UTE: Nyårslöften INNE: temamånader

Det där med nyårslöften har jag aldrig förstått mig på. Det känns som ett påtvingat och krystat sätt att bli någon som man egentligen inte är.

Vid närmare eftertanke så har jag nog faktiskt aldrig haft ett seriöst nyårslöfte. Och det är någonting som jag tänker fortsätta med.

Ordet löften låter dessutom så stressande och som någonting som man egentligen inte vill, men känner att “det vore väl bra att…”. Det finns en negativ klang till ordet, så “I’ll pass, thanks”.

Undrar om känslan hänger ihop med min barnsliga fruktan för förändring. Eller såhär, nuförtiden hanterar jag förändring rätt bra om jag får säga det själv. Det har väl fått bli så efter ett par vändor av tvångsliknande förändringar som varit bortom min kontroll. Men jag har nog även börjat se charmen med det faktiskt.

Men löften betyder väl snarare att något typ av mönster indirekt ska rubbas på? För annars hade man väl inte behövt ett löfte för det, eller? Ska vi säga att löften är på ute-listan för 2025 bara?

Nå väl, vad jag och min bästavän däremot satt och knåpade ihop under de sista timmarna av 2024, som en kontrast till nyårslöften, var temamånader för det kommande året. Vi har / ska bland annat meditera minst 5 minuter om dagen i januari, ha en shoppingfri månad under hösten, ta tag i löpningen i sommar, och så vidare.

Jag tog dessutom inspiration av Flora Wiströms koncept om “tjejnyår” där vi skrev ner ledord och tankar kring olika aspekter i livet. Allt från hälsa och träning, till relationer, karriär, mode och skönhet. Det kändes väldigt lyxigt att få sitta och diskutera ostört och oprovocerat. Få bolla tankar och idéer med den som känner mig utan och innan, vilket gav en och annan insikt om vi säger så.

Vi diskuterade vad vi vill fokusera på, vad vi vill lämna bakom oss och vad det finns för delmål och mål som vi kan uppfylla. Och för att inte tala om hur det ska firas när någonting går i lås! Den hängivna läsaren med någorlunda minne vet vikten jag lägger vid att fira uppfyllda mål.

Hur som helst, en av mina tankar kring karriären är att inte skriva dessa krönikor i den sistaminuten-andningen. Men jag antar att jag får börja tänka så nästkommande månad istället, för precis som i december så sitter jag här med en brännande deadline, som tyvärr inte är i horisonten utan snarare precis på fönsterblecket.

Vilken tur att jag inte hade det som ett nyårslöfte förresten, för då hade jag ju redan sumpat det och inte haft ambitioner att vidhålla mig till det längre. Lite så funkar nog jag, därför är inte löften nåt vidare bra för mig antar jag.

För att komma till kritan med årets första krönika är att nyårslöften känns som en bestraffning för vem du är, och är därför ute. Temamånader handlar om att lyfta dig själv och är därför på min inne-lista. Skriv upp ledord och delmål med året och se framförallt till att fira när firas kan! Där har vi verkligen målet med mitt år. Jag är superglad och taggad för vad det här året ska leverera, det tror jag genomsyrar den här texten. Och med de orden, tackar jag för mig.