Med 200 knyck genom skogarna

Rallyföraren Hannah Jakobsson från Kolsva har motorsporten i blodet. Men vägen dit var inte spikrak – länge var det lika mycket hästar som bilar. I dag kretsar hennes liv kring tävlingar, teknik och viljan att hela tiden bli bättre.

För Hannah Jakobsson, 22 år, från Kolsva har motorsporten alltid funnits nära. Intresset växte fram naturligt i en familj där bilar, garagearbete och tävlingshelger var en livsstil.

– Pappa Ronnie körde rally och min bror Martin började också tidigt att intressera sig för motorsporten. Jag följde med på tävlingar redan när jag var liten, berättar Hanna när vi möts i hemmet på landet mellan Kolsva och Köping.

I detta hus har Hannah bott sedan hon var 8 år gammal. När vi ses har hon just tagit körkort för lastbil med släp.

Hannah växte upp i Kolsva och gick i Malmaskolan innan hon senare fortsatte till Ullvigymnasiet i Köping. Där gick hon industriteknisk linje, lärde sig att fräsa och svarva.

Barndomen präglades av både familjeliv och ett aktivt fritidsliv, där motorsporten stod i centrum. Hannah har tre syskon.

Trots att motorsporten fanns nära under uppväxten var det inte självklart att Hannah skulle satsa på rally. Under flera år var det i stället hästar som tog störst plats i hennes liv.

– Jag tävlade i både hoppning och fälttävlan.

Fälttävlan är en disciplin som kombinerar dressyr, banhoppning och terrängritt och kräver både mod och koncentration. Tempot kan vara högt och besluten måste tas snabbt – något som påminner om rallykörning på många sätt.

– Mycket tid gick åt till träning, tävlingar och arbete i stallet. Samtidigt fanns motorsporten alltid i bakgrunden genom familjen och alla tävlingshelger.

Familjen var aldrig pådrivande för att Hannah själv skulle börja tävla i bil i stället för på häst. Intresset växte fram i hennes egen takt. När Hannah blev äldre började hon själv bli nyfiken på att köra.

– Jag har lärt mig nästan allt jag kan om bilar av min pappa och min bror. De har lärt mig mycket om teknik, hur en rallybil fungerar. All kunskap jag fått i garaget har varit värdefull när jag sedan tävlat.

Länge hade Hannah svårt att bestämma sig om hon skulle fortsätta med ridsporten eller gå över till motorsporten. Det var svårt att kombinera två så tidskrävande intressen.

– Till sist fick jag välja vad jag hade tid och råd med. Valet föll på rallysporten.

Även om rallyn i dag är den stora satsningen har Hannah inte lämnat hästvärlden bakom sig.

– Jag har kvar mina hästar, jag tycker om att sköta om dem och att rida. Men jag har slutat att tävla.

Tävlar gör däremot storasyster Frida, som i dag är Västmanlands främsta fälttävlansryttare (se Magazin24 #952) och bor på gården Narla i Köping.

Finns det några likheter mellan ridsport och motorsport?

– Båda kräver disciplin, tålamod och förmågan att hålla fokus, även när tempot är högt. Man måste vara noggrann, i helhet och detaljer.

Vad vill du att alla skall veta om rallysporten?

– Att köra rally handlar inte bara om att vara snabb bakom ratten. Minst lika viktigt är arbetet runt omkring – förberedelserna, tekniken och ansvaret för bilen. Halva tävlingen genomförs i garaget innan man ens åker till start.

Inför varje tävling går Hannah igenom bilen noga. Allt från reservdelar till små detaljer måste kontrolleras för att minska risken att något går sönder under loppet. Rally är en sport där små misstag kan bli dyra, både i tid och pengar.

– Man måste ha ordning på sina grejer och verkligen ta hand om bilen. Jag känner mig trygg att jag vet hur bilen fungerar och hur man felsöker om något krånglar. Ju mer jag har tävlat, desto mer har jag också lärt mig att känna igen när något inte stämmer. Den kunskapen är särskilt viktig under tävlingar, där hjälp inte alltid finns nära till hands. Om något går sönder ute på en sträcka måste föraren ibland själv kunna lösa problemet.

Hur har rallysporten utvecklat dig?

– Sporten har utvecklat min ansvarskänsla och min målmedvetenhet. Jag har lärt mig att sätta upp mål. Jag har blivit ännu mer envis. Om något går dåligt fortsätter jag tills det fungerar. Jag har utvecklats som tävlingsmänniska och jag ger inte upp. Vill man bli bättre måste man lägga ner den tid som krävs. Den inställningen tar jag med mig från sporten till mitt privatliv.

Hannah arbetar på Yara tillsammans med sin pappa, där hon kör lastmaskin. Pappa Ronnie är inhyrd på underhållsavdelningen sedan 32 år tillbaka. Hannahs mamma, Liv, bor i Köping och arbetar som sjuksköterska i Arboga.

– Att jobba på samma fabrik och dela intresset för motorsport skapar starka band mellan pappa och mig.

Arbetet på Yara är praktiskt och tekniskt, något som passar Hannah bra.

– Mina erfarenheter från jobbet på Yara har jag ibland nytta av även hemma i garaget.

Hur mycket tid lägger du på din rallysport?

– Under tävlingssäsongen lägger jag väldigt mycket tid på min bil och min sport. Förberedelserna inför en tävling börjar ofta långt innan start. Bilen ska kontrolleras noggrant, delar ska bytas eller ses över och allt måste fungera perfekt när det är dags att tävla. Inför större tävlingar kan det handla om flera veckors planering. Det gäller att se till att man har reservdelar och allt annat man behöver på plats.

Förberedelserna handlar också om själva körningen.

– Ibland får man videor från sträckorna och då kan jag sitta och kolla igenom dem tillsammans med min kartläsare, Martin Heggblad. På så sätt kan vi få en bild av hur vägarna ser ut och vad som väntar under tävlingen. I vissa tävlingar vet man ingenting om sträckorna innan. Då får man bara ett häfte med noteringar om vägsträckan, sedan är det bara att köra.

Tävlingar, arbete i garaget, resor gör att det inte finns så mycket tid över för något annat, vid sidan av Hannahs arbete på Yara.

– Mina kompisar blir ofta bortvalda. Jag hinner inte umgås. Men det är ju jag själv som valt det liv jag lever.

Förra året blev det hela 32 tävlingar. Tempot är högt och varje tävling innebär nya utmaningar. Hannah kör i den internationella fyrhjulsdrivna klassen, en av de snabbaste kategorierna inom svensk rallysport. Hennes bil är en Ford Fiesta, byggd för tävling på grusvägar och snabba specialsträckor.

– Min bil går i närmare 200 kilometer i timmen, på slingriga skogsvägar.

Men rally handlar inte bara om toppfart. Ofta är det de tekniska partierna som avgör vem som är snabbast.

– Jag tycker att jag är ganska bra på tekniska vägar där det svänger mycket. Där händer det mycket hela tiden.

Vad vill du utveckla i din körning?

– När det går riktigt fort måste jag våga hålla i lite längre och bromsa lite senare.

Trots de höga hastigheterna försöker Hannah att inte tänka på riskerna.

– Om man tänker på att man är rädd så ska man inte hålla på med den här sporten. Man måste kunna vara fokuserad och känna sig trygg med det man gör, i varje ögonblick

Hannah har också fått prova på internationella tävlingar. Hon blev en av 15 tjejer i världen som bjöds in till en uttagning hos M-Sport i Polen, Fords fabriksstall i rally-VM. Även om hon inte gick vidare var det en upplevelse som gav värdefull erfarenhet.

– Det var väldigt kul att få vara där och testa.

Vad drömmer du om?

– Budgeten styr mycket, men det hade varit kul att få köra en ännu vassare bil någon gång i framtiden. Jag drömmer också om att få köra fler internationella tävlingar, kanske i EM-serien. Sedan får vi se hur långt min talang kan ta mig.

21 snabba – Hannah Jacobsson

1. Vem är du?
   – Envis, målmedveten och rolig.
2. Vad är du mest tacksam för?
   – Min familj – mamma, pappa och tre syskon.
3. När känner du dig lycklig?
   – Varje dag, redan när jag vaknar.
4. Vem får dig att skratta?
   – Leif och Billy och min pappa.
5. En lyx som du unnar dig någon gång ibland?
   – Att köpa mig en munk på ICA
6. Vilka egenskaper uppskattar du mest hos andra?
   – Snällhet, lojalitet, omtänksamhet.
7. Vem i hela världen skulle du helst vilja bjöd dig på middag?
   – Kalle Rovanperä är cool. Har tidigare vunnit Rally-VM.
8. En frestelse du inte kan motstå?
   – Jordgubbar.
9. Film/TV-serie du gillar?
   – Martin Beck.
10. Har du någon fobi?
    – Nej ingen fobi, men en gnutta trypofobi (hålfobi).
11. Ett favoritcitat?
    – ”Die with memories, not dreams.”
12. Vad skulle du vilja lära dig?
    – Köra fortare.
13. Din bästa årstid?
    – Sommaren, när det är varmt och skönt.
14. Ett resmål du inte besökt?
    – En fjord i Norge.
15. Favoritfärg när du klär dig?
    – Klär mig helst i blått.
16. Det bästa råd du fått?
    – Oroa dig inte. Det löser sig.
17. Vad måste alltid finnas i ditt kylskåp?
    – Juice.
18. Vilket instrument är vackrast att lyssna på?
    – Dragspel låter trevligt.
19. Ett instrument du skulle vilja kunna spela?
    – Piano.
20. Om du mötte Gud på gatan, vad skulle du säga då?
    – Gud, ge mig lite pengar.
21. Din sista måltid, vad skulle du vilja bli serverad?
    – Stuvade makaroner och korv.