och avslag om bidrag hos myndigheter, inlagor och remisser hos Mark- och miljödomstolen, samtal och intervjuer med experter och forskare.

Handläggare och experter har i avslag på alla bidragsansökningar från Plagazi pulvriserat ord som grön vätgas, grön omställning, cirkulär ekonomi. Orden har inte bedömts som sanna och relevanta – och de har inte kunnat verifieras.

Inte en krona har betalats ut till Plagazi av de miljardbelopp som funnits att söka hos till exempel Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Att skapa vätgas ur avfall och sopor är inte grön omställning, enligt expertmyndigheterna.

Men Köping säger jaaa.

Nja, inte Köping… men några få poliker som Elizabeth Salomonsson, Per Ågren, Annika Duàn och Ola Saaw. Något beslut i kommunfullmäktige finns inte.

Politiker i Köping vi frågar säger genomgående:

”Vi avvaktar vad Mark- och miljödomstolen kommer fram till.”

Nej, folkvalda politiker i Köping måste ha en egen uppfattning, Demokratiska församlingar och domstolar har olika roller. Domstolar skall inte fråga politiker hur de skall döma. Politiker skall inte fråga domstolar vad de skall tycka.

Enligt svensk grundlag är det lagligt att bränna koranen. Men statsminister Ulf Kristersson och oppositionsledaren Magdalena Andersson vädjar samfällt: sluta att bränna koranen, det försvårar vårt Natointräde, ökar risken för terroristattacker i Sverige och gör Sverige till fiendeland i hela den muslimska världen.

Det som är juridiskt tillåtet är inte alltid politiskt önskvärt.

Ingenstans i världen finns en vätgasfabrik som ligger granne med bostadsområden och andra fabriker, som också har risk för explosion och detonation i sin verksamhet.

Varför skall Köping bli först i världen?