Bra att veta om bergvärme

Många fastighetsägare är intresserade av att ta reda på vilket energisystem som är billigast att använda sig av. Eftersom bergvärme är ett alltmer populärt energisystem, passade Magazin24 på att prata med Arnulf Ibsen, återförsäljare på BGE:s IVT Center i Köping.

Många funderar på att konvertera till ett billigare energisystem, men drar sig för det, eftersom kostnaderna vid en konvertering kan rinna i väg. Hur mycket sparar man på att konvertera till bergvärme och vad kostar det att installera? Magazin24 kontaktade Arnulf Ibsen på BGE:s IVT Center i Köping, så att han fick reda ut begreppen.

Vad kostar det att installera bergvärme?

– På en normalstor villa kostar det ungefär 140 000 kronor, om man har vattenfyllda element. Om man inte har det och måste dra om element i hela huset varierar kostnaden mycket beroende på storleken på huset. Man kan säga att kostnaden för ett hus som redan har ett vattenburet system är 140 000 kronor och att sätta element i ett normalstort hus kostar ungefär 80 000 kronor, säger Arnulf.

Vad kan man få rotavdrag på?

– Du kan få rotavdrag på arbetet, dels för installation och rördragningar om man sätter in element, dels för arbetstiden för borrningen. På en vanlig anläggning som kostar cirka 140 000 kronor borde cirka 40 000 kronor räknas som arbetskostnad och du får dra av hälften av det. Så efter rotavdrag skulle man som regel landa på ungefär 120 000 kronor om man har ett vattenburet system.

– Av de 80 000 kronorna som tillkommer om man inte har vattenfyllda element är ungefär hälften arbetskostnad, så då får du dra bort 20 000 kronor i rotavdrag. Det innebör att det skulle kosta ungefär 180 000 kronor för både borrning, värmepump, installation av värmepump och rördragning av element. Folk säger att de har direktel och inte kan göra något men så är det inte, säger Arnulf.

Vad ligger driftskostnaden för bergvärme på om man jämför med andra energisystem?

– Om man går från direktel till bergvärme kan man sänka driftskostnaderna med minst 70 procent. Om man till exempel hade 30 000 kronor i driftskostnad brukar det i stället hamna på ungefär 8 000 kronor efter installation. Driftskostnaden för bergvärme brukar vara ungefär hälften av driftskostnaden för fjärrvärme, vilket brukar förvåna många.

Hur djupt borrar man?

– Det beror väldigt mycket på hur mycket energi huset förbrukar. Om vi pratar om normala villor i samma storlek som tidigare ligger det på omkring 150 till 160 meter.

Hur långt från grannens hål måste man vara?

– En allmän regel säger 20 meter mellan varje hål för att man inte ska kunna ta energi från grannen.

Går det att dela hål?

– Det är inte någon bra lösning.

Kan man komma billigare undan om man är två på samma gata som vill borra samtidigt?

– Något, men det är ganska marginellt och handlar bara om enstaka tusenlappar, eftersom det är samma jobb som görs och man som regel tar betalt per meter. Det är en liten etableringskostnad som man kan spara lite på, berättar Arnulf.

Vilka kan inte skaffa bergvärme?

– Det vanligaste skälet till att man inte kan skaffa bergärme är att det är väldigt långt ner till berg. Borgåsund är ett sådant exempel här i närheten, där det bara är grus ner till 50 meter eller ännu djupare. Så även om du borrar 50, 60 meter kommer du inte ner till berg. När det bara är grus är det svårt att komma vidare och man får ge upp när man kommer till de djupen.

Finns det andra alternativ för dem?

– Då kan man ha grundvattenvärme med två grundare hål. Man tar upp grundvärme från det ena hålet och skickar ner nerkylt vatten i det andra hålet. Man kan även använda sig av jordvärme, där man lägger en slang på cirka en meters djup, säger Arnulf.

Lär er mer om bergvärme i denna video.