VA-notan växer!

Tio år efter beslutet fortsätter VA-utbyggnaden vid Norra Mälarstranden. Samtidigt växer kostnaderna och någon slutnota finns inte. Magazin24 granskar frågan som delar, engagerar och berör.

Debatten om tvångsanslutningarna till kommunalt VA vid Norra Mälarstranden har varit en vattendelare i Köpings politiska liv sedan 2016. Inför valet är debatten het. När den nya lagen om vattentjänster trädde i kraft 2023 fick kommunerna större frihet att acceptera enskilda avlopp på landsbygden. Lagen har fått flera kommuner att tänka om, pausa eller till och med riva upp tidigare beslut.

I Köpingsdebatten hänvisar den ena sidan till det demokratiska beslutet från 2016. Den andra sidan vill ta hänsyn till lagändringen som kan undanta fastighetsägare med miljömässigt godkända VA-lösningar från kommunal tvångsanslutning.

Ett beslut från 2016
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har hela tiden varit för tvångsanslutningen.

Liberalerna, KD och Vanligt folk är emot tvånget och tycker att fastigheter med fungerande egna lösningar ska undantas.

Centern och Sverigedemokraterna var starkt emot tvångsanslutningarna i förra valet, men tycks ha svängt i frågan.

Moderaterna är kluvna. Fullmäktiges gruppledare Kent Andersson, som själv bor i ett av områdena som tvingas ansluta sig, är emot tvångsanslutning. Hans linje överensstämmer med Moderaternas åsikt på riksnivå. Ola Saaw gör ingen hemlighet av att partiet är oense. Han har varit med och fattat beslut om tvångsanslutningen.

Bygget kom i gång – fyra år senare
Bolaget BlueOrbis upphandlades för att lägga de sjöförlagda ledningarna. Det skulle enligt avtalet kosta 11 miljoner kronor. Bolaget gick i konkurs fyra dagar innan arbetet skulle påbörjas den 1 september 2022.

Svenska Undervattensentrepenader AB, SUAB har lagt ledningarna på plats till en kostnad av 14 miljoner kronor. Två parallella sjöledningar på 8 kilometer ligger på sjöbotten mellan Norsa reningsverk och Norra Mälarstranden. Den ena ska pumpa dricksvatten till fastigheterna. I den andra leds avloppsvattnet tillbaka till reningsverket.

Nu fortsätter arbetet på land utan att någon markundersökning har genomförts. Arbetet går långsamt i den bergiga terrängen. Sprängningar och bortforsling av sten fördyrar projektet. Vid Stäudd pågår grävarbete i samfällighetens vägar. De boende kan inte ta sig fram till sina hus eller ta upp sina båtar.

Kommunen saknade en korrekt lista över berörda fastighetsägare när arbetet inleddes. Det har inburit att information har missats och att flera personer har förlorat sin lagliga rätt att yttra sig till Mark- och miljödomstolen.

Endast en tiondel är klart
Ledningarna på land ska bli 1,4 mil långa. Endast en tiondel är klart hittills, 1,4 kilometer. Arbetet med att skyndsamt tillgodose allmänna vattentjänster enligt lagen beslutades 2016 och beräknas pågå i flera år till.

En representant för VME på plats har sagt till en boende att det skulle behövas fem arbetslag för att genomföra arbetet snabbare. Att endast ett arbetslag utför arbetet orsakas av dålig ekonomi, enligt VME:s representant på plats.

Både beställare och utförare
När ärendet om nytt verksamhetsområde låg för beslut i kommunstyrelsen och fullmäktige 2016 skrev Christer Nordling underlaget som kommunens tekniska chef. Underlaget bestod av en sida text, två kartor och tre sidor med Norra Mälarstrandens fastighetsbeteckningar.

Christer Nordling kvarstår i rollen som teknisk chef, men är idag även vd för VME. Hans dubbla roller har uppmärksammats i en rapport av konsultfirman Public Partner. I VA-ärendet blir problemet med de dubbla rollerna synligt.

Nordling beställer uppdrag för kommunen och utför dem som vd i VME. Han är alltså både beställare och utförare, köpare och säljare.

Även Annika Duàn (S), har som ordförande i kommunfullmäktige och styrelseordförande i VME dubbla roller.

Detta är en organisatorisk riskkonstruktion eftersom det interna kontrollsystemet sätts ur spel. Vem kontrollerar att priset är rimligt och att kommunen fått vad som betalats? Att sudda ut gränsen mellan den som kontrollerar och ska kontrolleras kan strida mot god förvaltningssed.

”Det är en icke-fråga för mig”
I Magazin24.s POD24 uttalar sig kommunstyrelsens ordförande Per Ågren (S) om VA-frågan på Norra Mälarstranden. Han säger:
– Bygget pågår. Så egentligen är det en icke-fråga för mig. Förutom att jag vill att det ska bli klart så fort som möjligt.

År 2016 skulle 300 fastighetsägare dela på kostnaden. 212 fastigheter återstår, sedan vissa gemensamhetslösningar godkänts och Stora Aspö undantagits från verksamhetsområdet i ett fullmäktigebeslut 2020.

Tvingas ansluta, trots egen VA-anläggning
Roland Karlsson i Lilla Sandviken hade god hjälp av kommunens miljökontor när han 1992 byggde en VA-anläggning för sitt hus och de närliggande stugorna.

Grått illaluktande avloppsvatten kommer in i ena änden. 75 meter längre bort kommer klart och drickbart vatten ut efter att ha silats genom sand. Till och med medicinrester filtreras bort. Anläggningen fungerar lika bra idag som när den byggdes. Ändå tvingas Roland Karlsson in i den kommunala anslutningen.

Sommaren 2024 installerades bräddavlopp utanför flera av badplatserna i området. Fastighetsägarna tvingas in i dyra lösningar med hänvisning till miljön, samtidigt som kommunen har tillstånd att släppa ut avloppsvatten i sjön, trots att Mälaren är vattentäkt för dricksvatten.

– Jag kan inte förstå att det är lagligt, säger Roland Karlsson.

Hans familj har bott i Lilla Sandviken sedan 1913. Roland Karlsson befarar att kostnaderna för tvångsanslutningen kommer betyda att han blir den siste på släktgården.

– Ingen vill ta över en gård med miljonlån för VA-investeringar, säger Roland Karlsson.

Han har sedan flera år tvingats äta ångestdämpande medicin. Han är inte ensam om att må dåligt.

Anders Segerberg bor permanent i sitt hus med utsikt över Mälaren. Han jobbade tidigare inom industrin och har erfarenhet av att kostnadsberäkna stora projekt. Han har svårt att förstå hur projektet bara får rulla på.

Tvångsanslutningen gör att Anders Segerberg sover dåligt på nätterna. Han har svårt att förlika sig med tanken på att tvingas byta den omgivande naturen och sjöutsikten mot en lägenhet i stan.

Andra kommuner har tänkt om
I propositionen till nya lagen om vattentjänster från 2023 läser vi:

”Den samhällsekonomiska effektiviteten vid anordnandet av vatten och avlopp kan också förbättras om fler alternativa lösningar beaktas”.

Riksförbundet Villaägarna uppmärksammade i februari 2026 ett trendbrott. Storskaliga VA-projekt är inte längre det självklara valet, enligt Villaägarna.

Kommuner som Värnamo och Norrtälje har rivit upp tidigare beslut om verksamhetsområden. I Norrtäljes fall backade kommunen när anslutningskostnader på över 600 000 kronor per fastighet hotade människors möjligheter att bo kvar.

Arvika har stoppat sin planerade tvångsanslutning och i Båstad pausades anslutningarna i väntan på lagändringen. Arbetet ligger på is.

I Umeå har tidsplanen för ett omfattande tillsynsprojekt av 7 600 fastigheter fått revideras efter massiva protester. Miljöunderlagen för 1 300 fastigheter längs Mjölekusten har underkänts. Arbetet har pausats.

I Nacka, Tyresö och Värmdö har kommunerna tvingats pausa planerna på storskalig VA-utbyggnad efter omfattande lokala protester, skenande kostnader och tekniska utmaningar i den känsliga naturen. Kommunerna har fått ompröva sina beslut för att hitta mer flexibla och decentraliserade lösningar.

Kommuner, miljöorganisationer och fastighetsägare har argumenterat precis som Roland Karlsson i Lilla Sandviken:

– Det är orimligt att enskilda fastighetsägare med godkända VA-lösningar ska tvingas in i kommunala lösningar med hänvisning till miljön, samtidigt som de kommunala lösningar de tvingas in i får släppa ut stora mängder avloppsvatten i Sveriges sjöar och havsvikar.

Kommunerna behöver också förhålla sig till en uppbyggnad av totalförsvaret. Centrala ledningsnät och vattenverk är strategiska mål som är svåra att skydda mot sabotage. Att tvångsansluta välfungerande fastigheter till gemensamma, centraliserade VA-ledningar innebär en risk som går emot det svenska totalförsvarets krav.

För att säkerställa vattenförsörjning i kris eller krig är flera mindre brunnar och avlopp en större garanti för att samhället inte lamslås vid ett angrepp mot infrastrukturen än en gemensam kommunal lösning.

Kommunen beslutar, inte Länsstyrelsen
I den kommunala debatten har en del politiker hävdat att det är Länsstyrelsen som förelagt kommunen att inrätta ett verksamhetsområde. Påståendet är felaktigt. Det bekräftas både av Länsstyrelsens miljöskyddshandläggare Henrik Eidestedt och av VMEs VA-chef Elin Granberg.

Det är kommunerna själva som beslutar om att bilda verksamhetsområden. Kommunen har också möjlighet att undanta fastigheter från beslutade verksamhetsområden, vilket fullmäktige gjorde redan 2020 när fastigheterna på Stora Aspö undantogs från tvånget.

68 miljoner, men vad blir slutnotan
År 2016 beräknades kostnaden för Norra Mälarstrandens VA till 68 miljoner kronor. Den 30 april 2026 är den upplupna kostnaden för projektet 57,3 miljoner, enligt VME.

Vid budgetberedning den 22 maj 2026 ska Nordling ha uppget att kostnaden beräknas till 170 miljoner kronor, enligt en person som var närvarande på mötet.

Varken VME:s styrelseordförande Annika Duàn eller Christer Nordling vill bekräfta den summan. De svarar att projektets kostnader ska utvärderas först efteråt, när projektet är klart.

Det innebär i så fall att Christer Nordling, som tidigare dragit över kostnaderna för flera projekt, har fullmäktiges ordförandes tillåtelse att genomföra Norra Mälarstrandensprojektet utan en beslutad budget.

VME närmar sig en miljard i skulder
VME har flera stora projekt på gång parallellt. En ny panna är upphandlad till Eldaren 3 vid Norsa. Ärendet har omfattats av sekretess, men den nybyggda pannan i Arboga kostade 260 miljoner kronor. Investeringsbehovet för ett nytt reningsverk beräknas kosta 150–200 miljoner kronor under de närmaste 10 åren.

Dammbron har stängts av. Bron behöver ersättas med en ny bro som innefattar dammluckor och en faunapassage. I mars 2025 stoppades arbetet med utbyggnaden av Köpings hamn. På Stora gatan har arbetet med asfaltering pausats i väntan på nya pengar 2027.

I oktober 2023 gav VME:s bolagsstyrelse vd Christer Nordling delegat att tillsvidare teckna lån för bolagsstyrelsens räkning. Sedan dess har han signerat en lång rad låneavtal om refinansiering och nyupplåning hos Kommuninvest.

VME:s totala skuldsättning har ökat till 976 miljoner kronor, nästan en miljard kronor.

VME har tagit över VA-verksamhetens lån från kommunen. VME övertog även Arboga Energis lån, när bolaget förvärvades av Arboga kommun.

VME har arton lån. Gamla lån med låg ränta ersätts med nya lån till högre ränta.

I VME:s årsredovisning för 2025 läser vi:
”Ränterisken i VME är betydande. Trots att den allmänna räntenivån sjunkit under 2025 så har räntekostnaden i VME ökat då lån som refinansierats fått en högre ränta än tidigare lån”.

Räntekostnaderna för VME har stigit från 4 miljoner kronor 2021 till 29,5 miljoner kronor 2025. Enligt årsredovisningarna har VME betalat 88,7 miljoner kronor i räntor de senaste fem åren.

Fullmäktige beslutade den 16 juni 2026 att höja VME:s borgensram till 1,05 miljarder kronor vilket möjliggör för Nordling att teckna ytterligare lån.

Kommunkoncerns årsredovisning för 2025 summerar koncernens kort- och långfristiga lån till 3,3 miljarder kronor.

Sedan grävarbetet på Stäudd återupptagits den 9 augusti har 50 meter blivit klara via grävning och sprängning.

När projektet kan avslutas förblir allt mer ovisst. De boendes oro för en slutkostnad som framtvingar en tvångsförflyttning består.

Frågor till VMEs ledning

Magazin24 har ställt följande frågor till vd Christer Nordling och styrelseordförande Annika Duán (S). Vi har fått svar från Annika Duàn:

Vad beräknas VA-projektet ha kostat, enligt era kalkyler idag, när projektet är slutfört? Finns det något fastställt pristak?

– Projektets slutkostnad kan fastställas först när samtliga arbeten är avslutade och ekonomiskt reglerade. Något formellt pristak för projektet har inte beslutats. Projektets ekonomi följs löpande inom ramen för kommunens investeringsstyrning och rapporteras enligt gällande rutiner.

Vad kommer varje fastighet att behöva betala i genomsnitt, enligt era beräkningar idag? Finns det en fastställd maxgräns?

– Anläggningsavgifterna tas ut enligt den av kommunfullmäktige fastställda VA-taxan. Avgiften för respektive fastighet beror på de parametrar som anges i taxan, exempelvis antal bostadsenheter och storlek på fastighet (tomt). Maxgräns finns beroende på fastighetsstorlek och antal bostadsenheter i taxan, så kallad begränsningsregel. Någon annan särskild maxgräns utöver taxans bestämmelser finns inte.

Vad i projektet har finansierats efter fast pris, vad på löpande räkning?

– Projektet består av flera olika entreprenader och konsultuppdrag med varierande ersättningsformer. Vissa delar har upphandlats till fasta priser medan andra delar har genomförts som reglerbara arbeten eller på löpande räkning enligt upphandlade avtal eller i egen regi.Val av ersättningsform har gjorts utifrån respektive uppdrags karaktär, riskbild och de förutsättningar som varit kända vid upphandlingstillfället.

Vem skall betala mellanskillnaden, från ursprungligen godkänd budget till faktiskt slutpris?

– VA-verksamheten finansieras via VA-taxan och ska täcka nödvändiga kostnader enligt reglerna i lagen om allmänna vattentjänster. Eventuella kostnadsavvikelser hanteras inom VA-kollektivets ekonomi enligt gällande lagstiftning, beslutade taxor och de ekonomiska regler som gäller för VA-verksamheten.Hur detta påverkar framtida taxor beror på den samlade ekonomin inom VA-verksamheten och beslutas i ordinarie budget- och taxeprocess.

Är alla VA-abonnenter i Köping, som kollektiv, medvetna om att de kanske ”solidariskt” får vara med och finansiera VA-projektet på Norr Mälarstrand? Har de fått denna information?

– Den kommunala VA-verksamheten bedrivs enligt de principer som följer av lagen om allmänna vattentjänster. Investeringar i den allmänna VA-anläggningen finansieras inom VA-kollektivet och genom de avgifter som beslutas via VA-taxan.Information om VA-taxor, investeringar och verksamhetens ekonomi behandlas i kommunens öppna beslutsprocesser och finns tillgänglig genom offentliga handlingar och politiska beslut.

Är ni nöjda med er egen projektledning av VA-projektet på Norr Mälarstrand? Eller finns det fog för självkritik?

– Det är för tidigt att lämna en slutlig utvärdering innan projektet är avslutat. Samtidigt är det naturligt att större och komplexa infrastrukturprojekt löpande analyseras för att identifiera förbättringsområden. När projektet är färdigställt kommer erfarenheter och lärdomar att tas tillvara i kommande projekt, vilket är en viktig del av kommunens kvalitets- och utvecklingsarbete.

Hur betygsätter ni er egen kostnadskontroll under pågående projekt?

– Projektets ekonomi har följts upp kontinuerligt genom ordinarie styrning, uppföljning och rapportering. Vi konstaterar samtidigt att projektet medfört utmaningar som påverkat kostnadsutvecklingen. En samlad bedömning av kostnadskontrollen kommer att kunna göras först när projektet är avslutat och slutredovisat.

Med de lärdomar VA-projektet på Norr Mälarstrand hittills lärt er, vad hade ni gjort annorlunda om ni haft dessa insikter från början?

– Stora anläggningsprojekt ger alltid erfarenheter som kan bidra till utvecklade arbetssätt. Generellt handlar det om att ytterligare stärka analyser av markförhållanden, riskhantering, ekonomiska prognoser och tidig planering. En fullständig utvärdering kommer att genomföras när projektet är avslutat för att säkerställa att lärdomarna tas tillvara i framtida investeringar.