Julgodisets historia

På 1800-talet var äpplen och hasselnötter det vanligaste julgodiset för de flesta.
Äpplena var hållbara vinteräpplen som mognade sent och hasselnötterna plockade man själv.

Julgodisets föregångare är det speciella konfektbord som hos adeln på 1600-talet avslutade större middagar. Där ingick t ex nötter, kanderade frukter, blommor och marsipanfigurer.

Idag äter vi mest marsipan till jul men på den tiden var det inte tidsmässigt bundet.

På 1870-talet introducerades julkaramellen – eller smällkaramellen – av papper med en kristyrbit eller sockerbit inuti. Den skulle hängas i julgranen för att sedan ”smällas” och ätas upp under julgransplundringen.

Ett annat julgodis som också var avsett att hängas i granen och ätas upp vid julgransplundringen var figurer av färgad kristyr som tillverkades av sockerbagare samt pepparkakor som pryddes med kristyr.

Idag innehåller julens gottebord mycket mer.
På dagens traditionella julgodisbord hittar vi till exempel knäck, kola, chokladkonfekt, fudge, torkade dadlar, nötter, paranötter, russin och fikon. Och skumtomtar förstås.