Maria har lyft Sura mot toppen

För fem år sedan låg Surahammars kommun på plats 244 i Svenskt Näringslivs årliga ranking. I år hamnade kommunen på plats 41, plats tre i Västmanland efter Kungsör på plats 25 och Hallstahammar på plats 38. Surahammar har klättrat över 200 placeringar de senaste fem åren.

Samtidigt visar senaste mätningen inom skolan att 93,1 procent av eleverna i Surahammar är behöriga till gymnasiets nationella program. Bäst i Västmanland och plats 16 av landets alla kommuner.

Surahammar ligger mitt i Västmanland. Med sina 9 791 invånare (30 juni 2025) ligger Surahammars kommun på 217 plats bland Sveriges 290 kommuner. Kommunen är en del av det västmanländska skogslåglandet med en berggrund som domineras av granit, täckt av barrskogsbevuxen morän.

Under Gustav Vasas regering fanns i Surahammar en hammare. 1637 uppfördes en hammare med två härdar av Axel Oxenstierna, på den plats där bruket ligger i dag. 1866 bärjade man tillverka järnvägshjul och axlar.

Mot slutet av 1800-talet minskade försäljningen av järnvägsmaterial. Brukets dotterbolag Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertälje (Vabis) behövde då nya produkter att sälja. Gustaf Eriksson var nyanställd ingenjör. Han skickades på studieresa till Europa. När han kom tillbaka till Surahammar byggde han Sveriges första förbränningsdrivna bil, en konstruktion med fotogenmotor.

Surahammar styrs idag av S, M, C och KD. Styret kallar sig för ”Samverkan för Surahammars kommun”. I ett pressmeddelande slog de fyra partierna gemensamt fast:
”Vi lägger tidigare meningsskiljaktigheter åt sidan och fokuserar på att tillsammans ta ansvar för att föra kommunen framåt.”

Vi träffar Maria Granberg, 46, i kommunhuset i Surahammar. Hon är näringslivschef i Surahammars kommun sedan fyra år tillbaka.

Varför har Surahammar gjort sin raketresa inom näringslivsrankingen?

– En viktig framgångsfaktor är hur tre personer krokat arm med varandra i arbetet med kommunens näringslivsutveckling: kommunstyrelsens ordförande, Johanna Olofsson (M), kommundirektören Fredrik Cederblom och jag själv som näringslivschef. Vi har ett starkt trepartssamarbete, med en tydlig viljeinriktning. Vi behöver inte kompromissa. Vi vet vart vi ska, och vi går framåt tillsammans.

Maria växte upp i Västerås med både äldre och yngre bröder.

– Jag var aktiv och viljestark som barn. Har hållit på med idrott, engagerat mig i föreningslivet. Väldigt aktiv i Västerås gymnastikförening, där jag ägnade mig åt truppgymnastik, både som aktiv och som ledare. I truppgymnastik är man ett lag, en del av en helhet. Många av mina vänner från den tiden är mina vänner också i dag.

Vad drömde du om att du skulle bli som stor, när du var liten?

– Då drömde jag om att bli diplomat och jobba ute i världen.

Maria gick på Carlforska gymnasiet, samhällsvetenskaplig linje med ekonomisk inriktning. Språk och samhällsvetenskapliga ämnen intresserade Maria mest. Efter gymnasiet jobbade hon en tid på lite olika jobb.

Maria började läsa informatik på Högskolan i Västerås. Datakunskap och programmering. Sedan läste hon en fristående kurs i engelska och en handelsrättslig översiktskurs.

Sedan blev det Europaprogrammet på Södertörns högskola, som ledde till en examen i statsvetenskap.

Nu började yrkeskarriären. Maria har jobbat som nämndsekreterare på barn- och utbildningsnämnden i Hallstahammar. Sedan blev det Köpings kommun och Social- och arbetsmarknadsförvaltningen, där David Schanzer-Larsen då var chef.

– Halva tiden var jag nämndsekreterare, andra halvan arbetade jag med strategiska frågor. Bland annat gjorde jag en utredning av kommunens försörjningsstödskostnader.

Efter några år fortsatte karriären i Eskilstuna Kommun, där Maria blev kommunsekreterare i kommunstyrelsen. Digitaliseringsutveckling och informationshanteringsplaner var några områden som sysselsatte Maria i Eskilstuna.

Nästa arbetsgivare blev Region Västmanland, där Maria arbetade som utredare och kommunikatör. Sedan Myndigheten för yrkeshögskolan, Myh. En statlig myndighet som reglerar alla yrkeshögskolor i Sverige. Godkänner vilka som får bedriva yrkeshögskola och fördelar statsbidragen. Där arbetade Maria i fyra år, sedan blev det Handelskammaren Mälardalen.

– Där drev jag en satsning – Yrkeshögskolan Mälardalen. Jag kom med min kunskap från myndigheten. Men här var jag företagens röst. Handelskammaren Mälardalen omfattar Västmanlands län, Örebro län men också Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Ett stort geografiskt område.

Sedan blev det Surahammars kommun.

– I mars har jag varit här i fyra år. På tre år har vi klättrat 166 placeringar, på fem år har vi klättrat 203 i Svenskt Näringslivs ranking.

Hur upplevde du kulturen i Surahammar när du kom hit?

– Att kulturen var viktig. Att det var dags för ett omtag. Det fanns en längtan efter något annat än det som varit. Surahammar är en bruksort med tydlig identitet. Det märks när man går runt och ser sig omkring; bruksmiljöerna, Strömsholms kanal. Det märks också i mötet med människorna och deras stolthet. Hur förvaltar vi allt detta in i framtiden? Hur skapar vi drivkrafterna? Det var frågor jag ställde mig när jag kom hit.

Några år senare – hur tycker du att företagen i Surahammar fungerar?

– De är jättehäftiga, de springer före, de skapar innovation. De vill framåt och driver utveckling inom olika branscher. Många har varit fantastiska på att öppna dörrar när jag kommit och knackat på. De har velat ha samtal och dialog. Det har betytt mycket för mig.

Hur arbetar du?

– Dialog och relationer är A och O. Jag är öppen, nyfiken och har inte förutfattade meningar. Vill möta människor där de är. Träffa så många jag bara hinner. Jag försöker vara så lite som möjligt i kommunhuset. Jag vill vara ute i verkligheten, där människorna och företagen finns. I varje möte vill jag veta mer, förstå mer.

Hur måste du tänka?

– Jag måste hålla mig uppdaterad. Jag måste tänka lokalt, men också förstå de globala sammanhangen. Allt som händer i vår omvärld. Hur påverkar det oss i Surahammar. Hur påverkar det våra bolag. Våra största bolag befinner sig ju på en global marknad, med stor internationell konkurrens. Bolag som exporterar. Men det lilla, det nära är också betydelsefullt i min arbetsvardag.

Hur ser du på dig själv som näringslivschef?

– Min roll är att bygga broar. Att vara en mäklare mellan personer i olika världar, men också mellan olika perspektiv och tänkesätt. En intermediär som springer emellan och underlättar relationen. Jag skall både vara något av en specialist och en tjänsteperson. Jag har lagstiftningar och regleringar att förhålla mig till. Företagarna har sin produktion och sina utmaningar.

Vad gör du, konkret?

– I en liten kommun som Surahammar är näringslivskontoret inte stort. Det är bara jag (skrattar). Men – till min hjälp inom kommunen har jag många fina specialister, som på olika sätt möter företagen i deras vardag. Bygglovshandläggare. Serveringshandläggare. Livsmedelstillsyn. Miljöinspektion. Alla dessa är också näringslivsutvecklare i sina olika roller. Deras beslut påverkar företagen och det lokala näringslivet i högsta grad. Jag besöker företag, bjuder in till möten. Sköter sociala medier. Jag måste vara en allkonstnär med företagarnas intresse som kompass och drivkraft.

Vad är viktigt för dig att alltid komma ihåg?

– Att företagaren också är medborgare och kommunmedlem. Det är så lätt att bara tänka på företagaren som företagare. Men en företagare är också förälder, som vill att barnen skall gå i bra skolor. Företagaren har kanske gamla föräldrar och förväntar sig en god vård och omsorg.

Tidigare hade Surahammars kommun företagarfrukostar varje månad. Numera växlar man mellan frukost och lunch, varannan månad.

– Vi märkte att frukost inte passade så bra i vissa branscher. Därför ändrade vi till frukost/lunch varannan månad. Vi märker att det är inte samma människor som kommer till lunch och till frukost. Lunchen har därmed blivit en ny mötesplats. Det brukar komma omkring 40 företagare till frukost, omkring 20 till lunch. Jag blir alltid så glad när jag får höra att företag börjat göra affärer med varandra, sedan de träffats och lärt känna varandra på våra frukostar eller luncher.

Något i ert sätt att jobba som du är särskilt stolt över?

– När ett företag har ett ärende som är komplext, som berör flera myndighetsområden, samlas vi alla runt ett bord. Vi kallar det för LOTS-möten. Vi är inte unika. Sådana möten finns också i andra kommuner. Då hjälper vi tillsammans att lotsa företaget igenom hela processen. Vi har även med Mälarenergi om vatten och avlopp är en del av ärendet. Även Räddningstjänsten har ibland varit med. Alla från kommunen i ett LOTS-möte är så engagerade, pålästa, så villiga att hjälpa till. Det blir genuina möten. Och det vet jag att företagarna känner och uppskattar. Allt detta gör mig särskilt stolt.

Du bor i Västerås. Vad skulle kunna få dig att flytta till Surahammar?

– Det känns inte som att jag pendlar. Det tar tjugo minuter från dörr till dörr. Jag skulle ha längre restid om jag pendlade inom Västerås, med alla rödljus och beroende på var min arbetsplats skulle ligga. Det handlar också om att mitt nuvarande liv med familj, barn, föräldrar, vänner och nätverk fungerar så bra i Västerås. Sedan har jag ett liv till i Surahammar, i mitt jobb.

När vi sitter och pratar om Surahammars näringslivsklimat blir siffrorna från skolans område offentliga. Senaste mätningen inom skolan visar att 93,1 procent av eleverna i Surahammar är behöriga till gymnasiets nationella program. Bäst i Västmanland och plats 16 av landets alla kommuner.

Skolchefen Katarina Djukic-Forsman är inte på plats denna dag. Det får bli en ny resa till Surahammar.

Inga sura miner, bara glädje, i Surahammar över utvecklingen inom två så viktiga områden – näringslivsklimat och skola.

17 frågor till Maria Granberg

1. Vem är du?
   – Jag är driven, nyfiken och lite rastlös.
2. När känner du sann och äkta lycka?
   – När min familj mår bra och har det bra.
3. Vem har mest bidragit till att du är den du är i dag?
   – I livets resa påverkas du hela tiden av olika personer, från familj, vänner och kollegor. Kan inte välja en.
4. Vilka egenskaper uppskattar du mest hos andra?
   – Jag uppskattar genuina människor som man kan ha riktiga samtal med.
5. Vem är bäst på att få dig att skratta?
   – Vännerna från förr. När vi möts och minns tillsammans skrattar vi hejdlöst.
6. Var är det värsta du vet?
   – Orättvisor.
7. Vad skulle du vilja ha mod att våga?
   – Att göra fler saker spontant utan att analysera så mycket i förväg.
8. En frestelse du inte kan motstå?
   – Choklad, gärna med en schweizernöt, och saltlakrits.
9. Favoritfärg när du klär dig?
   – Blått.
10. En okänd talang?
    – Jag är duktig på att dansa och har varit med i en kommersiell dansgrupp under en period av mitt liv.
11. Din bästa årstid?
    – Sommaren. Jag tycker om värme.
12. Ett favoritcitat?
    – Låt ingen göra dig mindre än du är.
13. En bok som betytt mycket för dig?
    – Åsa Lindeborgs bok Mig äger ingen. Den påverkade mitt samhällsengagemang.
14. Vilket instrument är vackrast att lyssna på?
    – Jag tycker om att lyssna på både akustisk gitarr och klassiskt piano.
15. Om du visste att du inte skulle kunna misslyckas – vad skulle du göra då?
    – Då skulle jag springa ett ultramaratonlopp.
16. Vad måste alltid finnas i ditt kylskåp?
    – Coca Cola Zero.
17. Din sista måltid – vad vill du bli serverad?
    – Ett gott kött med grönsaker.