VA-projektet NorrMälarstrand – en ekonomisk katastrof

Projektkostnader
VA-projektet var beräknat till 84 mkr kronor inkl moms 2016, och anslutningstaxan för Köping höjdes därför kraftigt i två omgångar 2016. Samma taxa skall gälla i hela Köpings kommun. Särtaxa föreslogs av en fastighetsägare som överklagade taxeutformningen vad gäller att storleken på tomterna skall vara avgörande för kostnaden, men kammarrätten slog fast att taxan gäller hela kommunen.

Strategigruppen har varit i kontakt med flera entreprenörer. Beräknad kostnad har ökat enligt dem med 100 procent, det vill säga till 170 mkr kronor, så anslutningsavgiften bör ligga på minst 500-600 000 kronor för att projektet inte skall belasta Köpings VA-kollektiv.

Blir det löpande räkning för markjobbet så blir det dyra ännu dyrare.

Ytterligare fördyringar kommer avsaknaden av VME:s markundersökningar på NorrMälarstrand att ge. Ett exempel redan är på La. Sandviken, där diket för den sjöförlagda ledningen till pumpstationen är grävt men mycket sprängning krävs på grund av berg i dagen till höga kostnader.

Svenskt Vatten rekommenderar att VA näten förnyas med 100 års takt.

Underhållet i Köping var åren 2014 till 2018 sett per år: 258; 423; 117; 398 respektive 108 år. Det vill säga i genomsnitt 261 år tar det att förnya ledningsnätet i Köping. Sett bakåt så är underhållstakten sådan att gjutjärnsledningar skulle kunna ha lagts när Gustav II Adolf levde och ännu inte åtgärdats. Så visst behövs nätet renoveras, det är mångårig vanskötsel som plötsligt leder till stora taxehöjningar.

Proportionalitet mellan miljöåtgärder och kostnader
Är det rimligt att investera minst 170 mkr kronor för att fekalier och avloppsvatten som idag hamnar i torrdass, slutna tankar eller i infiltrationsbäddar skall, med pumpar och extra tillförsel av rent vatten, kunna transporteras i rör 10-20 kilometer, bort till det kommunala reningsverket och sen släppas ut i Mälaren som “rent” vatten som är restprodukten av hushållens avlopp, industrivatten och det rejält smutsiga och giftiga vattnet från vägarna, blandat med stora mängder kemikalier, fraktas efter avvattning till åkrar i Värmland bland annat till Kils kommun, för att där spridas som näringsförbättring, dock med mycket gifter och läkemedel däri. Det är bland annat från reningsverkens slamgödslade åkrar vi får vår mat.

Anslutning till kommunalt verksamhetsområde gäller uppenbarligen inte på Runnskär med 47 fritidshus, liksom på Stora Aspholmen med 23 fritidshus, där kommunen med tillsynsmyndigheten länstyrelsens godkännande istället avser att tillåta torrtoa trots länsstyrelsens remissyttrande kring Hållbara vattentjänster 2022, där de framhåller att en enskild anläggning för VA aldrig kan vara bättre än en kommunal anläggning.

Så anser också VME, i sin konsekvensanalys till kommunfullmäktige, som motiv att ansluta NorrMälarstrand. Detta oavsett att evidens i form av vetenskap och beprövad erfarenhet visar raka motsatsen och så anser många andra länder utom Sverige.

Våra fritidshusområden anses utgöra ett stort bidrag till övergödningen i Mälaren. Våra utsläpp från 212 fastigheter innehåller knappt 20 kilogram fosfor som skulle kunna näringsbelasta Mälaren om inte markretentionen absorberar den till nästan noll.

Köpings reningsverk släpper ut 1000 kilogram forsfor årligen i sitt kontinuerliga flöde, och ytterligare minst 100 kilogram vid bräddningar ut i Mälaren. Bräddningarna, det vill säga helt orenat vatten som tillåts rinna rakt ut i Mälaren, motsvarar hälften av volymen i Köpings stora silo, cirka 60 000 m3/år.

Vid de planerade nya pumpstationerna förbereds också bräddningsmöjlighet- vid badplatserna! Miljötänk?

Totalt släpps 20 000 kilogram fosfor ut från kommunen i Mälaren, därav 3 000 kilogram från sedimentlager i sjön och en mycket stor del från åkrar, skog och vattendragen uppströms.

Tala om att sila mygg och svälja elefanter!

Exploatering för att få en omvandling av NorrMälarstrand från fritidshusbebyggelse till permanentboende.

Vi får inte ihop det, utan att se projektet som en hårdhänt ekonomisk exploatering av våra områden, där många fördrivs, vissa kommer få besök av kronofogden och gå i ekonomisk konkurs med miljöfanan vajande över dem.

Fullmäktige i juni 2023 beslöt att fortsätta projektet och att tvångsanslutningar av samtliga fastigheter gäller.

Mellan 2017 – 2022 har mer än 40 hus bytt ägare och har huvudsakligen skett till köpare i Storstockholm. Försäljningstakten 2023 har radikalt minskat enligt fastighetsmäklare i Köping.

Detta mot bakgrund av att anslutningsavgiften inte kan anges för spekulanter av fastigheter vid NorrMälarstrand. Köparna avser i de flesta fall inte att bosätta sig i Köping, utan enbart förvärva ett fritidshus här, och kommer därmed inte att betala någon skatt i Köping. Många som sålt är Köpingsbor, snart kommer även panikförsäljningarna, till reapriser.

För att nu få andra på landsbygden utanför NorrMälarstrand att ansluta sig, har VME redan nu erbjudit en anslutningstaxa på lite drygt 150 000 kronor till en fastighet. Är det med sådana “hands-on taxor” som kommunen skall hantera byggnationen inne i tätorterna och på andra områden än NorrMälarstrand, så urholkas snabbt tilltron till att anslutningsavgiften skall gälla hela kommunen och respekten för politiker och tjänstepersoner i kommunen och VME liksom risken för korruption ökar.

Nu måste från politiken, besked om anslutningsavgiften lämnas skriftligt till alla berörda vid Norrmälarstrand!

Läs del 1 här.

För den nationella föreningen VA-i-tiden:
Lars Göran Carlsson, ordförande
Roland Karlsson, La. Sandviken
Kent Andersson, Ötorp
Anders Segerberg, Bastviken