”En beprövad metod i forskning och vetenskap”

Den 17 oktober publicerade Magazin24 en debattartikel med rubriken ”Fakta framför subjektiva upplevelser”, skriven av Lars Olov Söderberg. Nu svarar Kjell Elefalk, senior rådgivare och tidigare utvecklingsdirektör vid Rikspolisstyrelsen, på debattartikeln.

I ett debattinlägg har Lars Olov Söderberg 17 oktober ifrågasatt polisens användning av trygghetsmätningar och att erhållna svar överhuvudtaget skulle vara till hjälp i polisverksamhet. Då enkätundersökningar är en beprövad metod i forskning och vetenskap är det en uppfattning som indirekt berör och kritiserar också många andra aktörer som använder enkäter med svar från allmänheten och andra intressenter.

Det är sannolikt så att exempelvis Folkhälsomyndigheten, SCB, SKR, Rädda barnen, Naturskyddsföreningen, BRIS, Röda Korset, Cancerfonden eller Stadsmissionen inte skulle syssla med enkätundersökningar om det inte skulle finnas mycket att vinna på att samla in data, fakta och åsikter från allmänheten. De flesta, om inte alla, kommuner och regioner använder också enkäter för att samla information som kan hjälpa till att förbättra tjänster och policybeslut. Dessa organisationer, tillsammans med många andra, spelar en viktig roll i att samla in värdefull information som kan leda till positiva förändringar inom olika områden i samhället. Genom att använda enkätundersökningar kan de effektivt mäta och förstå effekterna av sitt arbete, vilket är avgörande för att uppnå målsättningar på kort sikt och klara sina långsiktiga uppdrag. Att polisen inte också skulle kunna genomföra bra undersökningar och inte ha verkligt stor nytta av dem är därför mycket osannolikt.

Polisen genomför också sedan 30 år tillbaka trygghetsundersökningar för att samla in data om brottslighet, ordningsstörningar och känslan av trygghet bland befolkningen. Denna information är viktiga för att utforma strategier som syftar till att förebygga brott och öka tryggheten i samhället. Genom att förstå hur brottsutvecklingen ser ut över tid och hur det påverkar medborgarnas känsla av trygghet, kan kommunerna och polisen tillsammans bättre rikta sina resurser och insatser. Resultaten från dessa undersökningar bidrar därmed också till att skapa en grund för samarbete mellan polisen och kommunerna för att gemensamt prioritera och genomföra åtgärder som adresserar identifierade problem och ordningsstörningar. Dessutom ger trygghetsundersökningar värdefull insikt i hur allmänheten uppfattar polisens (och en kommuns) arbete, vilket kan leda till förbättringar i metoder och praxis.

Undersökningar och öppna redovisningar av resultat stärker polisens närvaro i samhället, förbättrar kommunikationen med allmänheten och öka transparensen i polisarbetet. Genom att adressera problem och utmaningar som framgår av data kan polisen stärka sin legitimitet och därmed sitt mandat att verka som en effektiv och rättvis kraft i samhället. Undersökningsresultat, även i Köping, skall ses som en viktig probleminventering för att användas tillsammans med kommuninformation, polisen kunskap och erfarenhet samt naturligtvis även med brottsstatistik.

Ett välkänt faktum är också att personer som utsatts för brott endast tycks anmäla cirka 33 – 37 procent av alla brott de har uppfattat sig utsatta för. Det betyder att brottsanmälningar utgör endast strax över en tredjedel av alla brott, och därmed som enskilda fakta har stora svårigheter att tillräckligt belysa problem, ordningsstörningar och mängden brott i vårt samhälle. Så hjälp gärna polis och kommun genom att svara på undersökningar!

Kjell Elefalk
Senior rådgivare och tidigare utvecklingsdirektör vid Rikspolisstyrelsen