Himmeta skola måste räddas

Veckans höjdpunkter i mitt liv som lokaljournalistikens röst i världen i det lilla området Västra Mälardalen (Köping, Arboga, Kungsör) var att bevaka nationaldagen och en skolavslutning. Eftersom nationaldagsfirandena ägde rum vid tre olika klockslag (klockan 9, 12 och 15) var detta möjligt. Tyvärr kunde jag inte också vara i Arboga på nationaldagen.

Att börja fira nationaldagen med frukost på Dybecksgården i Odensvi är att för några timmar ingå symbios med nationaldagens själ. Det var här som Richard Dybeck skrev vår nationalsång 1844.

Karl läser upp dagens text – lyssna här!

I Himmeta kyrka i Köpings kommun ägde en skolavslutning rum i fredags. Kyrkorummet fick sina stjärnvalv på 1400-talet, och den nuvarande tornspiran sattes upp 1892.

Det var inte samma oreserverade glädje, som alla elever alltid känner inför ett kommande sommarlov. I detta fall var sorg, besvikelse och ilska också närvarande i den fullsatta, vackra kyrkan. Inte minst bland föräldrar, farföräldrar och morföräldrar.

Detta var sista dagen med gänget. Nu skall skolan, som funnits sedan 1878, läggas ner och barnen skall splittras och tvingas in i de mycket större skolorna i tätorten Köping med problem, helt främmande för den lilla skolan i Himmeta.

♥

I all skoldebatt talar vi om behovet av mindre klasser, behöriga lärare, studiero i klassrummet, frånvaro av mobbning, engagerade föräldrar och goda studieresultat.

Allt detta kan Himmeta skola visa upp och erbjuda sina elever – detta till skillnad mot de skolor som barnen nu mot sin vilja tvingas att gå i. Ändå skall Himmeta skola läggas ner. Det har Köpings kommunfullmäktige enhälligt beslutat, som en besparing.

Detta fastän det nuvarande styrets 35-punktsprogram efter valet 2022 fastslår, i punkten 5, att landsbygdsskolorna skall värnas.

En bra byskola är i dag navet i en by som vill överleva. Utan byskola inga barnfamiljer, bara en åldrande befolkning och en by som dör ut i takt med att de äldre avlider.

Denna utveckling ser vi runt om i landet.

♥

Men – vad vet vi om hur barn påverkas, som mot sin vilja får sin byskola nedlagd och tvingas till större skolor i tätorten, med färre behöriga lärare, stök och bök i klassrummet, mobbning och sämre studieresultat?

Magdalena Cedering har skrivit en licentiatavhandling vid Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala universitet, om hur barn påverkas i sin vardag när en byskola läggs ner. Underlaget var intervjuer med 28 barn i mellanstadieåldern i Ydre kommun i Östergötland där två av kommunens fyra skolor lagts ner.

Magdalena kommer själv från landsbygden – gått i grundskola i Överkalix – och har arbetat som lärare i många år. Hur politiska beslut påverkar människor i deras vardag är ett ämne som engagerat henne länge.

♥

I sin avhandling har Magdalena undersökt tre områden: hur påverkas barnens fritid, rörelsemönster och sociala mönster när byskolan läggs ner. I studien ingick också intervjuer med föräldrar.

Hennes tre viktigaste slutsatser hur en nedlagd byskola påverkar barnen:

• Långa skoldagar
• Splittrade kompisgäng.
• Utarmning av hemorten

När byskolan försvinner förlorar byn ett naturligt nav. Det påverkar hela orten på många olika sätt.

♥

Byskolans starka förankring bygger på att generationer av byns invånare själva gått i samma byskola. I byskolan träffas föräldrar, diskuterar samåkning och andra frågor som berör den gemensamma vardagen. Skollokalerna används för möten, fritidsaktiviteter och barnkalas.

I byskolan har alla rast samtidigt. Då skapas kompisgäng över alla åldersgränser. I skolan i staden, dit barn tvångsförflyttas, uppstår en ålderssegregering när rasterna är uppdelade efter åldersgrupper.

Resorna till centralorten tar tid. Bussresan känns lång, eftersom bussen stannar på många ställen.

Barnens fritid förändras när aktiviteterna på hemorten minskar. Detta påverkar också föräldrarna i byn, som känt mening i att få vara fritidsledare för aktiviteter som måste läggas ner. Barnen hinner inte delta.

Magdalena Cedering förvånades under arbetet med sin avhandling, att barnen var exkluderade. Ingen talade med barnen om vad de tänkte och kände inför en planerad nedläggning av deras byskola.

Barnen fick ingen information från politik eller förvaltning och de fick ingen chans att ställa frågor kring nedläggningen av sin skola. Barns brev till politikerna förblev obesvarade.

♥

Magdalenas förhoppning är att politiker och tjänstemän inom kommuner och regioner skall ha glädje av hennes avhandling, när nedläggning av byskolor planeras. Att hennes studie skall vidga kunskaperna kring konsekvenserna av politiska beslut, när en byskola skall räddas eller läggas ner.

Ingenting tyder på att någon ansvarig i Köpings kommun tagit till sig den kunskap som Magdalena Cederings avhandling förmedlar.

Byskolan är en del av landsbygdskulturen. Den måste värnas och bevaras, som annan kultur. Byskolor får inte läggas ner. De borde fridlysas. Det finns både skolpolitiska, kulturpolitiska och näringspolitiska argument för denna ståndpunkt.

Byn Kolsva, en kommundel i Köping, har en skola med gott rykte, Malmaskolan – från förskola till nionde klass. Det är känt att denna skola lockat barnfamiljer från när och fjärran att flytta till Kolsva, för att deras barn skall kunna gå i Malmaskolan. Detta har hållit fastighetspriserna uppe och bidragit till Kolsvas överlevnad, fastän bruket sedan länge lagts ner.

♥

Jag har ingen koppling till Himmeta, en del av Köpings landsbygd. Men jag grät som alla andra i kyrkan i Himmeta i fredags, när jag hörde 29 elever (12 från en klass, 17 från den andra klassen) sjunga alla våra traditionella sånger på en svensk skolavslutning.

Min nationaldagskänsla från Dybecksgården dagen innan fullkomnades i Himmeta kyrka i fredags då barnen med ljuvliga röster sjöng Du gamla, du fria.

Himmeta skola får inte läggas ner. Sista ordet kan inte vara sagt. En friskolelösning måste sökas och förverkligas. Politiken lär inte fatta ett nytt beslut.

En skola med små klasser, behöriga lärare, studiero i klassrummet, frånvaro av mobbning, engagerade föräldrar och goda studieresultat förtjänar att överleva. Inte tvingas till nedläggning på grund av okloka politiska beslut.