Djävulseffekten – Är du ful är du ond

Tricket ligger i att försöka reducera dessa snedvridningar till ett minimum. Eller som Peter Sylwan säger i en artikel i Svenska Dagbladet (2007–04–22) ”Vår fria vilja – och vårt ansvar – handlar kanske mest om att se till att vägvisarna pekar rätt. När de väl pekar går vi dit de visar.”

Har du suttit, till exempel på en restaurang, och sett en person med tatuerat huvud komma in i lokalen och tänkt ”lycka till med jobbansökan …”? Eller åkt bakom en rostig Volvo 745 och muttrat ”skaffa ett jobb …”? Vi har alla en måttstock baserad på yta som vi matchar personer mot. Det kan väl vara ok men var försiktig.

Ofta tar vi dessa värderingar och agerar därefter. En vakt som stoppar en person i entrén, en chef som ser en bild och inte ens kallar den sökande till en intervju, en felaktig svajpning eller helt enkelt ett dåligt servicemottagande. Då är detta bara baserat på utseende.

Effekten som innefattar mycket mer, kallas för djävulseffekten. Med lite hjälp av modern intelligent teknik får vi följande förklaringar. Något förenklade och något modifierade:

Djävulseffekten (även kallad Hornseffekten) är en kognitiv snedvridning där en person betraktas som generellt ogynnsam eller ond baserat på en negativ eller oönskad egenskap eller handling.

Det kan alltså räcka med att du uppfattas som ful. Detta kan leda till en överdriven viktning av negativa egenskaper hos personen och kan påverka bedömningar och beslut på ett negativt sätt.

Till exempel kan en person som är dömd för ett brott betraktas som generellt ond eller farlig, och därmed behandlas orättvist eller strängare än vad som är lämpligt i andra sammanhang.

Det finns inga positiva aspekter med själva djävulseffekten. Däremot kan det finnas situationer där det är nödvändigt att bedöma någon utifrån en negativ handling eller egenskap, som exemplet ovan.

Om en person har begått ett allvarligt brott kan det vara nödvändigt att betrakta personen som farlig för samhället och vidta lämpliga åtgärder för att skydda allmänheten. I dessa fall kan det vara lämpligt att bedöma personen baserat på den negativa handlingen, men det är viktigt att undvika övergeneralisering och att fortsätta betrakta personen som en individ med olika egenskaper och handlingar.

De flesta personer som drabbas av djävulseffekten kan vara oskyldiga eller bara ha gjort en enskild dålig handling. Undvik att använda djävulseffekten som en allmän bedömning av personer utan att ta hänsyn till deras individuella omständigheter och handlingar.

Några exempel på vad djävulseffekten (DE) kan leda till:

• Misslyckade rehabiliteringsinsatser
DE kan leda till att personer betraktas som oförbätterliga, vilket kan göra att rehabiliteringsinsatser misslyckas. Om en person har en dålig uppfattning om någon, kan de ha en negativ attityd gentemot personen och tror att de inte kommer att förändras, vilket kan skapa en självuppfyllande profetia.

• Ofördelaktiga bedömningar
DE kan påverka vår förmåga att göra objektiva bedömningar av en person eller situation. Om vi betraktar någon som ond eller ogynnsam, kan vi övervärdera negativa egenskaper och missa positiva egenskaper.

• Brister i rättssystemet
DE kan påverka rättssystemet, där en person som anses vara ond kan få strängare straff än de förtjänar. Detta kan leda till orättvisa behandlingar och en bristande rättvisa.

• Fördomar och diskriminering
DE kan också leda till fördomar och diskriminering mot vissa grupper, där personer med vissa egenskaper eller bakgrunder betraktas som onda eller ogynnsamma. Detta kan leda till stigmatisering och orättvisa behandlingar.

• Missade möjligheter
Slutligen kan djävulseffekten leda till missade möjligheter att lära känna en person eller situation bättre. Om vi betraktar någon som ond, kan vi missa möjligheter att upptäcka nya och oväntade positiva egenskaper hos personen eller situationen. Detta kan leda till förlorade möjligheter och begränsad förståelse av människor och situationer.

Haloeffekten, å andra sidan, beskriver tendensen att bedöma en person positivt på grund av en specifik positiv egenskap som personen har, till exempel utseende, intelligens eller charm. Denna positiva bedömning kan sedan påverka hur vi bedömer andra aspekter av personens karaktär, till exempel deras professionalism eller moraliska karaktär.

Här några negativa konsekvenser av haloeffekten (HE):

• Fördomar och stereotyper
HE kan leda till att vi överdriver vissa egenskaper eller kvaliteter hos en person, baserat på vår första uppfattning av dem. Detta kan skapa orättvisa behandlingar och missförstånd.

• Felaktiga bedömningar
HE kan påverka vår förmåga att göra objektiva bedömningar av människor och situationer. Om vi är för snabba att dra slutsatser baserat på vårt första intryck, kan vi missa viktig information och göra felaktiga bedömningar.

• Brister i rekryteringsprocessen
HE kan påverka rekryteringsprocessen, eftersom vi kanske tenderar att välja kandidater som påminner om oss själva eller har liknande egenskaper som de vi övervärderade i vår första uppfattning. Detta kan leda till en mindre mångfald på arbetsplatsen och missade möjligheter att anställa den mest lämpliga kandidaten.

• Missade möjligheter
Om vi har en första uppfattning som inte överensstämmer med verkligheten, kan vi gå miste om möjligheter att upptäcka nya och oväntade kvaliteter hos en person eller situation.

• Konflikter
Slutligen kan haloeffekten leda till konflikter och missförstånd mellan människor. Om vi har förutfattade meningar om en person eller situation, kan vi agera på dessa utan att först ta reda på all fakta, vilket kan skapa onödiga konflikter och spänningar.

Vad är då meningen med en lektion i effekter? Sensmoralen är enkel och ni har säkert förstått den.

Gör inte som bilförsäljaren gjorde 1977 i Las Altos söder om San Francisco. In på bilfirman kliver en ”hippie” som nyss startat en verksamhet i området och ville köpa den finaste bilen i butiken. Den snobbiga försäljaren skrattade och nonchalerade kunden varefter kunden gick. Den något långhåriga och solkiga hippien hette Steve Jobs.

*Kognitiva snedvridningar är tankar som får individer att uppfatta verkligheten felaktigt.