Debatt: Sluta blunda för skolmarknadens avarter

Sedan i höstas har debatten om skolmarknaden varit intensiv. Lärare, skolledare och forskare har vittnat om avarter inom skolsystemet. Men samtidigt som en rad konkreta förslag för att komma tillrätta med skolmarknadens problem presenterats genom utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”, saknas fortfarande samsyn om vägen framåt.

Sedan början av 90-talet, då Moderaterna drev igenom en rad avregleringar, har svensk skola blivit en marknad som saknar motstycke i världen. Förutom att samhällets insyn och kontroll över friskolors etablering och verksamhet är låg, tillåts friskolor skapa egna kösystem som möjliggör utsortering av elever med goda förutsättningar.

Den offentligt finansierade skolpengen är utformad så att den till och med ger friskolor ersättning för ansvar och skyldigheter som bara kommuner har. Eftersom skolpengen baseras på genomsnittskostnaden per elev och kommunen har högre kostnader på grund av skolpliktsansvaret, snedvrids resursfördelningen. Kommunernas ekonomi dräneras.

Dagens skolmarknad skapar inte bara segregation och bristande likvärdighet, utan är också dålig på att hushålla med samhällets resurser. Friskolekoncerner kan enkelt ta ut vinst samtidigt som skolor med större utmaningar får svårt att få ekonomin att gå ihop.

Vi Socialdemokrater har under lång tid varit kritiska till den extrema skolmarknaden. Sedan 2014 har vi genomfört en rad åtgärder för att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten. Det handlar bland annat om satsningar på höjda lärarlöner, bättre undervisning och det likvärdighetsbidrag som i år ökar till 6,2 miljarder. Men det räcker inte. Är det något som debatten om skolmarknaden visat så är det att det finns allvarliga systemfel i svensk skola som måste åtgärdas.

Utredningen om en mer likvärdig skola innehåller en rad förslag som skulle lösa en del av problemen. För det första handlar det om att göra skolpengen mer rättvis och sluta överkompensera friskolekoncerner för kostnader de inte har. För det andra måste urvalskriterierna göras mer enhetliga och kötiden tas bort, och för det tredje se till att alla elever får del av valfriheten.

Moderaterna, Sverigedemokraterna och Friskolornas riksförbund verkar fokusera på att bevara så många som möjligt av friskolekoncernernas privilegier så att vinster kan fortsätta att plockas ut som om inget har hänt.

Det är glädjande att många liberaler nu ser problemen med skolmarknaden. Men om vi ska kunna öka likvärdigheten och bryta skolsegregationen måste fler vara beredda att på allvar diskutera hur vi begränsar avarterna på den svenska skolmarknaden.

Pia Nilsson, S, ledamot i utbildningsutskottet

Det här är en debattartikel. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.

Vill du skriva en debattartikel? Skicka din debattartikel till redaktion@magazin24.se. Bifoga skribentens namn, adress och telefonnummer.

Det går bra att skriva under signatur.