Ett arkitektoniskt mästerverk

Mitt i centrala Köping, strax intill järnvägen och Engelbrektsplan, står en av stadens mest iögonfallande byggnader: Lyckholmska villan.

Med sitt torn, sina burspråk och sin nyrenässansfasad är den både en arkitektonisk skatt och ett stycke levande historia.

– Från ett försäljningsperspektiv tycker jag att detta är ett spännande projekt att ta sig ann. Jag tycker att det finns både lokala och externa seriösa spekulanter på dessa typer av objekt, säger fastighetsmäklare Michael Seger på Fastighetsbyrån.

Villan uppfördes omkring 1890 av arkitekten Theodor Dahl som privatbostad åt kamrer Axel Andersson, anställd vid Köping–Uttersbergs Järnväg (KUJ). Vid den tiden var järnvägen Köpings stolthet, och Anderssons villa blev en symbol för det nya välstånd som följde i industrialiseringens spår.

Efter Anderssons tid fick huset flera ägare. Bland dem fanns ryttmästare Henrik Sebastian Tham, och under årens lopp kallades huset därför både Anderssonska, Thamska och Falkska villan.

På 1920-talet köptes fastigheten av häradsskrivaren J.E.G. Lyckholm, som gav byggnaden sitt nuvarande namn, Lyckholmska villan.

Arkitekturen är ett skolboksexempel på nyrenässans med eklektiska drag. Fasaden i tegel och puts är rik på ornament – friser, medaljonger, voluter och profilerade fönsteromfattningar.

Byggnaden har två våningar samt vind och källare, och kännetecknas av sitt trapptorn, burspråk och en frontespis som bryter taklinjen. Helheten är både ståtlig och inbjudande, ett uttryck för den borgerliga elegans som präglade sekelskiftets småstäder.

Trots sin yttre prakt vilar Lyckholmska villan på osäker mark, bokstavligen. Grunden är lagd på träpålar i lera, vilket var vanligt på 1800-talet och i kommunens detaljplan PL 376 (2009) pekas byggnaden ut som byggnadsminnesklassad, med krav på försiktighet och bevarande. ”Byggnaden är av särskilt kulturhistoriskt värde och bör bevaras i sin ursprungliga gestaltning”, står det i planen.

– Angående skicket så har lägenheterna i huset renoverats 2018. Efter Anderssons tid fick huset flera ägare. Bland dem fanns ryttmästare Henrik Sebastian Tham, och under årens lopp kallades huset därför både Anderssonska, Thamska och Falkska villan.Enligt planbestämmelserna måste man bevara husets originella stil och skick, säger Michael.

Flera Köpingsbor ser villan som en symbol för stadens historia men också som en påminnelse om vikten av att ta hand om sitt kulturarv innan det är för sent.

Planer på grundförstärkning och restaurering har diskuterats, men ännu har inget större arbete genomförts. Nu är alltså huset till salu. Michael tycker att det ska bli spännande att hitta en ny ägare som kan rusta upp fasaden. För då finns det möjligt att man blir ägare till Sveriges finaste byggnad

Lyckholmska villan är mer än bara en byggnad. Den berättar om en tid när Köping blomstrade, när hantverk och estetik gick hand i hand med industriell framgång och huset fortsätter den att väcka stolthet och kanske, med rätt insatser, kan den snart åter glänsa som den gjorde för över hundra år sedan.

– Något som är intressant med detta flerbostadshus är att det finns en paradvåning på 255 kvadratmeter, med fina kakelugnar och stilrena ytskikt avslutar Michael som hoppas att en köpare kan nyttja denna som en ägarlägenhet.