”Jag är positiv till den mobilfria skolan”

Jag är positiv till den mobilfria skolan. Inte bara för att mobilen stör undervisningen, utan framför allt för vad flera mobilfria timmar kan göra för elevernas mående och sociala liv.

Vad händer på rasterna, i matsalen och i korridorerna när mobilen inte längre åker fram så fort det blir lite tråkigt? Börjar fler prata med varandra? Blir man mer närvarande? Jag tror faktiskt det.

Helst skulle jag vilja att fler vårdnadshavare funderar över om mobilen ens behöver följa med till skolan. Låt den ligga hemma tills skoldagen är slut.

Men vad händer då efter skolan? Minskar användandet eller flyttar vi bara skärmtiden till eftermiddagen och kvällen? Och hur påverkar det läxor och skolarbete hemma? För vissa kommer det säkert inte spela någon större roll, för andra kan mobilen bli en tuff konkurrent.

Jag funderar också på hur sociala medier kommer reagera när miljontals ungdomar plötsligt inte är aktiva under stora delar av dagen. Kommer algoritmer och notiser anpassas för att fånga tillbaka deras uppmärksamhet efter skoltid?

Och kommer eleverna lära sig mer? Jag hoppas och tror det. Mobilfri skola löser inte alla problem, men vi tar bort en väldigt kraftfull konkurrent om elevernas uppmärksamhet.

Kanske syns den största vinsten ändå någon annanstans: när två elever som tidigare tittade ner i varsin skärm istället tittar upp och börjar prata med varandra.

Då har vi vunnit något.

Fredrik Arbin

---

Det här är en säg-din-mening-artikel skriven av en läsare. Skribenten är fristående och eventuella åsikter som framförs är skribentens egna. Vill du skriva till Säg din mening? Skicka in en text här. Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.