Kungsör, Köping, Skinnskatteberg och akuten

Dagens industri hade en artikel för några dagar sedan som jämförde hur mycket en familj med två skapliga inkomster hade kvar efter allt var betalt – livets utgifter, räntor och allt – och i beräkningen hade de en vanlig villa med 70 procents belåning.

Att bo på Lidingö var en ekonomisk katastrof, de skulle gå 26 000 kronor back per månad, och sedan fortsatte jämförelserna med flera andra kommuner. Även om lönerna var lägre i Kungsör och Köping kunde familjen både spara och unna sig något extra till skillnad från i Storstockholm. Det visste ni redan – kära konfirmander – men nu har även Dagens Industri insett det.

Det har även blivit allt mer påkallat att Köpings kommun börjar hålla sig framme att ta över Skinnskattebergs kommun. Kommunalrådet får ta fram slipsen, köpa en vetelängd och åka till landshövdingen som är statens företrädare och lägga korten på bordet – Köping tar över. Det är uppenbart att Skinnskattebergs kommuns dagar som fristående kommun är räknade – om det sker 2028 eller 2032 är ointressant – kommunen kommer antagligen inte att överleva den nya våg av kommunsammanslagningar som regeringen nu förbereder.

Förenklat värderas en småkommun efter tre parametrar – budgetbalans, invånarantal och kompetent myndighetsutövning. Skinnskatteberg är torsk i alla tre parametrarna. Skinnskatteberg hade tio miljoner kronor i underskott och problemet är inte bara ekonomistyrning utan en ovilja att söka samarbeten och minska kostnaderna. Henry Bäcks blog “Från hjärtat av Bergslagen” redovisar i offentlig statistik hur ineffektiv Skinnskattebergs kommun är. Frågan är om Skinnskatteberg kan vända det – och då kommer kompetensförsörjningen som ett tappat Kohlswastäd över en. Skinnskatteberg har systematiskt dragits med svårigheter att få fram dugliga fritidspolitiker och attrahera kompetent personal – något som gör det tyngre att vända utvecklingen. Att slå ihop Skinnskatteberg med Fagersta och Norberg gör bara problemen större för det är två kommuner på tillbakagång. Köping det enda alternativet för en sammanslagning om inte Skinnskatteberg kan vända utvecklingen.

Nu har jag haft en åsikt om Skinnskatteberg så det kommer antagligen en anonym insändare av vulgokungen av Bysala som i årtionden skrivit nedlåtande och misskrediterande insändare riktade mot sossar, grannar och dem han stör sig på utifrån att denne är bygdens språkrör och självutnämnd kung i byn. Det mest fascinerande är att alla vet att det är han.

Nu till akuten i Köping. Även om det är två år kvar till valet så är ofrånkomligt att nedläggningen av akuten i Köping blir en valfråga.

En akut som genom åren nedgraderats och blivit mer av en hjärtakut än en bred akutmottagning, som ett sätt att i små steg förbereda en nedläggning, men det räcker inte med att rädda akuten i dess nuvande form – den behöver uppgraderas. Det handlar inte om att bevara en miniversion av en akutmottagning utan människor, de runt omkring dig och du, industrin och försvaret inte bara behöver – de kräver en kapabel och fullödig akutmottagning i Köping.

För att göra Köping attraktivt för industriell expansion och ökat företagande går det inte att ha tillgång till akutvård en timme bort, med bilkörning och ankomst, för en av de första frågorna en industriell etablering ställer sig är just sjukvården i området, det är inte bara lokaler, arbetskraft, energi och infrastruktur som fraktvägar och telekommunikationer. För en expansiv industri är tillgång till akutsjukvård infrastruktur precis som elektricitet och motorväg. Att lägga ner akuten minskar områdets attraktivitet – och vad gör det attraktivt? Det är kul att överleva – så enkelt är det. Men allt i landstinget är inte livs- och dödsviktigt.

Om landstinget behöver spara pengar kan man stryka länsteatern som är ett partnerskap med Västerås Stad. Om Västerås vill ha en teater, då kan de betala för den.

Akuten i Köping har riksintresse eftersom det handlar inte bara om det som varit – utan det som kan komma med ett förändrat sämre säkerhetspolitiskt läge. Om det blir krig i Norden, och Ryssland sänder kryssningsrobotar mot fjärran mål, är inte Arboga, som är försvarets logistikcentral, ett primärmål?

Arboga kommer att vara ett mål oavsett om Sverige är med i NATO eller ej, och så har det varit sedan CVA, Centrala Flygverkstaden i Arboga, började sin verksamhet sommaren 1945. Arboga har varit ett av Sveriges försvarsnav i snart i åttio år.

Att i detta säkerhetspolitiska läge lägga ner Köpingsakuten är helt i strid med de upptrappade skyddsåtgärderna i samhället. I krig och ofredstider står det inte fältsjukhus här och där utanför den omedelbara stridszonen – utan hela sjukvården i ofredtider bygger på befintliga sjukhus. Sverige har redan en mycket liten sjukhusorganisation per capita och bara som ett exempel har Japan tre gånger fler sjukhusvårdplatser per tusen invånare än Sverige.

Akuten på Köpings lasarett är ett riksintresse – och om landstinget letar efter besparingsobjekt – så är Tärna Folkhögskola ett riksointresse eftersom redan på sent 1960-tal skulle Komvux och de moderna utbildningsformerna tagit över.

Heder åt Socialdemokraterna som redan nu har förklarat att försvaret av akuten i Köping är ett vallöfte 2026. Du kommer att ges möjligheten den 13 september 2026 att straffa dem som röstade för nedläggningen av akuten i Köping – därför har jag skapat en lapp du kan riva ut och sätta upp på kylskåpet så du inte missar att 13 september 2026 är det räfs och rättarting för dem som röstade för att lägga ner akuten i Köping.

Eftersom det mesta som sitter på ditt kylskåp har suttit där i åratal kommer lappen att fylla sin roll 13 september 2026 – och vägleda din röst i valet.