En majoritet av invånarna i Västmanland vill att den egna kommunen ska bidra till en fortsatt vindkraftsutbyggnad. Både regeringen och kommunpolitiker behöver agera om vi ska klara klimatomställningen. Det skriver Anders Wijkman med flera i detta inlägg.
Regeringen har, med stöd av Sverigedemokraterna, konstaterat att ”Vindkraften kan på kort sikt stå för majoriteten av tillkommande elproduktion. Den spelar därmed en viktig roll för att elektrifieringen inte ska tappa tempo, för att möjliggöra klimatomställningen och för att uppnå målet om nettonollutsläpp senast 2045.”
Men både nuvarande utbyggnadstakt och, i ännu högre grad, det fåtal nya tillstånd som lämnats de senaste åren, är långt ifrån tillräckliga för att möta behoven.
En sammanställning av scenarier med både lägre och högre elanvändning från expertmyndigheter, forskargrupper och industriaktörer visar att den landbaserade vindkraften behöver byggas ut med 5–7 TWh per år fram till 2035, om vi ska klara samhällets elektrifiering och bibehålla vår viktiga elexport.
Det kan jämföras med att vindkraften byggts ut med i genomsnitt 4 TWh per år de senaste fem åren – och en tillståndsgivning som indikerar en halverad utbyggnadstakt framöver. Under de senaste tre åren har det i genomsnitt bara beviljats tillstånd motsvarande elproduktion på cirka 2 TWh per år. Allra sämst var det under 2024, då det enda nya tillståndet bara skulle räcka för att producera cirka 1 TWh.
Det främsta skälet till att det beviljas så få nya tillstånd är att kommunerna de senaste åren stoppat omkring två tredjedelar av alla vindkraftsprojekt. Detta går på tvärs mot vad både västmanlänningar och svenskarna i övriga landet vill.
En undersökning av Verian, beställd av nätverket Vindkraftens klimatnytta, visar att 55 procent av västmanlänningarna vill att den egna kommunen ska bidra till en fortsatt vindkraftsutbyggnad, medan bara 29 procent är emot. Det har dessutom blivit allt svårare att få slutligt tillstånd, även i de fall kommunerna sagt ja till projekten. Fler än hälften av de verk som fått klartecken av kommunerna har senare stoppats i miljöprövningen.
Med en fortsatt utbyggnad av den landbaserade vindkraften kan vi pressa elpriset och möjliggöra elektrifieringen och klimatomställningen, och bidra till våra grannländers minskade beroende av rysk fossilgas.
Statsminister Kristersson har pekat på behovet av att ”titta på allt som kan öka förutsättningarna att de kommande åren dramatiskt öka elproduktionen”.
Ett självklart första steg bör vara att säkerställa att de kommuner som möjliggör en fortsatt utbyggnad av vindkraften också får de ekonomiska fördelarna. Därför bör regeringen snarast genomföra förslaget om att låta kommunerna få den fastighetsskatt som betalas för vindkraftverken.
Samtidigt behöver kommunpolitikerna i Västmanland lyssna på invånarna och låta nya ansökningar miljöprövas och beslutas av myndigheterna.
Anders Wijkman, tidigare ordf i Miljömålsberedningen och ordf för Vindkraftens klimatnytta
Jan Näs, Sverigechef, Galileo Empower
Mads Miltersen, vd, EnBW Sverige
Peter Zachrisson, vd, SR Energy
Anders Widman, Head of Nordics & Baltics, Eurowind Energy
Det här är en debattartikel skriven av en läsare. Skribenten är fristående och eventuella åsikter som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en debattartikel? Skicka din debattartikel till debatt@magazin24.se. Bifoga skribentens namn, adress och telefonnummer. Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.
Boka en gratis grattisannons för publicering här på magazin24.se
Välkommen att boka in din minnesannons på magazin24.se