Med fötter i Arboga och blickar mot världen

Historiens vingslag viner hela tiden när man kommer till Arboga. Det var här franciskanermunkarna grundade ett konvent år 1285. Här finns S:t Nicolai Kyrka, med sina äldsta delar från 1100-talet. Stadens äldsta sigill är från år 1330, då Arboga var en fullt utvecklad stad.

Arboga riksmöte år 1435 är en del av vår nationella historia och anses vara Sveriges första riksdag. Det var vid detta riksmöte som Engelbrekt Engelbrektsson utsågs till rikshövitsman, en titel han behöll tills han blev mördad.

Det var i Arboga som Riksdagen firade sitt 550-årsjubileum år 1985. Det var då kung Carl XVI Gustaf hälsade arbogaborna med att säga ”kära örebroare”.

Vi möts på näringslivsenhetens kontor, den nye näringslivschefen Samuel Strömgren och jag. Kontoret är inrymt i Arbogas stationsbyggnad.

Samuel, 52, gillar matlagning, kultur och konst. Idrottsintresserad, helst lagsporter med boll eller puck. Han bor i Västerås sedan 2003. Hustru Anneli och tre vuxna barn.

Samuel ser en stor potential i Arboga.

– Arbogas strategiska läge är fantastiskt. Staden ligger mellan tre större städer, Västerås, Eskils­tuna och Örebro, och mellan tre län, Västmanlands län, Örebro län och Södermanlands län. Lätt att ta sig till Stockholm men också till Göteborg.

Samuel vill bidra till att skapa nya jobb i gamla och nya företag. Men också att ta tillvara potentialen, som finns hos både stora och mindre företag, och se till att Arboga får behålla de jobb staden har. Samuel kommer närmast från Competence Sverige, där han arbetat som projektledare med näringslivsfrågor.

Varför sökte du jobbet som näringslivschef i Arboga?

– Jag har arbetat i privata företag, ofta tillsammans med offentlig verksamhet, både nationellt och lokalt. Näringslivsfrågor har jag jobbat med sedan 2010. Jag tror att jag passar som näringslivschef, och jag är tänd på de utmaningar som jobbet innebär. Jag hade jobbat 12 år i mitt tidigare jobb och kände mig färdig, jag ville gå vidare. Såg annonsen, sökte och fick jobbet.

Vilken kunskap och kompetens gör dig lämpad att vara näringslivschef i Arboga?

– Min förmåga att samverka och integrera. Min blandning av förståelse för produktion och försäljning. Att jag står med ett ben på hemmaplan och ett ben i omvärlden. Min förmåga att kunna knyta ihop olika parter, som kanske inte hade tänkt gifta sig med varandra.

Vilka slutsatser har du hunnit dra sedan du började som näringslivschef i Arboga den 1 juni?

– Vi måste ta fram en långsiktig vision. Vad vill vi bli? Vilket är vårt perspektiv? Vad är nästa steg? Vad är en framkomlig väg? Vilket är vårt perspektiv framåt? Vi måste förstå helheten men också dess delar.

Arboga ökade sin befolkning med sex procent mellan 2011–2021, till 14 100. Kommunen har satt ett mål att ha 15 000 invånare till år 2030. Då behöver Arboga minst 300 nya arbetstillfällen.

Vilka är Arbogas konkurrensfördelar?

– Geografi och historia. Vårt läge på kartan med närheten till tre större städer, Västerås, Örebro, Eskilstuna. Vår historia, där varje århundrade är en spännande berättelse, som bygger Arbogas identitet och arbogabornas stolthet. Företag i Arboga som inte hittar rätt kompetens lokalt kan hitta den i de närliggande tre större städerna. Kompetenta människor som vill bo i Arboga kanske inte hittar rätt jobb lokalt – men inom pendlingsavstånd.

Hur vill du att bilden av Arboga skall vara i omvärlden?

Samuel är tyst, tänker. Sedan säger han:

– Detta går jag och tänker mycket på. Vilken berättelse tillför vi Sverigebilden? Vad skall vi vara kända för? Hur sticker vi ut? Hur tar vi plats i bruset? Och med vad? Hur skall vi visa framfötterna, enskilt och tillsammans? Inte tänkt färdigt. När jag gjort det kommer jag att berätta.

Nyligen presenterade Svenskt Näringslivs sin årliga ranking av företagsklimatet. Arboga hamnade på plats 143 (-9) bland landets 290 kommuner. Kungsör har på sex år klättrat från plats 286 till årets placering, plats 35. På åtta år har Köping rasat från plats 158 till årets placering, plats 286.

Din vision, Samuel, var vill du att Arboga skall ligga om tre år, om fem år?

– Vi måste upp, men jag har inte angivit någon siffra. Arboga måste få ett rykte om sig att vi är öppna, transparenta och lösningsorienterade, att vi inte släpper taget om ett problem innan vi hittat en lösning. Det viktigaste är inte hur vi rankas. Det viktiga är att arbetsmarknaden växer, att vi skapar fler jobb, fler bostäder och en växande befolkning. Om detta inte slår över på rankingen får det bli så.

Samuel träffar hela tiden människor från skilda världar för att skapa sig ett helikopterperspektiv.

– Var är vi, hur har vi kommit hit? Kan vi återskapa den dramatiska tillväxt vi haft tidigare? Hur kan Arboga kapitalisera på läget, historien och en helt ny elsituation? Handlingsberedskap och engagerade eldsjälar är två faktorer för framgång, utveckling och tillväxt.

Vilka är dina tre främsta karaktärsegenskaper?

-Orädd, ganska öppen, tycker mycket om människor.

Vad är du bäst på: att inspirera, att kommunicera, att administrera, att leda?

– Jag är nog 25 procent av allt detta. Alltså lagom bra på mycket. En mångsysslare. Men jag trivs bäst när jag får integrera, att se till att alla får göra det dom är bäst på. Då bidrar var och en på bästa sätt till helheten.

Vem eller vad har format dig till den du är idag?

– Mer och mer förstår jag arvets och miljöns betydelse. Sedan en massa livsbeslut jag själv fattat, som kommit att påverka mig och forma mig. Det enklaste svaret är min hustru, Anneli. I år är det 30 år sedan vi förlovade oss.

Vilka aktiviteter fyller dig med den största glädjen?

– Skönhetsupplevelsen, njutningen, gemenskapen tillsammans med människor, förenade i en gemensam aktivitet. Det kan vara en måltid, en musikupplevelse, en idrottstävling, en gemensam promenad.

En okänd talang?

– Svårslagen i pingis.

En talang du saknar?

– Önskar att jag kunde spela ett instrument och att jag hade en sångröst. Men jag har fem reklamlåtar på Stim som jag är upphovsman till. Men då har jag skrivit texterna, inte musiken.

En frestelse du inte kan motstå?

– Om jag går in på ett nytt konditori vill jag gärna ha en chokladboll till kaffet. Vill jämföra smaken på konditoriets chokladboll med den chokladboll som min mamma bakade hemma när jag var barn. Det handlar ytterst om balansen mellan smör, havregryn, choklad, socker, kokos, konsistens. På konditori Lido i Gävle fanns en mycket god chokladboll på 80-talet, minns jag.

Vi enas, Samuel och jag, om att en dag tillsammans testa chockladbollen på Konditori Bivur i Köping, efter en tuff pingismatch, ett intresse som förenar oss båda. Sannolikt förlorar jag, men lovar att kämpa väl.