I Hasse P:s fotspår

Vi lät vår praktikant Simon Holm Stålhand följa i Hasse P:s fotspår.

I ärlighetens namn. För två år sedan visste jag inte vem Tårtgeneralen var. Jag är från Västerås, så myten om honom måste ha kommit bort någonstans på E18.

Sedan ett och ett halvt år sedan är jag bosatt i Kalmar så jag har inte ens en geografisk närhet till Köping längre. Men när filmen kom ut, och det blev en mysig hajp runt om i Sverige, så kunde jag inte hjälpa att bli lite stolt över att komma från Västmanland. Så när jag fick chansen att praktisera på Magazin24 så fick jag också möjligheten att upprätta min heder som västmanlänning, att gå i Tårtgeneralens fotspår.

Jag fick med mig kollegan och Köpingskunnige Dennis Johansson Strömberg som fotograf för att dokumentera mitt turistande.

Jag började med att hämta ut broschyren på Köpings turistcenter. I den hittar jag elva olika, jag vill påstå historiska, platser.

Bland annat är rådhuset, konditoriet Bivur, Karlbergshallen och silosen utmärkt.

Men mitt favoritställe var helt klart Ströbohög. En fantastiskt fin utsikt över Köping, och jag kan tänka mig att det är väldigt populärt att vara där uppe på sommaren.

Det borde det vara iallafall. Jag funderade en hel del på vad som var autentiskt från filmatiseringen kontra verkligheten.

Jag fick förklarat för mig att Hökartorget var platsen där helikoptern landade, inte vid rådhuset som det är på filmen.

Inte så förvånande nu när jag tänker efter då det numera står en klocka och en fontän på Hökartorget. Och att det var Markus Krunegård som de kastade i ån?! Hur kunde jag missa det?!

Jag har hört rykten om att det finns flera cameos i filmen, men inget som jag med säkerhet kan bekräfta.

Vet du någon mer cameo, tveka inte att upplysa mig.

Jag är ett stort fan av mysiga anekdoter och David mot Goliat-historier. Det råder ingen tvekan om att historien om Tårtgeneralen är en sådan.

Nu när jag har besökt platserna kan jag nästa gång jag ser filmen med vänner malligt säga: ”Helikoptern landade faktiskt inte där i verkligheten”. Det känns som att det kan stärka min stolta Västmanlandsanda ännu mer.