I natt jag drömde – eller ?
Det var en stad som låg i änden av sjön Galten, staden kallades just den lilla staden.
Det var en stad som låg i änden av sjön Galten, staden kallades just den lilla staden.
Invånarna gillade staden och trivdes där, den hade ett gynnsamt läge där vid Galten. Staden styrdes sedan hundratals år av röda Törnen, röda Törnen hade bestämt hur allt skulle ske och se ut i den lilla staden.
Drottningen av Eld hade varit röda Törnens ledare i jättemånga år, hon hade lagt ned hela sin själ och kraft för att få staden som hon ville. Inte många sa emot henne utan hon pekade ut hur allt skulle vara. Jo förresten det fanns en annan och det var herr Gadd som hade ett eget sällskap som kallades Azur. Herr Gadd hade funnits med i stadens finrum nästan lika länge som drottning Eld, han hade gett uttryck för någonting annat tycktes det.
Ibland kunde det kännas som om Drottningen av Eld och herr Gadd föll i riktig osämja medan nästa dag tycktes dom omfamna varandra. Nåväl detta pågick år ut och år in, invånarna i den lilla staden började konfunderat själva tänka om det fanns möjlighet till något annat? Många gjorde slag i saken och satsade sina pengar på de Troende, de Troende proklamerade ut att här skulle de in och visa att man kunde göra på annat sätt. Många kände sig då svikna dagen då det visade sig att de Troende köpts upp av röda Törnen.
Samtidigt hade ett gäng från utkanten av den lilla staden som var oroliga för att en hel skog skulle upplåtas av enorma väderkvarnar börjat träffas. De som kallade sig för Quijotes (efter Don Quijotes) försökte prata med bla röda Törnen men lyckades inte, molokna satte de sig ned och klurade hur man skulle göra. En tanke föddes att man kunde ju själva likt röda Törnen eller Azur också försöka vara med och bestämma. Quijotes blev därefter ett begrepp i den lilla staden.
Ett fyrtal år senare skulle det ånyo beslutas om de som skulle in i stadens finrum och vara med och leda den lilla staden framåt. Många tänkte sig nog att allt blir som det varit, medan andra vädrade att nu kanske det äntligen kunde bli annorlunda. Azurs ledare herr Gadd hade abdikerat sades den, nu var det ny ordning där. Röda Törnen styrdes sedan ett antal år av herr Metall, det påstods att herr Gadd och herr Metall redan gjort klart allt men ingen visste om det var så.
Många som satsat på Azur snubblade till när det visade sig sent omsider att nu var man en del av röda Törnens Entourage. Det herr Gadd under många år proklamerat visade sig inte stämma, här slog Gadd sig nu samman med inte bara röda Törnen utan även med herr Stabils gäng och Fyrklöverdamens. Många voro de tappade hakorna i den lilla staden, det tyckes ju inte spela någon roll huruvida man spelade sina kort.
Spekulationerna voro många, några sade att det är viktigt att man får det man själv vill ha, vissa tycktes i smyg vara rädda för det Ostligaste partiets ledare fröken Tydlig, mycket spekulerades men facit var svårt att finna. En röst viskade att droppen någon gång urholkar stenen.Detta var min dröm hoppas att den inte stämmer imorgon när jag vaknar en timme senare än vanligt, alla personer i drömmen är såklart fiktiva och som jag kommer ihåg från drömmen och skall inte förväxlas med verkligheten.
/Fredrik Andersson