Inga älgar tränades i Kungsör

Hembygdsförening och årsskriftsredaktör Knut Barr presenterar nu Särimner 2025, den fyrtionde årgången av sin traditionsrika årsskrift.

Årets utgåva visar åter hur djupt och mångfacetterat det lokala kulturarvet är men också hur mycket dramatik, mänsklighet och överraskande händelser som döljer sig i Kungsörs historia.

En av de mest uppmärksammade artiklarna tar itu med en av bygdens mest envisa skrönor: påståendet att Karl XI tränade älgar som militära riddjur i Kungsör. Historikern Dick Harrison gör processen kort. Det finns inga belägg, menar han. Bara en seglivad myt som fått nytt liv genom årens berättande. Avlivningen av älgkavalleriet ger en lämplig startpunkt för årets skrift, som ofta rör sig i gränslandet mellan fantasi och faktiska händelser.

Mycket mer konkret blir det i berättelsen om hur Kungsör genom historien kämpat med sina förbindelser över Arbogaån. Här skildras allt från Gustav Vasas färja till 1800-talets sofistikerade svängbroar och dagens klaffbroar som fortfarande då och då måste stängas för reparation. Artikeln visar hur en enkel geografisk förutsättning – ett vattendrag – kan prägla ett helt samhälles utveckling under flera hundra år.

En av de mest oväntade trådarna i årets Särimner gäller datumet 17 maj. Flera tunga händelser i Kungsörs historia har inträffat just denna dag: mordet på fem personer ombord på ångaren Prins Carl 1900, branden som ödelade Norra Kungsladugården 1972 och den udda olyckan 2013 då en båt rullade rakt in i ett bostadshus. Tillsammans bildar de ett nästan kusligt mönster som ger nytt stoff till den lokala berättartraditionen.

Dramatik finns även i Paul Eknölands detaljerade skildring av översvämningen 1977, då skyddsvallen vid Stora Skären gav vika och hundratals hektar lades under vatten. Artikeln fungerar både som ett tidsdokument och en påminnelse om hur sårbart landskapet fortfarande kan vara. Fotografierna från räddningsarbetet och jordbruksministerns besök i helikopter, förstärker känslan av att befinna sig mitt i ett naturdrama.

Bland årets mest personliga artiklar märks porträttet av Wilhelm Stare, 1800-talets stora markägare i Kungs Barkarö. Hans affärer och rusthåll formas i artikeln till en berättelse om både ekonomiskt mod och privat sorg. Ett annat gripande bidrag kommer från Ritva. Hon kom, vid tre års ålder, som krigsbarn till Kungsör från Finland. Hennes vittnesmål om kärlek, rotlöshet och identitet är en av skriftens starkaste röster.

Årsskriften lyfter också fram religiöst föreningsliv. Pingströrelsens historia i Kungsör. Från små bönegrupper i början av 1900-talet till dagens aktiva församling, ger en inblick i hur trosrörelser format ortens sociala liv. Tältmöten, musik, barnverksamhet och ideellt arbete ritar upp en karta över ett lokalt engagemang som sträcker sig över generationer.

Dessutom får läsaren följa riksdagsmannen Samuel Gillberg från Holma, som var på plats vid en av Sveriges mest dramatiska riksdagar 1809–1810, då Gustav IV Adolf avsattes och tronföljaren Karl August valdes. Gillbergs ögonvittnesskildring knyter ihop lokal historia med nationella skeenden.

Som vanligt avslutas Särimner med hembygdsföreningens verksamhetsberättelse. Den visar ett år fyllt av aktiviteter – från midsommarfirande och Rundelborgsdagen till digitaliseringsprojekt och studiecirklar. Försäljningen av Kungsudden till kommunen markerar en ny fas, samtidigt som föreningen fortsätter att växa och moderniseras.

Särimner 2025 bekräftar hembygdsföreningens styrka: förmågan att förena stora skeenden med små berättelser, och att låta dåtiden kasta nytt ljus över nutiden. Årets utgåva är ännu ett bevis på att Kungsörs lokala historia är långt mer levande och dramatisk än många kanske tror.