Arboga blir Nato-vinnare
En av NATO:s uppgifter innan Sveriges och Finlands NATO-inträde är att skydda Baltikums frihet.
En av NATO:s uppgifter innan Sveriges och Finlands NATO-inträde är att skydda Baltikums frihet.
Vilket är lättare sagt än gjort, eftersom det är ett litet område med hav i ryggen.
Det gör att, i en direkt konflikt med Ryssland, i princip hela Baltikum kan nås med vapenverkan och lagring av materiel och förnödenheter slås ut av angriparen i ett tidigt skede av en konflikt. I princip det första som händer.
Det gör att NATO-logistik, underhåll och förråd, inte kan läggas i Baltikum utan resurser måste förpositioneras tillräckligt nära området men på ett säkrare avstånd. Vilket gör att NATO-logistik för Baltikum och Finland kommer att understödjas från Sverige.
Ofrånkomligt kommer Arboga att bli en vinnare av ett svenskt NATO-medlemskap. Det sker inte över en natt men det inleder en utveckling där Arboga kommer att få fler arbetstillfällen och verksamheter som ett resultat av ett svenskt NATO-medlemskap.
Arboga är idag en vital del i Försvarsmaktens logistik, det finns en riktig flygplats och en försvarsindustri på plats. Det finns inget ekonomiskt incitament att bygga upp nya infrastrukturer för ett gemensamt NATO-försvar när dessa bitar redan finns på plats utan det som kommer att ske på sikt är att de svenska verksamheter som redan finns blir större.
Det finns fler orter som kan konkurrera om att härbergera NATO-resurser, exempelvis Linköping och Karlsborg, men Arboga har konkurrensfördelar i att flera funktioner som eftersträvas redan finns etablerade.
För Arboga kan detta innebära fler försvarsföretag som underhåller och understödjer militära system, det kan bli lager och förpositionering av materiel och resurser men också att utbildning och träning förläggs till Arboga. I ett större NATO-sammanhang krävs mer än logistik på en ort, vilket gör att andra orter kan komma ifråga, men Arboga borde vara först på listan.
Bara det faktum att det finns ett dedikerat flygfält och Försvarsmaktens centrallager redan ligger i Arboga samt att det finns IT-understödjande resurser talar helt till Arbogas fördel.
Men Turkiet då? Att Sverige fastnat i sin NATO-ansökan genom Turkiets motstånd kommer förr eller senare att lösas. Varför? Det gynnar varken NATO, Sverige eller Turkiet på sikt och med det i ryggen kommer det att lösas.
Turkiet har också ett intresse av att närma sig Sverige eftersom Turkiet skulle dra nytta av ett större samarbete med svensk industri. Turkiet har sedan 1970-talet, långt före Erdogan, sökt bli en ledande industrination i regionen och eftersträvat en inhemsk försvarsindustri. Kriget i Ukraina har redan uppmärksammat de turkiska drönarna Bayraktar och pansarfordonen Kirpi som är av Turkiet inhemskt utvecklade och tillverkade.
När känslorna lagt sig kommer Sverige, NATO och Turkiet att komma överens. Turkiet har mycket att vinna på ett närmare samarbete med Sverige och Sverige har att vinna på att samarbeta med Turkiet. Detta är inte ett problem. Det handlar bara om tid.
Om Arboga blir en vinnare vid NATO-inträde så kommer det att gynna grannkommunerna eftersom ekonomisk aktivitet i en kommun leder till att det köps tjänster och sprids arbetstillfällen i närområdet.
Det enda som kan stoppa en sådan utveckling är snarare Arbogas kommunledning själva, genom att inte se vad framtiden innebär och sakna visioner, som att exempelvis medge storskalig industriell vindkraft som potentiella flygfaror i inflygningsriktningar eller andra huvudlösa beslut. Där är jag inte orolig. Arboga förstår verkligheten bättre än många andra kommuner. Arboga kommer inte att missa detta.
Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.