Ett rent skrivbord – ett rent helvete?

Mänskligheten kan delas upp i två olika kategorier inom många olika områden. Män och kvinnor. Heterosexuella och homosexuella. De som är bättre på att prata än på att lyssna. De som föredrar fisk framför kött, poesi framför konst, SVT framför Dagens Nyheter, Djurgården framför AIK.

Eller till exempek: alla som har ett rent skrivbord framför alla som har ett skrivbord präglat av kaos….

Jag måste bekänna…papper, tidningar och böcker har en alldeles tydlig tendens att spridas över alla ytor, i alla rum, där hemma. Inte bara på mitt skrivbord.

Det finns ingen ursäkt. Varje försök att förklara att detta är ett kännetecken för den kreativa människan övertygar inte, inte ens….mig själv.

Jo, jag minns att Czeslaw Milosz, polsk Nobelpristagare i litteratur 1980, hade en skylt på väggen bakom sitt mycket röriga och belamrade skrivbord. På skylten kunde man läsa:

”A neat desk is a sign of a sick mind” (Ett rent skrivbord är ett tecken på en sjuk hjärna).

Jo, jag minns chefredaktören Harry Hjörne, som jag aldrig träffade, son till en toffelmakare från Skåne, som förvärvade och drev upp Göteborgs-Posten till en mycket stor framgång.

Harrys son, Lars, blev min chef när jag var en ung kulturchef på Göteborgs-Posten. Hans son i sin tur, Peter – med PG Gyllenhammar som morbror – bevisade tredjegenerationssyndromet i ett familjeföretag (förvärva, ärva, fördärva). Någon fjärde generation i familjen Hjörne i Göteborgs-Posen blev det aldrig.

Hursomhelst – Harry Hjörne var känd för sin oreda på sitt skrivbord. Många legendomsusade berättelser vittnar om detta. Låt mig berätta en:

Ingvar Kjörck var en känd, välskrivande och folklig reporter på GP. Hade han varit verksam i Dagens Nyheter, hade han varit lika känd som Jan-Olof Olsson, signaturen Jolo.

En dag lånade Ingvar Kjörck ut sin klippbok med samlade artiklar till Harry Hjörne. Därefter var klippboken försvunnen i 15 år. En dag reste Harry Hjörne till Amerika. Då passade Harry Hjörnes sekreterare, Kerstin Lundström, på att städa på chefens skrivbord. Detta till Harrys förargelse. Han ansåg nämligen att det fanns ett system i röran.

Vid denna städning återfanns Ingvar Kjörcks klippbok. Den hade varit spårlöst försvunnen i 15 år – på Harry Hjörnes skrivbord.

En gång i tidig ungdom besökte jag som liberal två profilerade folkpartister på deras respektive rum i Riksdagen – Per Ahlmark och Gabriel Romanus. Den förste kunde så småningom summera sin karriär som riksdagsman, partiledare, arbetsmarknadsminister och vice statsminister. Gabriel Romanus kunde på motsvarande sätt titulera sig riksdagsman, socialminister och vd för Systembolaget.

Den ene av de två, Ahlmark och Romanus, hade utredningar, motioner, propositioner i en stor röra, inte bara på sitt skrivbord utan också på toaletten, från golv till tak.

Den andre hade inte ett enda papper av detta slag på sitt riksdagsrum. Han sade, när jag frågade: ”Behöver jag få fram en handling ringer jag bara riksdagsbiblioteket.”

När jag ber vänner och bekanta att gissa vem som hade ”alla papper på skrivbordet och på rummet” och vem som ”inte hade några papper alls”….tror nästan alla att Ahlmark var ”papperssamlaren”. Fel – det var Gabriel Romanus…

I veckan anlitade jag en ordningskonsult, Anna Gladh, att komma hem och hjälpa mig att röja, slänga och sortera bland papper, tidningar och böcker i många olika högar, här och där i våningen.

Åh, vilket bra beslut…

Med åtskilliga gamla papper och tidningar, sparade i onödan och nu kastade, med åtskilliga böcker i en villervalla, nu sorterade i ämnesordning och författarordning…måste jag medge att en känsla av sinnesfrid och harmoni inställde sig.

Jag vågar till och med använda orden Feng Shui, den gamla kinesiska läran som handlar om att skapa harmoni genom att balansera energier och element i en fysisk miljö, så att välbefinnandet och lyckan förbättras.

I nästa arbetspass skall ordningskonsulten Anna och jag också fokusera på ”less i more”. En övermöblerad våning skall få rymd och luft när en del överflödiga möbler åker ut och får chansen att skapa lycka och nytta i en annan hemmiljö än min egen.

Jag påminner mig själv om insikten från ungdomens sökande efter visdom och vad taoismen då lärde mig:

”Allt du inte kan avstå ifrån äger dig.”