Med vässad penna mot yxhugg och hammarslag

En mycket känd kulturchef i en stor och betydelsefull tidning recenserade en kvinnlig poet, som utkommit med sin första diktsamling.

Rubriken på kultursidan i den betydelsefulla tidningen blev:
Sensationell debut!

Sedan hyllades diktsamlingen i lyriska ordalag. Övriga tidningar hade mer dämpade omdömen om denna debutant. Vad vi i ”kulturkretsarna” visste var att den kände kulturchefen var älskare till den kvinnliga poeten som debuterat. Det visste inte läsarna. Och det fick de inte veta.

Denna information var förstås av största betydelse för läsarna, när de skulle förstå varför just denna recension hyllade den kvinnliga poeten till skyarna.

Detta är länge sedan nu. Kulturchefen är död. Den kvinnliga poeten lever, är idag en hyfsat känd poet och har utkommit med ett antal diktsamlingar sedan debuten.

Historien med kulturchefen och den kvinnliga poeten lärde mig den gången att i min publicistik redovisa mina egna relationer till personer, när dessa ingår i mina krönikor, på ledarsidor och kultursidor.

Därför redovisade jag att Hasse Jerner är min vän och att Ola Saaw och Elizabeth Salomonsson är mina bekanta, när jag skrev min krönika Medborgaren och Makten i veckans utgåva av Magazin24.

Detta kallar jag för öppenhet och transparens!

Fakta, argument, analys och slutsatser i min krönika är förstås bara mina egna – och påverkas inte av de tre personer som ingår i min krönika, en vän och två bekanta. Det förstår alla läsare.

Alla utom Ola Saaw, som anklagar mig för nepotism och jämför mig med två av samtidens värsta despoter och krigsförbrytare: Vladimir Putin i Ryssland och Bashar Al-Assad i Syrien.

Jag vet inte hur många moderata väljare i Köping som imponeras av kommunalrådet Ola Saaws retorik, präglad av härskarteknik, guilt-by-association och förakt för oliktänkande.

Men jag vet att min mailbox hela tiden fylls på av läsare, framför allt i Köping, som tar tydlig ställning för mig, den frie publicisten, som med vässad penna utrycker tankar och åsikter, fakta och argument – och möts av yxhugg och hammarslag av Maktens Man, kommunalrådet Ola Saaw, hövding för moderaterna i Köping.

Jag hade tänkt lämna ämnet. Men kommunalrådet Ola Saaw (M), förstanamn ännu en gång på partiets lista till kommunvalet i höst, inspirerar mig med sina smädelser att i stället göra en ingående juridisk undersökning i sakfrågan, med hjälp av professorer i universitetsvärlden och höga jurister i rättsväsendet.

Frågan som jag ber juristerna svara på och som Ola Saaw inte vill besvara:
Anser ni att man enligt kommunallagen inte behöver fråga fullmäktige innan man tar beslut om att föra över ett kommunalt helägt bolags omsättning, som uppgår till 35% (18 miljoner) av den totala omsättningen, till nya bolag, innan man går in i bolag, innan man betalar aktiekapital och innan man ingår affärsavtal?

När svar inkommit blir de publikt redovisade.

Jag jämför mig förvisso aldrig med Strindberg men citerar honom gärna,  alltid: ”I han makten, jag har ordet, jag har ordet i min makt.”

Det här är en debattartikel. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.

Vill du skriva en debattartikel? Skicka din debattartikel till debatt@magazin24.se. Bifoga skribentens namn, adress och telefonnummer.

Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.

Tidigare inlägg:

1. Karl Beijbom: Medborgaren och Makten
2. Ola Saaw: Nepotism
3. Karl Beijbom: Ola Saaw svarar inte på frågan
4. Ola Saaw: Misstänksamhetens frö har såtts
5. Hasse Jerner: Det är viktigare att ”göra ner” – än att göra upp!