4,5 miljarder, strax under 20 miljoner, 13 kronor

Så mycket som jag älskar att titta på, läsa om och diskutera sport så är det allt som oftast hemskt. Mina favoritlag förlorar som vanligt (skulle jag skriva, sen har Boston Celtics vänt 0-3 i matcher mot Miami Heat och spelar natten till tisdag Game 7, då har denna text gått till tryck och Boston förmodligen utslagna efter förlust…).

Min maxim när det kommer till idrott är att den bästa (eller, de bästa) utövarna i en idrott måste ha nått kollektiv framgång i form av titlar och segrar av de finaste valörerna för att kunna definieras som just bäst eller störst.

Detta är inte förhandlingsbart, ska man ses som en av de största ska man ha storheten att leda sitt lag eller land till det största. Innan Lionel Messi ledde sitt Argentina (för ledde får man faktiskt säga att han gjorde…) till VM-guld i Qatar i december vägrade jag alltså enligt given maxim att erkänna honom som en av de största någonsin.

Nu verkar Messi ta sina talanger tillbaka till området som cementerade honom till en av fotbollshistoriens (och därmed idrottshistoriens?) största genom tiderna och spendera sin skymningstid i Saudiarabien.

Med en rapporterad årslön på 4,5 miljarder svenska kronor. Och 4,5 miljarder svenska kronor per år gör ju att man osökt hamnar bland pengar. Pengar, pengar, pengar.

Var och en blir salig på sin tro, och för en simpel, pretentiös och idealistisk högstadielärare gör det alltid ont när det ska sparas pengar inom skolan.

Vi flyttar oss till den lokala arenan, där kommunens sparkrav i allmänhet och inom förvaltningen barn & utbildning i synnerhet ventilerats i lokaltidningarna under våren.

Nu verkar ju inte det sista vara sagt, men det senaste jag läste berättade om att strax under tjugo budgetmiljoner skulle försvinna från just skolverksamheter med omnejd. Allt ifrån rena nedläggningar till att det skulle in och sparas även vid skolmaten.

Läste en sammanställning tidigare i våras där Dagens Nyheter gick igenom vad skolmaten kostade per elev i varje kommun, i Köping är det 13 kronor. För mig som varje dag har förmånen att få luncha i Scheeleskolans matsal framstår personalen som rena magiker, de trollar med de tretton kronorna per elev och dag!

Det kanske ”bara” slutar med att mjölken försvinner, för i dessa dyr- och inflationstider har skolmaten en nyckelroll oavsett om alla föräldrar har råd att köpa havregryn eller inte.

Senaste pirls-undersökningen visade en tråkig utveckling då svenska tioåringars läskunnighet försämrats de senaste åren, och är man då en simpel, pretentiös och idealistisk högstadielärare förstår man att det är minst sagt alarmerande eftersom framgång i skolan (som inte sällan hänger ihop med framgång i livet) ofta hänger ihop med läsförståelse. Nu finns det givetvis variabler att ta hänsyn till, men det säger ändå något om något.

Poeten Bob Hansson sa det angående ämnet mitt i prick när han gästade Veckopanelen: ”att inte kunna läsa text är att inte kunna läsa av världen”.

Och rent ideologiskt är jag för att investera i de som ska forma vår framtid, vår framtida värld. Därför blir jag illamående när utbildning alltid är ett budgetområde man kan skära i. Det borde vara tvärt om, något man satsar ännu mer på. Tillsammans med vården, utan att bli för politisk.

Marknadskrafterna vinner, marknaden menar att Messi är värd de pengarna i årslön och då är Messi värd de pengarna. Marknadsekonomi är lika viktigt för att ett samhälles utveckling som utbildning och sjukvård.

Messi kommer alltså tjäna 4,5 miljarder per år. Det är 4 500 miljoner. Per år. Köpings kommun ska spara nästan 20 miljoner vilket såklart kommer gå ut över utbildningens verksamhet. Sätt gärna summorna i perspektiv.

Och skänk gärna mig en tanke när era lag vinner, för mina gör det aldrig …