Om religion i en mångkulturell värld
Carl Olov Persson skriver om religion.
Carl Olov Persson skriver om religion.
Precis som vi granskar och utvärderar olika politiska alternativ måste vi analysera – vad tillför de olika religionerna samhället?
Om kristendomen, som vi i Sverige levt med de senaste 1000 åren, säger biskop Mikael Mogren.: ”Jag läser judiska skrifter varje dag, eftersom alla Bibelns böcker är skrivna av judar. Det judiska är ett rotsystem, både till kristendomen och islam, och därför en stabilisator för hela Västerlandet. Detta är också en anledning till varför svenska barn borde få verktyg att erövra Bibelns berättelser och göra dem till sina. Det judiska är vår historia, och det är vår samtid. Det är allas ansvar att det ska fortsätta att finnas judisk närvaro i Europa, eftersom det judiska alltid har varit en del av oss. Det judiska är en palett av färger som får kristen tro, och hela Europa, att hålla sig vitalt.”
Islam, som vi numera har närkontakt med, utmärker sig tyvärr med sin syn på våld som något gott.
Ibn Khadum (1332-1406) skriver ”islam är förpliktigad att erövra andra nationer.” Senare uttolkare av Koranen håller med – i The Encyclopedia of Islam står ”Spridandet av Islam genom vapen i hand är en religiös plikt för varje muslim”. Majid Khaduri (1909-2007), Irakisk laglärd, säger ”Jihad… anses av alla jurister, i stort sett utan undantag, som en kollektiv plikt för hela det muslimska kollektivet”.
Rättroende måste följa imamernas råd. Det innebär att otrogna – judar, kristna och muslimer som bryter mot läran förföljs, skadas och dödas. Myndigheterna i Iran följer mullornas budskap. Likaså IS i Irak och Syrien, talibanerna i Afghanistan, Al-Shabab i Somalia, Kenya och Nigeria, Boko-Haram i Nigeria, Ansar al-Din i Mali. I alla dessa länder skapar islam ett oerhört lidande.
I Ndia Mueds bok Den sista flickan skildras hur IS-soldater tillfångatar ”yazider”. Männen dödas och grävs ner i massgravar. Barn tvångsansluts till Islam och utbildas till soldater och självmordsbombare.
Kvinnor säljs till muslimska män som gärna tar sig en extra fru, ofta för kort tid. När de tröttnar säljs hon vidare till någon granne. En urspårad egoism som hävdas vara i enlighet med Guds vilja.
Kampen om vilka som skall representera islam hårdnar. Miljontals hedervärda imamer och goda muslimer med högtstående etik måste leva med dessa avskyvärda företrädares missgärningar.
En vän som flytt från Irak säger ”bara ett fåtal muslimer accepterar de våldsbejakande imamernas tolkningar av koranen.”
Men tyvärr, moderata och anpassade läror som utvecklats i länderna de flytt till accepteras inte av extrema imamer i de nya hemländerna.
Hedersbrotten frodas. Dagens Nyheter skriver 12 dec 2019: ”Minst 146 elever som saknas i skolan den här terminen kan ha förts utomlands … konkreta misstankar om hedersbrott som tvångsäktenskap eller könsstympning… I minst 30 av landets kommuner har skolorna gjort orosanmälningar till socialtjänsten… på grund av misstankar om att elever förts utomlands.”
Islam måste anpassas till en globaliserad mångkulturell värld.
Gilles Kepel skriver i Kampen om Islam, ”I ena ändan av spektrummet har vi salafisternas webbplatser… där Europa utmålas som en Gudlös plats … I andra ändan finns en ung generation muslimer med invandrarbakgrund som deltar fullt ut i Europas demokratiska samhälle, har tillgång till liberal undervisning och bidrar till Europas välstånd. De kan för muslimer i övriga världen representera en väg ut ur den återvändsgränd som deras ursprungsländer fastnat i.”
När det gäller relationerna mellan Israel och de muslimska länderna kan konstateras att få länder i Mellanöstern har en lika lång och betydelsefull historia i relation till det judiska folket som Iran. Efter kung Salomos död fanns två riken. Israels rike i norr och Juda rike i söder och runt Jerusalem.
För 2744 år sedan besegrades nordriket av assyrierna. De 10 stammarna i norr assimilerades och försvann ur historien. På 500-talet f. Kr. intog babylonierna Jerusalem och Sydriket och en stor del av Juda och Levi stam deporteras till Babylon. De lyckades bevara sin identitet och när den persiske kungen Kores den store för drygt 2500 år sedan tillät judarna att återvända till Jerusalem tog sig huvudparten av de två återstående folkstammarna tillbaks till Israel.
Örjan Kättström, Västerås, säger ”hade de två kvarvarande stammarna gått samma öde till mötes som de 10 stammarna i norr hade den judiska historien varit avslutad. Då hade inte heller kristendomen varit tänkbar utan sina judiska rötter – och kanske inte heller islam. Tyvärr, i och med den islamska revolutionen 1979 förvandlades lsrael till en ärkefiende, som måste besegras och förintas till varje pris.”
Turkiet represenerar islamskt våld. Landet vägrar fortfarande erkänna att dödandet av 2,9 miljoner kristna, majoriteten armenier, åren 1896-1922 var ett folkmord.
Sverige deltar i våldet. Vi försöjer personer som mördat judar och förser skolor med böcker där dödandet av alla judar sägs vara lösningen på konflikterna i Mellersta Östern.
Europeiska och även svenska extremister plagierar våldet i islamska länder och stöds tyvärr av en växande skara följare.
Kriget mot terrorn har varit ett misslyckande. Det har radikaliserat redan religiösa fanatiker, byggt på kaos och fattigdom och skapat enorma flyktingströmmar. Trots enorma krigsinsatser har världen bara blivit våldammare.
I stället för vapenskrammel krävs samtal och vilja att förändra.
Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.