Jantelagen, imposter syndrome, inte ska väl jag?

Jag är öppen för dialog angående det. Just nu, idag, skulle mitt svar vara ett något blygsamt nej, den behövs inte alls.

Är det så fel att tycka att man är bättre, klokare eller godare än någon annan. Är det så fel att berätta när det går bra, att man är bra eller känner sig bra? Eller för all del, är det så fel att tro att man är någon?

Varför ska det klassas som skryt när syftet är att bara förmedla att något är bra, när det handlar om en själv? Men inte ska väl jag berätta för dig att det går bra för mig, du får ju inget utbyte av det. Visst?

En av de största kulturkrockarna med min flytt från Sverige till Nederländerna är absolut att den så kallade jantelagen inte existerar här.

The Dutch Directness, eller den nederländska rättframheten, är något som jag tycker är ohövligt och fräckt. Men som också är något jag har behövt börja anpassa mig till, och får allt oftare höra “vad osvenskt av dig” då den nederländska approachen att inte linda in ord i bomull och säga vad jag tycker fått ett grepp om mig.

Detta samtidigt som jag tampas med “Imposter Syndrome”, som kort och gott är ditt eget huvud som intalar dig själv att du inte är bra nog, att du snart kommer att bli påkommen, för att det du gör i prinicp är fejk, påhittat. Det är att tvivla på sin egna förmåga och kunskap.

Imposter syndrome är något som, kanske i vissa fall, härstamma från just jantelagen. Vi ska ju inte tro så högt om oss själva och det vi gör, så hur ska jag någonsin kunna trycka på “lämna in” knappen på studentportalen och känna att jag gjort mitt bästa och att uppsatsen fakstisk är av hög kvalitet?

Eller som en vecka in på nya jobbet känna att jag faktiskt tillhör gänget och arbetet de gör? Inte ska väl jag gå här och ta upp er tid att lära upp mig? Inte ska väl jag tro att jag har något som helst att komma med, trots en kandidatutbildning och en mastersutbildning i ryggen.

Så vad gör att jantelagen följer med oss, generation efter generation? Finns det exempel på när jantelagen faktiskt fört med sig någonting gott eller lett till någonting positivt?

Jag kan inte komma på ett enda tillfälle. Men för att knyta an till starten, jag är öppen för dialog angående detta. Här var min framställning av ett axplock anledningar till varför jag tycker att jantelagen ska slopas, och att vi ska sluta tänka “inte ska väl jag” för då kanske även imposter syndromet kan försvinna med.

För nej det är inget fel att säga att du är bra, för jo, visst tusan ska väl du! För jo, du ska tro på din kunskap.

Men jag vill mer än gärna höra var min kunskapslucka må vara och hur det går att se på saken från ett annat perspektiv. Men kom för all del inte med den nederländska framfusiga rättframheten för den har jag gott om redan.