Skolans roll och kompetensförsörjningen i Västra Mälardalen allt viktigare

En rapport om Västra Mälardalen, som omfattar kommunerna Köping, Arboga och Kungsör, har tagits fram av Henrik Molenius, vd på Westnova Management AB och på uppdrag av Västra Mälardalen i Samverkan. Rapporten, som släpptes i december 2024, är till för för att ge en bred analys av regionens ekonomiska och strukturella utveckling.

Rapporten, som riktar sig till både näringsliv och offentlig sektor, belyser såväl framgångar som utmaningar för området och understryker behovet av långsiktiga strategiska satsningar för fortsatt tillväxt.

I rapporten lyfts försvarssektorn och fordonsindustrin fram som de två mest betydelsefulla branscherna för Västra Mälardalen. Framför allt i Arboga ser man en stark expansion kopplad till Försvarsmakten, Saab och Combitech, där uppemot 600 nya jobb förväntas skapas.

Detta ger en unik möjlighet för regionen, men ställer också krav på fler bostäder, arbetstillfällen för medföljande familjemedlemmar samt en stark och konkurrenskraftig skola för att attrahera ny kompetens.

Fordonsindustrin, som är dominerande i Köping och Kungsör, står inför både utmaningar och möjligheter. Volvo i Köping har gjort stora investeringar för att anpassa sig till framtidens teknik, men samtidigt drabbas branschen av den svaga konjunkturen i Europa.

Beslutet om att GKN Driveline lägger ner sin verksamhet i Köping till 2026 innebär en förlust av över 500 arbetstillfällen och markerar en strukturell förändring i regionens arbetsmarknad.

En av de viktigaste faktorerna för Västra Mälardalens framtida utveckling är kompetensförsörjningen. Fordonsindustrin och försvarssektorn kräver tekniskt kunniga medarbetare, och därför måste intresset för teknik och matematik stärkas redan i unga år.

Saab i Arboga har exempelvis skapat initiativ för att tidigt väcka intresse för teknik bland barn, och rapporten föreslår även att Bil- och Teknikmuseet i Köping kan utvecklas till en regional knutpunkt för teknikutbildning.

Utöver arbetsmarknad och näringsliv berör rapporten även bostadsmarknaden, där Västra Mälardalen har konkurrenskraftiga priser jämfört med storstadsregionerna.

En studie från Westnova Management visar att Kungsör är den kommun i Mälardalen där barnfamiljer har mest kvar i plånboken efter nödvändiga utgifter, vilket lyfter fram regionens fördelar för nyinflyttade.

Västra Mälardalen har ett strategiskt läge mellan Stockholm, Västerås och Örebro, vilket ger goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt.

Med infrastruktursatsningar som utbyggnaden av E18 till tvåfilig motorväg mellan Köping och Västerås förbättras pendlingen och möjligheterna att bo i regionen men arbeta i större närliggande städer.

Sammanfattningsvis visar rapporten att Västra Mälardalen står inför en period av både stora utmaningar och möjligheter. En växande försvarssektor kan skapa stark tillväxt, men regionens framgång beror i hög grad på hur man lyckas med kompetensförsörjning, bostadsutveckling och skolans kvalitet. Med rätt strategier och satsningar kan Västra Mälardalen fortsätta att vara en konkurrenskraftig och attraktiv region för både företag och invånare.

Det finns en modig väg framåt

Hur kan vi på allvar lösa utmaningen med kompetensförsörjning och stärka utbildningens roll i en föränderlig värld? Det är en fråga som kräver mer än generella uttalanden och svepande analyser – den kräver modiga samtal, konkreta insatser och en vilja att se framåt. Magazin24 tar ett samtal med förvaltningschef Anders Härdevik.

I en tid där skolan ofta blir föremål för kritik och debatt, där rubrikerna domineras av ord som ”kris” och ”misslyckande”, är det lätt att fastna i en berättelse om ett system som tappat sin riktning.

Men är det verkligen hela sanningen? Vad betyder det egentligen när någon säger att ”kvaliteten i skolan måste höjas”? Vilka konkreta brister identifierar vi?

Är det lärare som saknas, kunskapsnivåer som sjunker eller en skola som inte lyckas möta arbetsmarknadens behov? Anders förklarar:
– I Köping finns en annan berättelse, en rörelse som inte handlar om att peka finger eller leta syndabockar, utan om att ta ansvar. Här finns en övertygelse om att samverkan mellan utbildning och näringsliv inte bara är ett ord i strategidokument, utan en verklig kraft för förändring. De möten som sker här, mellan lokala företag, skolor och beslutsfattare, visar en vilja att förstå och identifiera exakt vilka kompetenser som kommer att krävas i framtiden.

Men hur kan vi bli bättre på att förbereda elever för en oförutsägbar värld? Vilka förmågor saknas hos de unga som nu kliver ut på arbetsmarknaden? Är det teknisk spetskompetens, förmåga till kritiskt tänkande eller kanske rentav en brist på uthållighet och förmåga att anstränga sig?

– För att skapa en skola som faktiskt rustar eleverna för framtiden behöver vi gå bortom den nostalgiska bilden av en ”bättre skola förr” och istället våga fråga oss: Varför? Varför ser skolan ut som den gör idag? Varför ska vi ha skola 2025 och framåt? Och framför allt – hur kan vi tillsammans göra den bättre?

En gemensam överenskommelse om skolans roll och uppdrag kan bara komma genom en modig och ärlig dialog. Anders menar att vi måste våga ställa rätt frågor, utan aggressivitet eller rädsla för förändring.

– Att vänta på att staten ska lösa skolans utmaningar är en långsam väg – verklig förändring sker lokalt, i samspel mellan skolor och det näringsliv som faktiskt ska ta emot framtidens arbetskraft. I Köping finns grunden för en sådan rörelse.

Vidare menar Anders att här finns en vilja att gå före, att prioritera elevernas och lärarnas verkliga behov framför politiska slagord och nostalgiska drömmar om hur skolan en gång var.

– Här finns modet att se framåt och acceptera att det nya jämlika handlar om att våga vara olika. Att kvalitet i utbildning inte handlar om tur, utan om strategiska beslut och genuint engagemang, säger Anders.

Han avslutar:
– Det är verkligen ingen motståndsrörelse – det är en ansvarsrörelse. En rörelse där vi tar ansvar för barnen, för eleverna, för samhället. En rörelse där ansträngning blir en självklarhet och där vi vet att just ansträngning är det som leder till verkliga resultat.

Är vi redo att ta det första steget?