En röst på M …

Växling vid makten är demokratins syre.
I Köping får vi fortsatt S-styre med en över-majoritet på 30–19 i Köpings fullmäktige.

En god vän till mig i Köping är övertygad moderat. Han röstade på Moderaterna i riksdagsvalet och i regionvalet. Men i kommunvalet i Köping röstade han på Vanligt Folk.

När jag frågade varför, dagen efter valet, svarade han:
”En röst på Moderaterna i Köping är en röst på Socialdemokraterna. Alla vet att det är Ola Saaw som bestämmer inom Moderaterna. Det är känt bland många att han hellre går in och stöder Socialdemokraterna än att bidra till växling vid makten i Köping.”

Jag var helt övertygad om att min vän hade fel. Jag var övertygad om att Ola Saaw skulle leda ansträngningarna att få till ett maktskifte. Resultatet i kommunalvalet visade sig också skapa förutsättningar för ett maktskifte i Köping, med denna mandatfördelning:

Sverigedemokraterna (11), Moderaterna (7), Vanligt Folk (5), Kristdemokraterna (2), Liberalerna (1).

Det blir sammanlagt 26 mandat i kommunfullmäktige, som har 49 ledamöter – alltså en majoritet på 26–23. Centerpartiet deltar inte i ett styre med SD, men uppenbarligen med V – detta till skillnad från Centerpartiet på riksplanet, som har röda linjer mot båda dessa partier.

Efter valet trodde jag alltså att det skulle bli maktskifte i Köping. Nu vet jag att min vän hade rätt och jag hade fel. Nu har det offentliggjorts att det nya styret i Köping blir:

Socialdemokraterna (17), Moderaterna (7), Vänsterpartiet (4) och Centerpartiet (2). Det blir 30 mandat för styret, 19 för oppositionen.

Socialdemokraterna har styrt Köping sedan 1930-talet, mycket länge med egen majoritet. Så sent som 1998 fick partiet 28 mandat i kommunvalet. Sedan började partiet att backa och Vänsterpartiet fick gå in och stötta.

När dessa båda partiers mandat inte räckte för majoritet började Socialdemokraterna att välkomna nya partier för att säkra sin maktposition.

Gemensamt för de partier, som gått in och räddat Socialdemokraterna kvar vid makten, har varit ett minskat väljarstöd i valet därpå.

• Miljöpartiet gick med ett mandat in i styre med S och V efter valet 2014. I valet 2018 förlorade MP sitt enda mandat och har inte kommit tillbaka i fullmäktige sedan dess.

• Moderaterna gick med nio mandat och Liberalerna med två mandat in som stödpartier åt S och V efter valet 2018. I valet 2022 tappade M två mandat och L tappade ett mandat, en halvering.

• Kristdemokraterna gick med fyra mandat och Centerpartiet med tre mandat in och stöttade S och V efter valet 2022. I valet 2026 tappade KD två mandat, en halvering, och C tappade ett mandat, en tredjedel.

Vänsterpartiet har varken tjänat eller förlorat på att samregera med Socialdemokraterna. V har hela tiden legat kvar på fyra mandat.

När Per Ågren efter valet 2022 ville inbjuda Kristdemokraterna att ingå i styret, fick frågan avgöras vid ett medlemsmöte med ett stort antal S-medlemmar närvarande. Många var tveksamma. Men beslutet att ta in KD i styret fick ändå stor majoritet vid medlemmarnas omröstning.

Om Moderaterna efter senaste valet skulle gå in som stödparti åt S blev inte föremål för en medlemsomröstning inom Moderaterna. Endast de sju som vunnit mandat i valet fick rösta. Fyra röstade för, tre emot. Bristen på medlemsdemokrati inom Moderaterna förvånar.

Det skall bli intressant att se hur många mandat Moderaterna respektive Centerpartiet kommer att förlora i valet 2030. Den historiska erfarenheten från de tre senaste valen kommer med all sannolikhet att hålla i sig.

Den som i valet 2026 ville ha fortsatt S-styre röstade naturligtvis på S. Att en röst på M i själva verket var en stödröst åt S var okänt för moderata väljare i Köping. Detta försvagar demokratin och ökar politikerföraktet.

Växling vid makten är demokratins syre. Jag delar denna uppfattning med Thomas Jefferson, USA:s andre president, som sade: ”Jag tror inte att något samhälle kan förbli fritt utan ett ständigt återkommande utbyte av makt.”

För att kunna styra, en kommun eller ett land, bör man ha majoritet (även om minoritetsstyre med hoppande majoriteter förekommer). Men det är skillnad mellan majoritet och övermajoritet.

De närmaste fyra åren kommer alltså S, M, V och C att ha 30 mandat i Köpings kommunfullmäktige mot 19 mandat för oppositionen. Detta är en övermajoritet som inte är önskvärd och inte är sund.

Den klassiske politiske journalisten i USA, Walter Lippman, skrev:

”Principen som skiljer demokrati från alla andra styrelseformer är att i en demokrati tolereras oppositionen inte bara som konstitutionell, utan den måste upprätthållas eftersom den faktiskt är oumbärlig.”

Om Centerpartiet, till sist, skulle välja att inte ingå i det nya styret skulle mandatförhållandet mellan styre och opposition bli mer rimligt: 28–21.

En intressant tanke är också om V ville bestämma sig för att stå fritt från makten den närmaste mandatperioden. Då skulle mandatställningen bli 26–23.

Och – då skulle vi få en opposition i fullmäktige från både höger och vänster.

En spännande tanke vad detta skulle medföra av politisk vitalisering av debatt, förslag och beslut.