Kan vi lita på Svenskt Näringslivs ranking?

Nu har Svenskt Näringslivs årliga ranking för 2025 kommit. Förväntningarna och nyfikenheten är stor i alla landets kommuner inför denna undersökning, som både har hög status, är mycket prestigefylld och får starkt genomslag i medierna, när resultaten presenteras.

Tio i topp på den nationella rankingen blev Vårgårda, Danderyd, Höganäs, Burlöv, Staffanstorp, Täby, Götene, Falkenberg, Trosa o Härryda. Vårgårda kom etta för femte året i rad.

Tio-i-topplistan bland de tio kommunerna i Västmanlands län såg ut såg här, med ranking inom parentes: Kungsör (25), Hallstahammar (38), Surahammar (41), Arboga (105), Västerås (209), Sala (250), Fagersta (256), Köping (273), Skinnskatteberg (274), Norberg (285).

Hallstahammar gjorde en uppryckning med 84 placeringar, Arboga med 61 och Surahammar med 37. Köping ökade med tre från en låg nivå, Kungsör tappade 9 placeringar från en hög nivå.

Den årliga sammanställningen Lokalt företagsklimat har Svenskt Näringsliv genomfört sedan 2001, i ett försök att ranka landets 290 kommuner. Syftet med rankingen är att visa vilken kommun som lyckas skapa bäst förutsättningar för att starta och driva företag.

Rankingen består av 16 faktorer, 11 från enkätsvar, 5 från statistik från SCB.

Kungsör har tre ledord som förklaring till att man ligger 25 i topp nationellt: närhet, tillgänglighet, dialog.
Närhet: kommunen ska fortsätta att vara lättillgänglig för företagare, med korta beslutsvägar och personlig kontakt. Det lokala engagemanget ska vara tydligt i varje möte.
Tillgänglighet: Företag ska enkelt kunna nå rätt person och få snabb återkoppling.
Dialog: Regelbundna företagsbesök, nätverksträffar och samråd ska bibehålla och stärka relationen mellan kommunen och näringslivet. Företagens behov ska vara vägledande i utvecklingsarbetet.

Kungsör låg på plats 286 bland 290 kommuner år 2016. Sju år senare, år 2023, hade Kungsör klättrat till plats 23. Dåvarande näringslivschefen Ida-Maria Ryberg och hennes insatser fick nästan ikonstatus, med absolut stöd av kommunalrådet Mikael Pettersson (S) och kommundirektören Claes-Urban Boström.

Visionen Topp 100 bland landets kommuner 2021 nådde Kungsör redan 2019.

Köping låg efter valet 2022 på plats 286, samma som Kungsör gjorde innan raketklättringen påbörjades.

Det nya styret i Köping med S, KD, V och C fick ett kommunalråd med särskilt ansvar för näringslivsfrågorna. Senare anställdes en ny näringslivschef. I det nya styrets program fastslogs att Topp 100 under mandatperdioden fram till 2026 var en gemensam vision. Sedan dess har klättringen bara varit 13 placeringar. Inte bara Kungsör utan också Surahammar har gjort en raketresa. För fem år sedan låg Surahammar på plats 244. Med årets plats 41 har kommunen klättrat med över 200 placeringar.

Näringslivschefen i Surahammars kommun, Maria Granberg, kommenterar:
”Det här handlar inte om tillfälliga kliv utan om ett långsiktigt skifte i kultur, attityd och samarbete. Vi har byggt något som håller, tillsammans med våra företagare.”

Inför denna ledarkrönika bestämde jag mig för att på djupet studera metodiken bakom den årliga undersökningen om det lokala företagsklimatet, som Svenskt Näringsliv gör. Organisationen har visat största möjliga öppenhet och besvarat alla mina frågor.

Jag valde att fokusera och ställa frågor kring Köping, Arboga och Kungsör.

I Köping fanns när årets undersökning gjordes 2410 företag, i Arboga fanns 1517 företag och i Kungsör 834. Många företag är enmansbolag. Minst en anställd hade 642 företag i Köping, 376 företag i Arboga, 225 företag i Kungsör.

Enkäten, som ligger till grund för undersökningen, skickades till 200 företag i respektive kommun. I första hand skickades enkäten till Svenskt Näringslivs medlemsföretag, i andra hand till företag som inte är medlemmar i Svenskt Näringsliv.

Ungefär två tredjedelar av urvalet består av medlemsföretag och en tredjedel  av företag som inte är medlemmar i Svenskt Näringsliv.

Av de 200 företag som fick enkäten svarade svarade 92 (48 procent) i Köping, 81 i Arboga (41 procent), 74 i Kungsör (38 procent).

Den absoluta majoriteten av företagen som svarade har anställda. Det innebär att av alla företag i Köping med minst en anställd svarade 15 procent på enkäten, i Arboga 22 procent, i Kungsör 33 procent.

Jag tror på ranking, värdet av nyckeltal, jag tror på benchmarking – att jämföra sig med och lära av de bästa.

Men – man måste inte vara statistiker för att konstatera att svarsfrekvensen förefaller vara låg för att denna undersökning skall ha den tyngd den har i samhällsdebatten och inom politiken.

Härryda kommun, i år på tionde plats i rankingen, gjorde en raketresa ända upp till andra plats genom att konsekvent hävda och leva upp till att kommunen måste vara en serviceorganisation för medborgare och företagare, givetvis med bibehållet myndighetsansvar.

Hursomhelst – att satsa på näringslivet och ett gott näringslivsklimat är alltid rätt. Astrid Lamprecht (KD) är kommunalråd, med särskilt ansvar för näringslivsfrågorna i Köpings kommun, sedan valet 2022. I ett debattinlägg på nätet, Magazin24, kommenterade hon årets företagsranking så här:
”Ett bättre företagsklimat är en förutsättning för att Köping ska växa, bli mer attraktiv och stärka välfärden. Därför måste vi fortsätta att arbeta tillsammans – kommunen och företagen – för att göra Köping till en plats där både människor och företag vill etablera sig och växa.”

Exakt så. Köping behöver fler företag och fler skattebetalare.