Så mycket dyrare blir lånet med slopat ränteavdrag

Halverat ränteavdrag 2025 – helt borta 2026
Redan under inkomståret 2025 begränsas ränteavdraget för lån utan säkerhet till 50 % av räntekostnaden. Året därpå, 2026, tas avdraget bort helt. För lån med säkerhet, såsom bolån, fortsätter dagens regler att gälla. Där får du fortfarande dra av 30% av räntekostnaderna upp till 100 000 kronor per år.
Det här innebär att kostnaden för att låna pengar utan säkerhet kommer att öka betydligt – särskilt för den som har större blancolån eller flera kreditkortsskulder.

Så mycket dyrare blir det
Låt oss ta ett exempel. Anta att du har ett blancolån på 150 000 kronor med en ränta på 12 %:

Idag (med fullt ränteavdrag):
Räntekostnaden är 18 000 kr per år.
Med ett ränteavdrag på 30 % får du tillbaka 5 400 kr i skatteåterbäring.
Effektiv kostnad: 12 600 kr per år.

2025 (halverat avdrag):
Endast 50 % av räntekostnaden är avdragsgill. Du får avdrag på 9 000 kr → 30 % av det = 2 700 kr tillbaka.
Effektiv kostnad: 15 300 kr per år.

2026 (avdraget slopas helt):
Ingen del av räntekostnaden är avdragsgill.
Effektiv kostnad: 18 000 kr per år.
Det innebär att lånet blir 5 400 kr dyrare per år från 2026 – en ökning med över 40 % i faktisk kostnad jämfört med idag.

Lånetyper som innefattas av beslutet
De nya reglerna om begränsat och på sikt slopat ränteavdrag gäller endast lån utan säkerhet. Det innebär att följande lånetyper omfattas:

·       Blancolån (privatlån): Lån utan säkerhet som ofta används till konsumtion, renovering eller att lösa andra skulder.
Även ett billigt privatlån påverkas alltså av detta beslut.
·       Kreditkortsskulder: Räntebärande skulder som uppstår om hela fakturabeloppet inte betalas varje månad.
·       Konsumentkrediter: Exempelvis delbetalningsupplägg från butiker eller e-handelsplattformar.
·       Snabblån och SMS-lån: Korta, ofta dyra lån som tas utan säkerhet och med höga räntor.
·       Avbetalningsköp: Om dessa finansieras genom externa kreditbolag och ränta tas ut.

Gemensamt för dessa lån är att de inte är kopplade till någon säkerhet i form av exempelvis en bostad eller bil, vilket gör att de bedöms ha högre risk – både för låntagaren och för samhället i stort. Det är också därför regeringen riktar in sig på just dessa låneformer i sin reform för att minska överskuldsättning.
Bolån, billån med säkerhet och studielån via CSN påverkas inte av förändringen och omfattas fortsatt av nuvarande ränteavdragsregler.

Utöka bolånet – ett sätt att fortsatt nyttja ränteavdraget
Eftersom ränteavdraget fortsatt gäller för lån med säkerhet, som bolån, överväger många att baka in sina dyrare blancolån i bostadslånet. Det kan vara ett sätt att både få lägre ränta och behålla möjligheten till skatteavdrag på räntekostnaden.

Ett bolån har i regel betydligt lägre ränta än ett konsumtionslån, ofta runt 4–5 % jämfört med 10–20 % för blancolån. Genom att höja bolånet – förutsatt att bostadens värde tillåter det – kan du lösa dyrare lån och samtidigt fortsätta göra ränteavdrag på 30 %.

Men det finns viktiga saker att tänka på:
·       Belåningsgraden får inte överstiga 85 % av bostadens marknadsvärde.
·       Amorteringskravet kan öka om du utökar lånet, särskilt om du överskrider vissa gränser (50 % eller 70 % belåningsgrad).

Banken gör en kreditprövning och det är inte säkert att du får utöka lånet om din ekonomi är svag.

Att samla lån i bolånet är ingen universallösning – men för den med stabil ekonomi och marginaler i bostadens värde kan det vara en smart strategi för att minska räntekostnaderna även efter att ränteavdraget för blancolån slopas.

Vad kan du göra?
För dig som har lån utan säkerhet finns det några alternativ att överväga:
·       Omförhandla räntan: Kontakta din långivare och se om du kan få en bättre ränta.
·       Samla lån: Genom att samla flera smålån till ett större lån kan du ofta få en lägre ränta.
·       Betala av snabbare: Ju snabbare du minskar skulden, desto mindre påverkas du av de nya reglerna.

Kritiken mot de skärpta reglerna
Trots att syftet med reformen är att minska hushållens skuldsättning och stärka den ekonomiska stabiliteten, har förändringarna mött skarp kritik från flera håll.

Särskilt drabbar det låg- och medelinkomsttagare, enligt kritikerna. Det är ofta de hushåll som saknar tillgång till bostad som säkerhet och därför tvingas ta blancolån vid större utgifter – till exempel för bilreparationer, tandvård eller andra oväntade kostnader. När dessa lån nu blir dyrare, ökar risken att dessa grupper pressas ännu mer ekonomiskt.

Flera experter har också varnat för att ett slopat ränteavdrag inte löser grundproblemet med överskuldsättning. I stället kan det leda till att vissa låntagare får svårt att betala sina lån, vilket ökar risken för betalningsanmärkningar och i värsta fall personlig konkurs.

Konsumentorganisationer efterfrågar därför kompletterande åtgärder, såsom skärpta krav på kreditgivare, tydligare informationskrav vid lån samt satsningar på ekonomisk rådgivning för privatpersoner.

Sammanfattningsvis
Ränteavdraget har länge varit ett sätt för svenska hushåll att minska kostnaden för lån. Med de nya reglerna blir det dock betydligt dyrare att låna utan säkerhet. För den som redan har hög ränta och stora lån är det hög tid att se över sin ekonomi och minska sin skuldsättning innan ränteavdraget helt försvinner.

Källa: Konsumentguiden.se (2025-05-19).