Senvinterns dystra tankevärld

Efter att vindkraftsexploatören OX2 fick nej att bygga 26 stycken 300 meter höga vindturbiner har företaget försökt på olika platser och är nu i full gång att driva på för att få bygga industriell vindkraft i Ramnäs.

Det kan låta fjärran – Ramnäs – som Nicaragua, Övre Volta och Armenien, där borta så fjärran bortanför Surahammar. Och det skulle det vara – fjärran – om inte masterna och turbinerna är 300 meter höga. Höjden gör att de blinkande ljusen kommer att synas väl, kväll som natt, in i Magazin24.s utdelningsområde – vare sig det är Hallstahammar, Odensvi eller Bysala.

Det handlar om vinklar och hela Långsvans västra sida med Bysala och Donmora kommer antagligen att se dessa vindturbiner över horisonten. Detsamma gäller från andra håll – Lisjö, Virsbo, Svanå. Köping har två tidningar varav du gjort det enda vettiga en mogen människa gör – du läser den ena av dessa två.

Det gör att när Tretjärnsberget diskuterades fanns det inte bara ett forum, det fanns två, medan i Surahammar finns egentligen ingen lokaltidning.

Jag tror att tillgången till en lokaltidning är en viktig komponent till att forma en lokal opinion, det blir en plattform för åsiktsutbyte och driver folkviljan framåt till att nå politikerna.

Kan inte Surahammars kommunfullmäktige säga nej? Jo, men motståndet verkar ännu inte uppe i varv och här kommer en taktik från vindkraftindustrin.

Vi får se hur det utvecklas och jag hoppas att Surahmmmarsborna lyckas mobilisera ett motstånd.

Om de får en vindindustrianläggning är ofta motståndet uttröttat och folk har gett upp.

Norberg fick en vindkraftanläggning utmed Avestavägen, riksväg 68, med utländska ägare och strömmen går ut ur landet och nu är det dags igen med en ny anläggning i riktning mot Smedjebacken. Och det kommer att fortsätta eftersom miljökraven i Europa stiger så då blir Sverige attraktivt för exploatörer.

Sverige blir attraktivt inte för att det är innovativt, hållbart och framåttänkande utan för att det är regelmässigt efterblivet och politikerna är naiva.

Nästa sak jag funderat på är debaklet med plastkorten i Köpings kommun. Det har redan sagts mycket men det är detaljerna jag funderar över. Varför köper kommunen Forum, där man kan ha arbetsmöten och konferenser för tio till 250 personer, när man inom kommunen helst har konferenser på andra platser än Köping?

Det är lite som att köpa en mjärde man aldrig sätter i sjön. Det blir poänglöst. Jag har jobbat åt större organisationer och aldrig har vi kunnat lämna in en reseräkning utan angett om vi bjudit någon och varför så att både chefer och revision vet vad vi håller på med. Plus det händer knappt aldrig eftersom folk har lön. Vill man ha guldkant i tillvaron får man partaja på egen bekostnad.

Det är ofattbart för mig att man kan på kommunens bekostnad bo på hotell, äta och dricka, utan att det framgår vem som gjorde det mer än den som drog plastkortet.

Det som gör det ändå mer oförståerligt är hur det kan vara i Västerås som är sjutton minuter med tåget när man väl är ombord.

Tåget har inget nykterhetskrav så om man tagit några öl i Västerås går det bra att stiga på. Kommunens hotellkostnader i Västerås framstår som oförsvarliga. Givetvis när det skrivs om korten blir det panik i Rådhuset, alla kort klipps och det slår över åt andra hållet.

Det kan inte vara ett så avancerat kakrecept att få ihop en policy som fungerar och följs. Enklast är att man lägger ut och skriver reseräkning, då får man inga pengar utbetalda med mindre än att syfte och deltagare framgår. Är reseräkning stenålder? Okej, åter till stenåldern.

Hela debaklet med korten i Köping är ett hot mot demokratin, betydligt större än några islamister som vill göra ett kalifat mellan Lidl och Kihlmansgatan eller några nynazister som vill sätta upp en SS-pansardivision i Näverkärret.

Det är mer ett polisiärt problem, men ett genuint förlorat förtroende för hur kommunen sköter andras pengar och det förtroende kommunen fått är direkt undergrävande för demokratin.