Vem blir president i USA?

När president Joe Biden stiger av valrörelsen är det med lättnad för många demokrater. De såg en allt äldre Joe Biden få allt sämre förutsättningar att vinna valet i november – men också oro och förvirring. Demokraternas stall av potentiella presidentkandidater är begränsat. USA är ett stort land med 300 miljoner invånare. För att en kandidat skall kunna vinna ett presidentval måste denne vara känd och ha ett antal värderingar som brett överensstämmer med hur arbetarklass- och medelklass i landets olika hörn tänker.

Hade Joe Biden kunnat köra vidare och haft en framgångsrik valrörelse? Antagligen inte. I den TV-sända debatten mot Donald Trump i juni gav Biden ett splittrat intryck där denne var artikulerad och skärpt ena minuten för att direkt efteråt framstå som förvirrad och utan att hitta de rätta orden.

Ett omedelbart problem för Demokraternas valkampanj är att vända på klacken och trumma upp ett stöd för vicepresident Kamala Harris, som varit tämligen okänd och stått i skuggan bakom Joe Biden. Detta är ofta vicepresidentens roll. Som alltid i USA:s politik är siktet inställt inte bara på årets val utan också nästa val, 2028. Därför blir det extra intressant att se vem Harris väljer som sin vicepresidentkandidat. Där blir antagligen fältet tämligen tomt eftersom de som sannolikt har störst chans 2028 inte vill vara stödhjul åt Harris 2024.

Det är också tradition, outtalad och uttalad, att en vicepresident aldrig ställer upp mot en sittande president. Om Harris blir president 2024 kommer hennes vicepresident inte utmana Harris 2028, om hon då väljer att söka en andra period. Det låter som småaktig taktik men detta styr i de högre politiska skikten.

Vem som Kamala Harris väljer som vicepresidentkandidat kan ha stor betydelse för valets utgång eftersom det var Joe Biden som bar upp samhörigheten med stora delar av den arbetarklass, som utgör basen i amerikansk politik. Harris appellerar mer till de som har det bättre ställt och haft ett privilegierat liv – i folks ögon.

Joe Biden satt i amerikanska kongressen som senator, vilket är en hög befattning, från 1973 tills denne blev Obamas vicepresidentkandidat inför valet 2008. Ändå lyckades Joe Biden politiskt attrahera arbetarklassen genom att visa samhörighet med fackföreningar och mindre brukssamhällen. Han var snabb att ständigt påminna lyssnarna om att han var uppväxt i Scranton, Pennsylvania – USA:s svar på Surahammar, om än större. Denna koppling hade Biden förfinat och blev arbetarklassens man i politiken.

Den kopplingen har inte Kamala Harris, som växte upp i Kalifornien, en delstat som saknar koppling till fackföreningar och den industriella arbetarklassen – utan snarare har en latinamerikansk jordbruksarbetarklass. Men där passar hon inte in. Harris behöver en vicepresidentkandidat som hjälper till att återkoppla samhörigheten med industrins arbetarklass, som i USA är politiskt mycket viktig av tre anledningar:

• Deras valdeltagande är högt;
• De bor i delstater som lätt kan svänga från Demokraterna till Republikanerna, som Wisconsin, Ohio, Pennsylvania, och Michigan. Dessa stater måste vinnas för att kunna vinna det nationella prresidentvalet;
• De har ofta gemensamma värderingar, som rätten att bära vapen, att det skall löna sig att arbeta och skyddet av grundläggande friheter.

Detta är en lucka som Biden lämnar efter sig eftersom han förstod, precis som Bill Clinton, hur man knyter samhörighet med den gruppen. Valdeltagande i USA har stor betydelse eftersom det varierar i hög grad. Så varför den industriella arbetarklassen?

Många pensionerade industriarbetare identifierar sig med den industriella arbetarklassen. Kombinationen av pensionär och industriarbetare gör att nästan 70 procent av alla dessa går till valurnorna och röstar. Detta skall jämföras med de som i USA är 18 – 29 år av vilka endast 25 procent röstar.

Varför röstar pensionärer i hög utsträckning – och inte de unga? En anledning är att i USA är valdagen en vanlig vardag, ingen helgdag. Enligt lag är valdagen alltid tisdagen efter den första måndagen i november. I år är valet den 5:e november.

Det är ofta långa köer till vallokalerna, även om möjligheten att poströsta tillkommit, så det kan ta några timmar. Tänk dig att du jobbar som 22-åring på USA:s ICA Maxi, kalla det Kroger, Albertson eller HEB, och tänker rösta. Då behöver du ta ledigt från jobbet en halvdag med löneavdrag. En pensionär styr sin tid själv och förlorar inga pengar på att stå i kö för att rösta.

När Trump har valmöten sker det ofta på platser som återkopplar till arbetarklass och vad denne kallar traditionella värderingar. Bruksorter vid sidan av de stora allfartsvägarna men tillräckligt nära större städer för att dra mer publik, som Butler, Pennsylvania, där mordförsöket på Trump skedde. Logiken är samma som Biden hade ovan – de är äldre, identifierar sig som en grupp och de röstar. I amerikanska val finns det en vinnare och alla andra är förlorare.

Om Sverige hade USA:s valsystem skulle det bara finnas två partier – Socialdemokraterna och Moderaterna. Den som får flest röster i en valkrets vinner platsen i kongressen, som är riksdagen. Det gäller även i presidentvalet. I svensk kontext skulle all vänster och lite av mitten rösta på Socialdemokraterna och borgarna skulle rösta på Moderaterna. En röst på något annat är bortkastad. Ett parti som har 4 procents stöd som Centern skulle aldrig kunna vinna ett enda val – eftersom vinnaren tar allt och de som är 2:a, 3:a och 4:a får ingenting.

Amerikanska partier har en väldigt lös organisation. Du registrerar dig som röstande och anger en partitillhörighet – nu är du valbar. Det finns inga spärrar med nominering, provval inom partierna och partilistor med valbara kandidater. Det räcker med att du säger att du tillhör ett parti, att du ställer upp och själva provvalet är primärvalet där hela folket kan rösta. Det skiljer sig lite mellan delstater men i princip är det folket som tar fram vem som är partiföreträdare och inte partiet.

Detta gjorde att Trump kunde bli Republikanernas kandidat – men han kunde ställt upp för Demokraterna istället om han ville. Inget hade kunnat stoppa honom.

Om du är känd är det fritt fram att ställa upp i val och du är ett direkt hot mot de sittande politikerna. TV-show-brottaren Jesse Ventura, född Jesse Jason, blev 1999 guvernör i Minnesota, utan några egentliga andra meriter än att han var känd från TV.

Trump har valt J.D. Vance till sin kandidat som vicepresident. Han växte upp med en missbrukande mor och fostrades av sin mormor, vilket blev en bok och en film, där det skildrades vilken hård uppväxt han hade. Vance berättelse handlar om bruksorten som kämpar med arbetslöshet, låga inkomster och missbruk men som fortsätter att se upp till Gud, det fria vapeninnehavet och nationalistiska värderingar. För Trump är detta idealiskt eftersom det skall skapa samhörighet med platser i USA som han själv inte har något gemensamt med.

Det är också uppenbart att Trump knappast har något genuint intresse av partiet. J.D. Vance har mycket emot sig för att vinna ett presidentval 2028. Hans åsikter passar en snäv grupp av samhället som Trump behöver vinna nu men inget som självständigt vinner val. Trump kan inte ställa upp 2028 eftersom han redan då varit president två perioder – om han vinner i år. Detta skapar intrycket att Trump inte lägger grunden för republikansk framgång 2028. Nu är det årets val som skall vinnas och det handlar i princip enbart om Trump själv och vad han vill, vilket inte är helt oväntat.

Vad betyder detta för Sverige och Köping, Arboga och Kungsör? Antagligen mindre än vad vi i Sverige tror. Om Kamala Harris vinner är det inte mycket som händer med handelspolitiken. Vinner Donald Trump så skramlar det mycket. I slutändan är dennes fientlighet riktad mot Kinas, vad han anser falskspel när det gäller konkurrens, tullar och subventioner.

Trump kommer att störa handeln med Kina rejält med tullar och taxor, regler och andra störningar. USA måste sälja själva någonstans och en ekonomisk konflikt med Europa är långsökt. En annan faktor är till exempel att Volvo Lastvagnar bygger sina lastbilar för Nordamerika i USA samt att svensk industri har en hel del underleverantörer i USA.

Vem vinner? Att någon skulle utmana Kamala Harris internt inom Demokraterna är osannolikt, med så lite tid fram till valet. Nu är frågan hur Harris bygger upp sin berättelse och vem som blir vicepresidentkandidat. Eftersom Trump fokuserat på Bidens ålder och tröghet, och gjort det till huvudnumret, vänds nog spelet till att fokusera på Trumps egen ålder och lynne. Trump är 78 år, Harris är 59 år.

Har Demokraternas chanser ökat med Bidens avhopp? Säkert. Men samtidigt kommer väljarbarometrar som visar att Trump redan leder stort i många viktiga delstater. Fortfarande har Trump ett övertag – men övertaget kan snabbt förloras beroende på hur Demokraterna spelar sina kort den närmaste månaden.