Hylla de som hyllas bör!

I helgen var jag tillbaka i Uppsala där jag bodde i många år för en reunion, och när vi åt samma söndagspizza på samma ställe som vi frekventerade 2011-2017 kunde vi konstatera att i alla fall den pizzan var bättre förr. Men allt var inte det.

Som skolmaten till exempel. Så här, ibland brukar jag ha rätt högtravande ambitioner för den här spalten. Att jag stundtals pretentiöst tycker mig se något i världsläget och vill erbjuda mina tankar och funderingar och gärna kunna göra lite referenstunga och smarta kopplingar. Idag vill jag utnyttja min plattform till att hylla de som hyllas bör: hjältarna i Scheeleskolans lunchmatsal! För det är en ekvation som egentligen inte borde gå ihop.

Vi har ju läst om vår kommuns ekonomiska prekära läge, och att det kommer att dröja innan det börjar ljusna. Addera sedan inflationen och de kostnadsökningar det medför på livsmedel.

Enligt en DN-artikel från 2022 (alltså innan det ekonomiska jättemörkret och den värsta inflationen) kostar skolmaten i Köping 13 kronor per elev.

Och de kvinnor och män som jobbar i Scheeleskolans kök är magiker, de trollar bokstavligen för maten som alltid har varit god sedan jag började arbeta där augusti 2017 blir bara godare och godare. Typ för varje vecka som går!

Skillnaden på kvalitet och smaken på skollunchen är ljusår bättre än när jag gick i skolan.

Först på Skogsbrynsskolan där Berit och Eivor var extremt snälla och gjorde garanterat sitt bästa, men det är inte så att jag drömmer våta drömmar om lapskojsen eller pölsan med den kokta potatisen som hade någon form av beläggning över sig.

Därefter Scheele och Ullvi och jag var ofta hungrig och åt med god aptit men utveckligen är helt fantastisk, skillnaden som sagt enorm. Oavsett om det serveras fisk, soppa, vegetariskt eller köttfärslimpan med gräddsås och gelé (och egengjord pressgurka!) på fredagar så är det extremt gott, och det märks att de älskar att laga mat och lägger ner det lilla extra för att eleverna ska få en så bra lunchupplevelse som möjligt. Och sedan salladsbuffén, bara den är femstjärnig!

Och det är dessutom relativ lugn och ro för att befolkas av ungdomar mellan tolv och sexton år, vilket är stor skillnad mot när jag satt i Scheeleskolans matsal som elev. Inte mycket vuxennärvaro och regelrätta matkrig hände ett par gånger i veckan och det var inte alltid en kulinarisk upplevelse.

Mätt blev man tillslut, men det är verkligen klasskillnad idag.

Och matsalen är en utmärkt plats att bygga elevrelationer på, så det är många pedagoger som varje dag äter sin lunch med eleverna.

Nostalgi kan ju vara både vackert och sorgligt: påminnelser om att tiden har gått, var sak har sin tid men att man levt och upplevt.

När jag klev av vid busshållplatsen Ekonomikum i den starka septembersolen i fredags eftermiddag träffade känslorna mig rakt i solar plexus när jag gick uppåt stan.

Terminen har precis börjat, och jag såg de peppade ungdomarna som hade både fredagskvällen och hela livet framför sig. Fyrisån var inte full av bayersk öl längre, men lummig i höstvärmen.

För mig öppnades en helt annan värld när jag kom dit, en enorm kulturell skillnad trots att det bara är tio mil mellan Köping och Uppsala. Rakt in i den akademiska högborgen, och jag har alltid varit intresserad av koncept så jag försökte göra så mycket som möjligt av hela upplevelsen.

Jag klädde mig aldrig i frack och gick på sittningar på regelbunden basis, eller jobbade på nationspubar (däremot ofta en besökare av nationspubar), däremot fanns det spännande dörrar som öppnades för en arbetargrabb från Köping utan studietradition hemifrån.

Men var sak har ju sin tid, och även fast jag hade en extremt bra studietid så är jag även tillfreds över nuläget.

Över omständigheter som gjorde att jag flyttade hem igen (det trodde jag inte att jag skulle göra), och man kan helt uppenbart ha extremt kul i Uppsala en helg som 36-åring också. Även fast man är betydligt mer sliten dagen efter än vad man blev i början av 2010-talet.

Tur att det kommer bli god mat i veckan, som varje vecka. Jag behöver näringen efter den här helgen.