KRÖNIKA
18:00 | 25 november 2022

O, behörig?

Endast behöriga lärare får sätta betyg i en bransch som belamras av obehöriga lärare.

För ett par veckor sedan presenterade den lokala betalväggstidningen Bbl/AT en artikel om obehöriga lärare i Köpings kommuns grundskolor. Intressant att ta del av och artikeln väckte också flera frågor.

Varför är detta något att ta upp överhuvudtaget? Vad spelar det för roll om en lärare är behörig eller inte?

Jag frågade Lärarförbundets Peter Holmqvist. ”Vill du bli opererad av en ej behörig läkare eller att en ej behörig flygkapten landar planet?”, menade Peter, fritt tolkat.

Skollagen är tydlig och förmedlar följande: Det är legitimerade och behöriga lärare som ska ansvara för undervisningen i svensk skola. Lärare måste ha lärarlegitimation för att bli tillsvidareanställda och få sätta betyg. Huvudregeln är alltså att alla som undervisar i skolan ska vara legitimerade och behöriga i det ämne de undervisar i. Om detta borde det inte råda någon som helst osäkerhet om för skolans huvudmän.

Ehh, jo – det råder osäkerhet. Kanske inte om betygsättningen men att ”alla som undervisar i skolan ska vara legitimerade” råder det osäkerhet om och väldigt varierade uppfattningar om hur det ska till 100 procent eftersträvas.

Ett annat exempel på ”osäkerhet” är lönesättningen. Ska en obehörig kunna få högre lön än en behörig som undervisar i samma ämnen och på samma nivå? Dock en annan fråga som får behandlas vid ett annat tillfälle.

Man kunde i ovan nämna Bbl-artikel konstatera (även om x-axeln i en av tabellerna var totalt missvisande) att det dröser av obehöriga lärare och ingen av dem får sätta betyg.

Man måste ta hjälp från legitimerad lärare med behörighet i ämnet. Då bestämmer denne lärare det slutgiltiga betyget alternativt hjälp från legitimerad lärare som inte är behörig i ämnet och rektor tar beslut om betyg.

Oj oj, vad de behöriga lärarna får jobba samt det otroligt krångliga faktum att den som känner eleverna bäst, inte får sätta betygen utan ska på något vis förklara för en behörig lärare hur det ligger till. Denna lärare ska sedan på något vis översätta detta till betyg. Med andra ord, endast se på hård-fakta. Bra på prov likhetstecken med bra betyg, vilket innebär att en obehörig lärare lika gärna kan sätta betygen.

Eller så går det till så här: Behörig lärare till obehörig: ”Vad har du satt för betyg på denna person?” Obehörig lärare: ”D” Behörig lärare: ”Kör på det.”

3 kap. 16 § skollagen säger till exempel att ”legitimerade lärare som undervisar i ett ämne som man inte har behörighet i, även får sätta betyg i det aktuella ämnet.” Skolverket säger: ”Vid betygssättningen gör läraren en sammantagen bedömning och sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet.”

Man måste alltså här anta att en lärare som undervisar i ett ämne som hen inte har behörighet i, också har kunskaper även i det ämnet. Hur ska annars vederbörande kunna sätta betyg?

Rörigt? Det är betydligt värre än vad denna anspråkslösa krönika beskriver.

– Vill du bli opererad av en obehörig läkare? Svar: Nej!

– Vill du bli undervisad av en behörig lärare som kan ämnet och också sätter dina betyg? Svar: Ja!

– Vill du bli undervisad av en behörig lärare i ett ämne vederbörande inte kan och sen få betyg av denne lärare? Svar: Tveksamt!

–Vill du bli undervisad av en obehörig lärare och sen få betyg av någon annan (dock behörig lärare)? Svar: Ehh …?

Ingrid Carlgren och Ference Marton (professorer i pedagogik)*, menar att morgondagens lärare kommer att tänka mer på att utveckla förmågor och förhållningssätt än att hinna med läroboken. Det finns inte något självklart rätt eller fel. Eleverna ska utveckla färdigheter i att kunna argumentera, analysera, dra slutsatser och reflektera. Färdigheter som är av allmän karaktär och inte bundna till specifika ämneskunskaper. Helt enkelt tränas för ett föränderligt och livslångt lärande.

All right. Antingen pratar vi noll behörighet, för att sätta betyg eller en extrem pedagogisk kunskap, i nivå med Ingrid och Ference, för att ro iland en rättvis betygssättning.

En körskolelärare sa till mig en gång så här: ”Det är din förmåga att se och tajma trafikflödet och din omgivning som gör dig till en bra bilist”. Hur ger du godkänt på en uppkörning med dessa förutsättningar?

En trafikskylt är som en skolbok. Den talar om för bilisten vilken hastighet som ej får överskridas. Ingen rekommendation, inget att diskutera, om du nu inte vill ha böter.

Men nu var det  ”se och tajma trafikflödet” som var det viktiga. Kör alla i 120 på 90-väg lär väl jag göra det också. Taskig tajming annars.

Alltså, du har nu förmågan och förhållningssättet (var det inte så Ingrid och Ference sa?) att kunna framföra en bil – alldeles för fort.

Kära nån! Vissa saker är självklart rätt eller fel. Att två plus två är fyra och jorden är äldre än 5500 år är rätt. Att hålla på Malmö FF är fel.

Summering: Ju mer flum, desto svårare blir det att sätta betyg. Ett system från A till F som redan idag är trasslig att förhålla sig till, med eller utan behörighet.

Ha klara riktlinjer över vad som ska betygsättas och gör det antingen lättare att få behörighet eller låt obehöriga lärare få sätta betygen (vilket jag tror de idag indirekt redan gör).


Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.

Tänk på: håll dig till ämnet, håll god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln

Från löpet

Dagens lunch

Dagens lunch

Grattisannonser

Grattisannonser Boka en gratis grattisannons för publicering här på magazin24.se

Minnesannonser

Minnenannonser Välkommen att boka in din minnesannons på magazin24.se
+
-