Julen hos vikingarna

Redan innan julen började firas som Jesu födelsedag var Jólen – midvinterblotet – årets
viktigaste fest för vikingarna.

Det fornnordiska ordet för jul var ”jól”, som en del språkforskare översatt till ”återfödelse”
eller ”vändning”. Jól inföll nämligen vid midvinter – i januari, då man kommit halvvägs
igenom den kalla årstiden och dagarna började bli längre.

Vid jul firade vikingarna in det nya året rejält. Enligt de isländska sagorna festade de in nyåret
under tre nätter i sträck och de åt och drack mängder till gudarnas ära.

Att ”dricka jul” var vikingarnas sätt att fira med starka drycker i bägarna.
De firade knytisjul med grannar och släktingar. Alla bidrog med vad de hade – kött, öl, mjöd,
bröd och kanske något slaktdjur.

Även förbiresande främlingar var välkomna kring julbordet, trots att de sällan hade något
ätbart att bjuda de övriga gästerna på.
De kunde i stället underhålla med berättelser från avlägsna trakter. På så sätt höll sig
vikingarna à jour med vad som hände i världen – och slapp lyssna på bybornas egna uttjatade
historier ännu en gång.